Lunds stift

Prata med oss

Kontakt

Lunds stift Besöksadress: Kraftstorg 12 B, 22350 LUND Postadress: Box 32, 22100 LUND Telefon: +46(46)155500 E-post till Lunds stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Fyra röster om pilgrimsvandring

Möt Birgitta, Kerstin, Sandra och Lars. Varför brinner de för att pilgrimsvandra?


Varför blir människor som upptäcker pilgrimsvandring så bitna och så hängivna? Vi har pratat med några av dessa eldsjälar. För dem har det blivit ett behov och en lisa för själen att vandra i Guds natur.

Birgitta Rosenberg i Kivik är ideellt engagerad i pilgrimsarbetet i Lunds stift:

- Det är väldigt roligt, tacksamt och inspirerande. Vi har blivit fler och fler. Pilgrimsvandring är en rörelse som växer.

- Det är ofta en väg in i kyrkan. Många deltar som är inte kyrkfolk. Vår kyrkoherde brukar säga att vi missionerar genom våra pilgrimsvandringar och jag håller med. Vi vill sprida det glada budskapet genom att inbjuda människor att vandra i tystnad för att kunna vandra inåt och möta sig själva och Gud, förklarar Birgitta.

Att vandra pilgrimsvandring är inte bara att vandra till ett yttre mål utan ett förhållningssätt till hela livet, menar Birgitta som har gått pilgrimsledareutbildning på Killans bönegård. Prästen Anna Alebo, en av de drivande krafterna på Killan, hör till hennes förebilder.

- Människor uppskattar att vi vandrar i tystnad. Tystnaden varvas med bibelord och sång. Vi lyfter pilgrimens sju nyckelord på olika sätt. Vi brukar be Fransiskusbönen och alltid Birgittabönen efter varje stopp vi gör på vår vandring. 

Under årets pilgrimsvecka 25-29 juli på Österlen gick Birgitta, som uppnått pensionsåldern med råge, med på vissa sträckor och ledde vandringen mellan Södra Mellby och Sankt Olof lördagen den 29 juli.

Olofsdagen en fin tradition

För henne och många andra vandrare är Sankt Olofsdagen den 29 juli speciell och en stor upplevelse. Det är då man sätter punkt för pilgrimsveckan genom att fira en  pilgrimsmässa i Sankt Olofs kyrka.

- Det är en så fin tradition. Runt kyrkan är det en marknad, det finns fika och det blir tillfälle att möta andra pilgrimer, avslutar Birgitta. 

- Att pilgrimvandra betyder mycket för mig. Här blir jag hel. Det handlar om att röra sig fysiskt, vara på väg och inte fastna.

Det säger Kerstin Wadsö, arbetsterapeut på sjukhuset SUS i Lund, aktiv i Svenska kyrkan och hängiven pilgrimsvandrare.

När jag möter Kerstin har hon just deltagit i en pilgrimsbön i domkyrkans krypta.

- Jag har varit aktiv i kyrkan i många år. Ibland tycker jag att kyrkan blivit för mycket av en institution. Jag uppskattar pilgrimens nyckelord. De talar till mig.

Enkelhet, tystnad, bekymmerlöshet

De sju orden är frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet och delande.

- Att vara pilgrim står för det öppna och att gå direkt på djupet. Det blir fantastiska samtal med dem man möter. Det spelar ingen roll vem man är eller vad man gör, läkare eller hemlös, alla är lika mycket värda. Pilgrimstanken handlar mycket om vad jag önskar mig att det ska innebära att leva som kristen.

Kerstin är ute i naturen mycket. Hon leder också pilgrimsvandringar, bland annat Skärtorsdagsvandringen som äger rum varje år från Dalby till Sankt Knut i Lund.

- Jag arbetar ideellt med att leda vandringar i labyrinten på pilgrimsplatsen intill Lunds domkyrka.

Jordad och samtidigt i kontakt med det himmelska

Kerstin har en stor kärlek till pilgrimskorset som för henne är en symbol för att vara både jordad och att ha kontakt med det himmelska.

"Pilgrimsskapet håller för livet. Det handlar om att möta sig själv på djupet och att vara närvarande i nuet." Det säger Sandra Lindqvist Bild: Maria Lundström

- Korset står för balans mellan många dimensioner, för manligt och kvinnligt, det inre och yttre. I mitten av korset sker mötet mellan det jordiska och det himmelska, säger Kerstin innan vi skiljs åt.

Sandra Lindqvist är nybliven diakoniassistent i Lunds domkyrkoförsamling. 

- Jag började min väg mot att bli diakon när jag upptäckte pilgrimsvandring. Det har varit oerhört viktigt för mig både som människa och för mitt kall.

