Foto: Karolina Braun

Rexegården - Andakt och gemenskap

Nyhet Publicerad

Varje vecka är Svenska kyrkan ute på de olika äldreboendena i församlingen. – Det är mycket gemenskap här och bra för dem som inte kan komma till kyrkan, tycker Anna-Lisa Larsson på Rexegården.

 

Regnet hänger i luften när vi kommer till Rexegården i centrala Kungälv. Inne på träffpunkten har flera förväntansfulla samlats inför dagens andakt. Först börjar vi med fika. Det är ideella som hjälper till att förbereda fikat; goda mackor med tilltaget pålägg och rulltårta.
– Det är så bra att komma hit, säger Inger Carlström vid ett av borden. Här får vi prata och lära känna varandra.
Intill sitter Lisbeth Karlsson som har bott här sedan Rexegården byggdes. Både hon och Inger kommer alltid hit till varje torsdag kl 10.30 då Svenska kyrkan, Equmeniakyrkan och Pingstkyrkan turas om att ordna fika och andakt. Många här bor på Rexegården, men andra är också välkomna. Stig Rutgersson bor i Hålta, men kommer till Rexegården ibland när hemtjänsten där inte räcker till.
– Här finns trevliga människor, vi pratar om intressanta saker som till exempel regeringsbildning och vem som blir nästa socialminister, berättar Stig.

Andakt på Rexegården Foto: Karolina-Braun

Präst idag är pensionerade Göte Siverbo som vikarierar under semestertiden.
– Vad roligt att se er igen! Jag ser att en del sitter på samma platser, inleder Göte.
I dagens andakt berättar Göte om Lydia – en inte så välkänd kvinna i Bibeln. Lydia bodde i det som idag är Makedonien. Hon var den första att bli kristen där, så i och med henne kom kristendomen till Europa, förklarar Göte. Det blir ett kort samtal kring namnet Lydia, om det är någon som heter det eller känner någon. Vi ber tillsammans och sjunger några psalmer skrivna av tidigare kyrkoherdar i Solberga. När kantor Kristina avslutar med Wilhelm Peterson-Bergers Sommarsång på piano sluts många ögon till den vackra musiken.
– Det här är en härlig lugn stund som betyder mycket för många, säger Marita Engdahl, boende på Rexegården.
– Det är mycket gemenskap här och bra för dem som inte kan komma till kyrkan. Och skriv att man får komma hit även om man inte bor här, det är inte alla som vet det, menar Anna-Lisa Larsson.

Text: Karolina Braun
Artikeln publicerad i Kyrkobladet nr 3 2017.