Foto: Krister Hagman

Begravningspastoral

I Matteusevangeliet kapitel 7 vers 12 står skrivet:

"Allt vad ni vill att människorna, skall göra för er, det skall ni också göra för dem".

Så försöker vi i Bjärreds församling att behandla våra medmänniskor vare sig de är levande eller döda.

 Begravningspastoral antagen av Kyrkorådet 2009-09-29

Hos prästen

1. Någon, oftast begravningsbyrån, ringer och anmäler dödsfallet och beställer tid för begravningsgudstjänsten.

2. Den präst som skall ha begravningen kontaktar de anhöriga, och bestämmer tid och plats för samtal inför begravningsgudstjänsten.

3. Prästen träffar de anhöriga, antigen i hemmet eller på församlingsexpeditionen och tillsammans bestämmer man hur begravningsgudstjänsten ska utformas. Församlingens musiker kan
ge förslag till den musikaliska utformningen.
Man samtalar också om hur den avlidnes liv och sista tiden varit och hur de anhöriga mår.

4. Begravningsgudstjänsten sker ofta i någon av församlingens kyrkor Bergakyrkan, Fjelie kyrka, Flädie kyrka eller Borgeby kyrka, men vi kan också följa våra församlingsbor till andra kyrkor, inom rimligt avstånd.

På kyrkogården

5. I samband med begravningsgudstjänsten tar de anhöriga kontakt med kyrkogårdschefen eller kyrkogårdsentreprenören som i de fall då grav saknas visar tillgängliga gravar på våra kyrkogårdar. Vi berättar också om de olika gravsätt som församlingen för närvarande har, jordbegravning, kremation med urnnedsättning samt minneslund och askminneslund.
Om man väljer minneslund avvaktar församlingen 6 veckor från begravningsdagen med nedsättning av urnan så att ingen skall ångra beslutet.

6. Vid befintlig grav konsulteras gravritningen för att undvika att gravsättning sker på fel plats i graven.
Kistor och urnor kontrolleras med identitetsbevis.

7. Jordbegravning går till så att man kontrollerar att det finns plats i graven och att gravrättsinnehavaren har gett samtycke till gravsättningen. Själva graven grävs för hand några dagar innan begravningsdagen och djupet är 150 cm. Gravplatsen spärras sedan av och ett lock läggs över gravplatsen. På begravningsdagen i nära anslutning till begravningen tas avspärrningar bort och graven friläggs. Anhöriga följer oftast med ut och är med under kistsänkningen men får om de vill, gärna vara med under höljningen (igenskottandet) av graven som också detta sker för hand.
Man fyller upp runt kistan och går, om de anhöriga vill ta till vara på kistdekorationen, ned för att ta upp denna. I detta moment står man på kistans kant. I samband med detta tas oftast nedre stämp bort. Stämp = plank som satts dit med tvingar för att motverka jordras oftast tre plank ovanför varandra med ca 30 cm nivåskillnad. Sedan fortsätter man att fylla graven med jord upp till nästa stämp då man återigen går ned för att ta bort båda de återstående omgångarna med stämpen.
Man avslutar gravsättningen med att en jordhög motsvarande kistans storlek lämnas kvar ovanpå graven. Första tiden sjunker jorden fort då den sätter sig och packas av regn. Sedan kan det beroende på jordarten dröja innan kistan förmultnat och då uppstår en sista grop som återfylls.

8. Händer det att kistor går sönder?
Vid något enstaka tillfälle har det hänt att locket spricker men det beror uteslutande på kistans kvalité och inte på begravningsrutinerna. Man har vid dessa tillfällen använt kistor avsedda för kremation till jordbegravning.

9. Urnnedsättning. Vid urnnedsättning har ofta urnan redan kommit till församlingen om inte de anhöriga själva hämtat urnan. Församlingen förvarar urnan i Bergakyrkan i ett speciellt skåp. På urnnedsättningsdagen hämtar den som skall sköta nedsättningen, det kan vara prästen, anhörig eller vaktmästare, urnan och transporterar ut den till kyrkogården. Oavsett om vi sköter detta själva så sköter vi det med respekt för den avlidne.

10. Askgrav
En askgrav innebär att man köper skötsel av graven under 25 år. Till graven hör även en sten med en gjuten namnbricka. Graven går inte att köpa om när tiden gått ut. Detta är egentligen den enda skillnaden mot en urngrav och själva gravsättningen tillgår på samma sätt som i en urngrav.

11. Minneslund/askgravlund
Vid gravsättning i minneslund får och skall inte den anhöriga vara med då detta är en anonym gravsättning. Själva asknedläggningen går till så att ett 60 cm djupt hål grävs i minneslundens gräsmatta enligt ett grävschema. Askkartongen innehåller en påse med den avlidnes aska och entreprenören öppnar påsen och häller försiktigt ned askan i hålet. Det är alltså ingen spridning av askan som sker. Efter avslutad förrättning böjer man på huvudet i en akt av heder. Samma förfarande gäller i askgravlunden men här får man vara med vid nedsättningen.

12. Vad händer med skelett som kommer upp när man gräver?
På våra kyrkogårdar som oftast är flera hundra år gamla är det nästan omöjligt att inte träffa på skelettrester vid framförallt kistbegravning. Dessa bitar samlas ihop och förvaras tillfälligt i närheten av graven för att återbördas till graven när kistan åter höljes med jord.

13. Gravsten
Varken församlingen eller någon av dess personal eller entreprenörer är inblandade i köp av gravstenar. Vi uppmuntrar, liksom då vi visar gravar, de sörjande att promenera runt på kyrkogården och se på andra gravvårdar och utifrån det bestämma sig.

Åter hos präst eller diakon

14. 1-2 månader efter begravningsgudstjänsten: Uppföljande telefonsamtal med
make/maka/sambo/anhörig. Om man märker att ytterligare kontakt behövs
fortsätter uppföljningen.

15. 2-6 månader efter dödsfallet: Make/maka/sambo/anhörig inbjuds till
samtalsgrupp för sörjande, som träffas sex gånger.

16. Det finns möjlighet att få enskilda samtal hos präst eller diakon.
Kontakta direkt präst eller diakon.


17. Om man inte är medlem i Svenska kyrkan?

Alla medborgare betalar en begravningsavgift.

Enligt lag ska det i varje kommun finnas ett begravningsombud, vilken utses av länsstyrelsen.
Ombudets uppgift är att vara en mellanhand gällande begravningsfrågor mellan Svenska kyrkan och de som inte är medlemmar i Svenska kyrkan.

Det kan gälla för personer med till exempel muslimsk, judisk eller buddhistisk trosuppfattning.
Ombudet ska också vara med vid fastställandet av församlingens kyrkogårdsbudget och reagera och redogöra för sådant som inte förenar kyrkans huvudmannaskap för begravningsverksamheten med religionsfriheten.

I Bjärreds församling och i Lomma kommun är begravningsombudet

I Bjärreds och Lommas församlingar inom Lomma kommun är begravningsombudet

Bengt Persson

Tel 040-93 02 61
Mobil 0703-55 74 02
E-post bengt.persson@bredband2.com

 

 

 

Kista i kyrkan Foto: Krister Hagman