I september 2017 vigs Sandra till diakon i domkyrkan, äntligen. Det har rört sig om en process, följt av studier, som tagit henne närmre åtta år.

- Det känns stort.

Det är vanligt att folk hittar fram till andlighet och till kyrkan genom pilgrimsvandring. Det finns en öppenhet som lockar menar Sandra.

Längtan efter ett annat sätt att leva 

- Det är ett fysiskt uttryck för det andliga men det handlar också en förhållningssätt till livet som många längtar efter mer och mer.

Nyckelorden för pilgrimsvandrare är centrala för Sandra.

- Att vandra är en protest mot ett ideal och en värld som inte gör människan gott. Fokus i dagens samhälle är på att det ska gå jättefort, att prestera och att visa upp allt det fina på Facebook. Det håller liksom inte, medan pilgrimsskapet däremot, det håller för livet. Det handlar om att möta sig själv på djupet och att vara närvarande i nuet.

Acceptera var du befinner dig, men i vetskap om att du inte är färdig. Du är precis där du ska vara men du är inte framme, filosoferar Sandra.

Hösten 2013 gick Sandra pilgrimsleden, den 80 mil långa caminon, till Santiago de Compostela, en upplevelse som betytt mycket.

- Min vandringskamrat och jag blev sända härifrån domkyrkan. Det var häftigt.

Att gå, inte minst på långa promenader, är en del av Sandras liv.

- Jag är ute mycket med min hund Batman, han är min bästa bönepartner.

På Sandras ena underarm är hon tatuerad med en maskros som sprider sina frön för vinden. Den syftar till texten Fåfängligheters fåfänglighet, ur Bibelns Predikaren (läs mer nedan). Tatueringen gjordes under hösten 2013 på en resa till Mumbai, Indien.

Varför valde du det bibelordet?

- Det hör ihop med pilgrimsskapet. För mig är maskrosen en symbol för uppståndelsen. Den är oerhört vacker, stark och klara av det mesta. Den är inte så uppskattad. Jesus, med sitt radikala kärleksbudskap, var inte heller alltid önskad. Där människor sätter upp murar kring sig är det bara kärleken som kan ta sig igenom. Maskrosen tar sig upp ur asfalten. Den är också en symbol för alla som tar sig igenom svårigheter trots att det verkar omöjligt.  

Intill maskrosen finns en tatuering till med ord av den store reformatorn Martin Luther, ”Sola gratia”. Människan lever av nåd allena sade Luther.

- Vi behöver också nåden,  säger Sandra med ett leende.

Lars Bjerstam från Sankt Olof jobbar till vardags som drifttekniker på Ravlunda skjutfält men på fritiden är det numera pilgrimsvandring som upptar en hel del av hans tid. För åtta år sedan blev Lars och hans sambo medbjudna på en pilgrimsvandring med anledning av sonens konfirmation.

Pilgrimsvandring ett behov

- Sedan var jag fast. Pilgrimsvandring har blivit ett behov. Pilgrimsprästen Anna Alebo brukar säga att när man gjort en pilgrimsvandring blir man en bättre människa - åtminstone för en stund. Därför måste man göra det om och om igen, berättar Lars.

Lars har gått pilgrimsledarutbildning på Killans bönegård och leder vandringar fem gånger per år, såväl vår som höst. Under sommarens pilgrimsvecka 25-29 juli var Lars med alla dagarna.

- Det brukar vara en väldig blandning av ”stammisar” och nytt folk.

Inför vandringen hade Lars förberett sig.

- Det är mycket praktiskt som ska fixas, bland annat att leta fram personliga berättelser och texter ur Bibeln.

Pilgrimsmässan en höjdpunkt

En av höjdpunkterna under den stora pilgrimsveckan i juli är den avslutande mässan i Sankt Olofs kyrka.

- Det är den stora festen. Det brukar komma runt 100-talet personer. För varje grupp som anländer till kyrkan ringer vi i kyrkklockorna.

Tillsammans med sin sambo har Lars gått de sista elva milen fram till Santiago de Compostela.

- Det var mäktigt. Till katedralen ankommer mellan 1 000-1 500 pilgrimer per dag.

Vad längtar du efter framöver?

- Att pilgrimsvandra mer och gå längre sträckor.

 Maria Lundström

Pilgrimsvandringar leds av olika församlingar, av anställda och av ideella. Läs mer på pilgrimsvagen.se

Läs också en intervju med Magnus Malmgren, ny pilgrimspräst i Lunds stift.

Läs mer om Killans bönegård i Östra Vemmerlöv här 

FAKTA

I Predikaren står det att allting är fåfänglighet. Också strävandet efter vishet är ett jagande efter vind. ”Jag betraktade allt som sker under solen: allt var tomhet, ett jagande efter vind.”  

Vill du se fler bilder? Klicka på pilen på bilden här nedan!