Luleå stift

Prata med oss

Kontakt

Luleå stift Besöksadress: Stationsgatan 40, 97232 Luleå Postadress: Box 942, 97128 LULEÅ Telefon: +46(920)264700 E-post till Luleå stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Sitter verkligen Luther på axeln?

På Reformationsdagen den 31 oktober 2017 skriver biskop Hans Stiglund om Luther.


I Sverige sprids flera bilder av Luther som inte har något eller bara litet med Luther att göra. Den mest kända är att Luther ”sitter på axeln” och tynger ner oss med överkrav att vi ska vara duktiga och sköta oss. Den bilden har kanske främst uppkommit genom att vår kyrka under århundraden varit en del av överheten i samhället med uppgift att fostra goda kristna och ansvarsfulla medborgare. Kanske beror den kravfyllda bilden också på att kyrkan tidvis förkunnat människans behov av syndabekännelse så kraftfullt att många inte kunnat ta till sig förlåtelsen och leva som förlåtna syndare.

Luther skulle vara bestört om han visste om den kravfyllda bilden. Hans personliga trauma var ju att han som munk dignade under kraven på allt som han skulle prestera för att få nåd inför Gud. Han bar alldeles för stora krav på sina axlar. När han började studera Nya testamentet och särskilt Romarbrevet gjorde han den stora upptäckt som ändrade allt för honom: det är genom Guds handlande i Kristus räddningen sker, inte genom egna prestationer. Gud gör henne rättfärdig. Luther blev fri från andliga och sociala överkrav när perspektivet flyttades från honom själv till Gud. Evangeliet berättar om en nådig Gud som av kärlek förbarmar sig över oss.

För Martin Luther var det vanliga och vardagliga livet som vi lever viktigt. Gud går inte att stänga in i teologiska rum eller på särskilt andliga platser. Nej, Gud möter oss mitt i vardagen. Genom dopet kallas vi alla att vara Guds medarbetare och att tjäna vår medmänniska och hela skapelsen.

Ett meningsfullt liv grundas inte i vad vi gör och presterar

 Gud ger oss livet och nåden som en daglig gåva som vi får ta emot. Och i Guds levande ord möter vi en kraft som befriar och upprättar oss och skapar tro. Så blir också tron en gåva, inte en prestation.

500 år av reformation

Ordet reformation är dubbeltydigt. Dels handlar det om att återge något sin ursprungliga form, dels om att omforma. Martin Luther sökte sig till källorna för att förändra kyrkan, så att människor skulle få bättre hjälp att upptäcka evangeliet, som påminner dig om att du är sedd, älskad och förlåten av Gud!

Vår kyrkas historia och Martin Luthers liv och lära ger oss ett grundperspektiv när det gäller att tydliggöra vad kristen tro är och vilken roll kyrkan skall spela i världen. Himmel och jord hålls samman. Liksom det andliga och det jordiska.

Bild: Ola Johansson

Kallelsen

För våra reformatorer var det centralt att betona varje människas kallelse till tjänst för sin medmänniska och i världen. Vi är alla genom dopet kallade till en uppgift att tjäna i värld och kyrka.

Undervisning och lärande

För Martin Luther var det angeläget att varje människa skulle kunna tillägna sig Bibeln på sitt språk. Teologin var inte bara prästernas och munkarnas privilegium. En av de frågor som Martin Luther särskilt lyfte fram handlade om språket.

Det var viktigt att lyssna till hur vanliga människor talade när man skulle översätta de bibliska texterna. Bibelordet behövde bli närvarande och levande i deras vardag. ”Lyssna därför noga  på modern i huset, barnen på gatan och menige man på torget, hur de brukar uttrycka sig och översätt sedan bibeln.”

Det var för Martin Luther även angeläget att varje människa har tillgång till sitt språk. Språket var en Guds gåva .Om en människa ska kunna vara fri på allvar måste hon ha tillgång till sitt språk för att kunna vara delaktig i mötet med det levande Ordet.

Tjänst i världen

Reformationen befriade kyrkan till att se att Gud kallar oss till tjänst i världen och för världen. Kallelsen är inte bara kopplad till ett snävt ”andligt” perspektiv i våra egna rum, utan som kyrka kallas vi till ansvarstagande för hela livet. Då blir frågor om hållbarhet och miljö, liksom om rättvisa och människovärde centrala.

Det har sagts att Luthers fråga efter en nådig Gud hör hemma i reformationstiden, då sjukdomar härjade, döden var ett reellt hot och fokus i kyrkan låg på botgöring och meritering för att få träda in i det eviga livet efter ett kort jordeliv.

Vår tids fråga skulle vara mer grundläggande: hur finner jag överhuvudtaget Gud? Jag är inte säker på att den analysen är riktig. Båda frågorna är nog levande i vår tid. Luthers fråga är väl alltid aktuell med tanke på all ondska, brustenhet, synd och hot mot vår överlevnad.

I en individualistisk, narcissistisk och människocentrerad kultur finns det all anledning att gå med Luther för att ta till sig att nåd, frigörelse och framtidshopp flödar fram ur Guds handlande med oss i Kristus.

För Luther blev Guds handlande och löften allt viktigare. Så fick han också ett nytt perspektiv på sig själv som människa. Han insåg att han var indragen i Guds kamp mot det onda. Kyrkan måste alltid reformeras. Det sker när vi med Luther går till källorna och hämtar kraft.

Luther har inget på axeln att göra. Han har ett annat ärende till oss, också i vår tid. Detta ärende uttrycks med orden nåd, frihet och myndigblivande.

 

 Hans Stiglund, biskop i Luleå stift

texten har publicerats i...

... Norran (30 oktober) och Norrbottenskuriren (31 oktober).