Foto: Maria Lundström

Biskopens kaplan Marcus Nylander ”Att vara präst är ett ständigt pågående relationsbygge”

Nyhet Publicerad Ändrad

Möt Marcus Nylander - ny i rollen som biskop Johan Tyrbergs kaplan. Marcus är en inbiten skåning med en stor kärlek till kyrkan och till födelsestaden Lund.

Närmast kommer Marcus från en tjänst i Dubai, Förenade Arabemiraten. Från den eviga sommarvärmen i Dubai har Marcus Nylander landat i det betydligt svalare Skåne igen. 

Vad ser du fram emot i det nya?

- Det är positivt att träffa alla goda krafter i stiftet och att få prova på hur det är att arbeta utifrån denna infallsvinkel. Jag ska hjälpa biskop Johan utifrån de gåvor jag har.

Vad går jobbet ut på?

- Som biskopens närmaste man ska jag assistera, hjälpa till i och planera gudstjänster, möta personer kring biskopen, nätverka och fånga upp behov, frågor och synpunkter. Uppdraget handlar om att vara en resurs till biskopen där det behövs och att se detaljerna i sammanhanget mitt i en ofta stressig vardag.

Tankar kring din föregångare på posten?

- För Per Arne Joelsson behövdes inget visitkort, han var synonym med biskopens kaplan sedan han fick tjänsten för fjorton år sedan. Han var nästan som en inkarnation av ämbetet och en fantastisk resurs. Det är en stor nåd och gåva att få ta vid efter Per Arne. Jag hade förmånen att lära känna honom under min tid som vikarierande vaktmästare i Domkyrkan.

Vad intresserar dig på det teologiska planet?

- Solidaritetstanken, praktisk teologi och skärningspunkten mellan befrielseteologi och liturgi. Hur påverkas liturgin av ett sammanhang där det råder sociala orättvisor? Hur har liturgin i Sydafrika, Palestina och Latinamerika påverkats av den rådande situationen och av befrielserörelserna? Jag har skrivit min mastersavhandling om befrielseteologiska spår i liturgin på Västbanken.

Hittade du några spår?

- Ja. Jag fann att traditionen är viktig samtidigt som det som pågår speglas i till exempel bönespråket. Det finns behov av gemensamma uttryck och av fristad. Gudstjänsten fungerar som en fristad när allt runt omkring är kamp. Människorna behöver ett konfliktfritt rum. Det märks i val av texter och av psalmer.

Uppdraget handlar om att vara en resurs till biskopen där det behövs och att se detaljerna i sammanhanget mitt i en ofta stressig vardag.

Marcus Nylander

Marcus har åtskilliga gånger varit i Israel-Palestina.

- Det står i Bibeln: ”Kom och se”. Det är en sak att läsa om något och en helt annan att uppleva en plats med alla sinnen. När man läser Bibeln uppstår många diskussioner om orden och tolkningar. Men när man kommer till det Heliga landet och träffar de kristna då är det viktiga inte var eller hur det hänt utan att det hänt.

Söndagsskola och morfar

Men för att börja från början. Marcus kan sin kyrka. Under uppväxten var det söndagsskola som gällde och morfar som var präst inspirerade. Yrkesvalet stod klart redan när Marcus konfirmerade sig berättar han. Under studietiden vikarierade Marcus i många år som vaktmästare i Lunds domkyrka.

Efter prästvigning i januari 2013 började han som pastorsadjunkt i Landskrona. På det följde en tid i Maria församling, Helsingborg. Närmast kommer Marcus från en tjänst i utlandskyrkan, närmare bestämt i staden Dubai. Mellan öknen och Persiska Viken ligger denna dynamiska hub, strategiskt placerad mellan väst och öst. Här bor cirka 5 000 svenskar och många svenska företag finns på plats med kontor: Scania, Volvo, Ericsson med flera.

Hur hamnade du i Dubai?

- Både jag och min fru Malin, som också är präst, har ett intresse för den arabiska kulturen och Mellanöstern. Vi skickade in ansökningar och det gick snabbare än vi trodde. Vi blev kvar tre år i Dubai.

Vad bär du med dig därifrån?

- Att kyrkan var en så naturlig mötesplats mitt i byn. Folk kom med sina barn, de gifte sig. De tittade in på en kopp kaffe för att prata om sin hemlängtan eller om religion. Mycket handlade om att diskutera skillnader och likheter mellan det arabiska och det västerländska.

- Dubai är ett öppet samhälle med stor gästfrihet, men det finns också en problematik i Gulfländerna som rör exempelvis arbetsmiljö, bristen på fackliga avtal och glappet mellan rik och fattig.

Varje dag bjuder på nytt

Men nu är Dubai fjärran. Istället är det staden Lund med domkyrkans mäktiga och välkända siluett som väntar på oss runt hörnet. Det är dags att summera medan vi dricker upp det sista i våra kaffekoppar. Marcus konstaterar att han är tillfreds med sitt val av yrke, som är så mångfacetterat och varierat. 

- Jag uppskattar verkligen att träffa människor i vitt olika skeden och dela liv med dem. Att vara präst är ett ständigt pågående relationsbygge. Varje dag bjuder på något nytt.

De tider vi lever i är oroliga. Hur tänker du kring det?

- Kyrkan ska vara bärare av hopp. Människor behöver det goda evangeliet. Mycket av det som sker är negativt men det är angeläget att lyfta det som är bra. Pandan ökar i antal, våra ledare skriver på klimatavtal. Att det görs så mycket gott visar på Guds fortsatta försyn om människorna och om skapelsen.

maria.c.lundstrom@svenskakyrkan.se

FAKTA Marcus Nylander

Bor i Malmö, gift med Malin och har en son.

Fritiden: Älskar att laga mat och att lyssna på att utöva musik. Spelar främst elbas men också lite gitarr.

Musiksmak: Både Bach och The Beatles.