Treårigt kollektivavtal tecknat med Kyrkans Akademikerförbund

Nyhet Publicerad Ändrad

Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation har tecknat kollektivavtal med Kyrkans Akademikerförbund för Svenska kyrkan. Därmed har avtal för 2017 tecknats med samtliga arbetstagarorganisationer och Svenska kyrkans avtal 17 är komplett.

-   Det har varit en lång och svår process, men nu har vi till sist nått samsyn. Vi är tacksamma för att Svenska kyrkans arbetsgivare har haft tålamod medan vi har löst dessa viktiga frågor. Det är glädjande att vi parter slutligen har kommit överens, inte minst för de fortsatta relationerna. Vi ser fram emot ett gott samarbete med Kyrkans Akademikerförbund för att utveckla kollektivavtalsregler som främjar Svenska kyrkans verksamhet säger Cecilia Herm, förhandlingschef vid Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation.

Det nya avtalet innehåller utrymme för löneökningar på total 6,5 procent över tre år (2017: 2,2 procent, 2018: 2,0 procent, 2019: 2,3 procent), vilket är samma utrymme som avtalen med övriga arbetstagarorganisationer och i nivå med det märke som har satts av industrin. Det innebär att det nu är möjligt att genomföra löneöversyn för medlemmar i Kyrkans Akademikerförbund. Trots de långdragna förhandlingarna utgår löneökningarna från den 1 april 2017.

De särskilda bestämmelserna för präst förändrats med nya arbetstidsregler och förändrade regler om kyrkoherdevikariat, vilka börjar gälla den 1 januari 2018.

-   De nya arbetstidsreglerna är enklare och mer flexibla. De överensstämmer också bättre med reglerna för andra yrkesgrupper i kyrkan, säger Cecilia Herm.

De nya reglerna innebär att beräkningsperioden förlängs till mellan sexton veckor och sex månader, eller upp till ett år om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om det. Genom långa beräkningsperioder vill vi som parter skapa större flexibilitet och ökat medarbetarinflytande. Därför rekommenderar vi att man kommer överens om ett års beräkningsperiod.  Arbetstiden bör stämmas av regelbundet i samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare för att uppnå en tillfredsställande arbetstidsförläggning.

Präster som regelbundet arbetar på så kallade lätthelgdagar, exempelvis långfredagen, kompenseras med en kortare arbetstid om i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter per vecka under en beräkningsperiod som längst upp till 6 månader, vilket i stort motsvarar de regler som gäller på övriga arbetsmarknaden för dem som arbetar på lätthelgdagar. Ett annat alternativ är årsarbetstid motsvarande 1 996 timmar per år om arbetsgivare och arbetstagare kommer överens om detta. Det går även i fortsättningen bra att ta ut ledig tid som hela lediga dagar. Parterna har också kommit överens om en arbetstidsbank under en övergångsperiod på fyra år.

De nya arbetstidsreglerna ersätter de tidigare femton fridagarna, ett byte av ett system mot ett annat. I övrigt är avtalet i princip oförändrat när det gäller regler för oreglerad arbetstid, arbetstidsmått för den som inte arbetar på lätthelgdagar, OB- och övertidsersättning, liksom bestämmelserna om dygns- och veckovila samt veckofridagar, som är i enlighet med svensk arbetstidslagstiftning.

-   De nya bestämmelserna möter på flera plan de synpunkter som Kyrkans Akademikerförbund har framfört, säger Cecilia Herm

Den tidigare konstruktionen för kyrkoherdevikariat har tagits bort. Istället ska arbetsgivare och komminister komma överens om den ersättning som är lämplig för det aktuella vikariatet.

Avtalet innehåller också förändrade regler om föräldrapenningtillägg och föräldralön motsvarande det som tecknats med övriga arbetstagarorganisationer. Även kravet på förhandling innan beslut om provanställning har tagits bort.

NYHETER I SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR PRÄST

Oreglerad arbetstid

Liksom tidigare har domprost och kyrkoherde alltid oreglerad arbetstid, och det är möjligt att komma överens om oreglerad arbetstid för komminister. Den oreglerade arbetstiden motsvarar i stort bestämmelserna för präst med reglerad arbetstid, men arbetstagaren har själv ansvar för arbetets förläggning och för att hen får behövlig ledighet och återhämtning. Arbetstidslagen gäller inte.

Reglerad arbetstid

  • De centrala parternas utgångspunkt är att en beräkningsperiod på 1 år (årsarbetstid)  är tillämplig, efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstiden är då 1 996 timmar per år för präst som har arbetsskyldighet på lätthelgdagar.
  • Om arbetsgivare och arbetstagare inte kommer överens om årsarbetstid, är beräkningsperioden högst 6 månader, med en arbetstid på i genomsnitt 38 timmar och 15 minuter i veckan för präst som har arbetsskyldighet på lätthelgdagar.
  • Präst som inte har arbetsskyldighet på lätthelgdagar har en arbetstid på i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka eller ett årsarbetstidsmått som framräknas årligen enligt gällande praxis.
  • Arbetsgivare och arbetstagare bör stämma av arbetstiden regelbundet.
  • Reglerna om övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid är i princip oförändrade. Vid långa beräkningsperioder får arbetstagaren större möjlighet att styra sin egen arbetstid och arbetstiden stäms regelbundet av, vilket minskar behovet av övertid. Den som arbetar längre en dag ska i första hand arbeta kortare en annan dag, eller ta ut hela lediga dagar för återhämtning. Vid de tillfällen då arbetsgivaren förlägger arbete på obekväm arbetstid eller beordrar övertidsarbete utgår dock ersättning.
  • Reglerna om beredskap är oförändrade.
  • Reglerna om förskjuten arbetstid gäller vid en beräkningsperiod på högst 16 veckor, men inte vid längre beräkningsperioder.
  • Arbetstagare som tidigare har haft 15 fridagar får en arbetstidsbank med lediga timmar som fördelas ut över fyra år. Arbetstidsbanken omfattar 30 timmar år 2018, 30 timmar år 2019, 15 timmar år 2020 och 15 timmar år 2021. Timmarna tas ut som ledig tid under innevarande år när verksamheten så medger och efter samråd mellan arbetsgivare och arbetstagare. Timmarna kan endast tas ut som ledig tid.
  • Skyddsreglerna i svensk arbetstidslagstiftning och EU:s arbetstidsdirektiv gäller.

Kyrkoherdevikariat

Den tidigare konstruktionen för kyrkoherdevikariat har tagits bort. Istället ska arbetsgivare och komminister enligt grunderna för Kyrkans löneavtal komma överens om den ersättning som är lämplig för det aktuella vikariatet.