Kista kyrkas kyrkotomt

Kista kyrkas kyrkotomt Spånga-Kista församling, Spånga kontrakt, Stockholms stift kv Danmark 3, Kista Torg 2, Kista, Spånga socken, Stockholms kommun och län, Uppland

1

Kista kyrkas kyrkotomt är skyddad enligt Riksantikvarie­ ämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 paragrafen kulturmiljölagen ska tillämpas på kyrkobygg­ naden och den tillhörande kyrkotomten. TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Kista kyrka och kyrkotomt från sydost. Foto: Leif Gustavsson

©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

2

Kista kyrkas kyrkotomt Kista kyrka byggdes mellan åren 1977 och 1978. Den ritades av arkitekten Zoltan Bedecs (1932– 2005), bördig från Ungern. Till hans övriga produktion hör bland annat Boo och Täby Annexsjukhus. Kyrkotomten utformades som en integrerad del av Kista centrum. Som ett komplement till den aktiva torgmiljön försågs kyrkan med en öppen gård med planteringar, som tillsammans med inomhustorget kunde erbjuda större avskildhet.

HISTORIK Kista är en av Stockholms yngsta stadsdelar och den växte fram på Järvafältet samtidigt som Akalla och Husby. Dessa tre stadsdelar byggdes upp med stora stadsplanemässiga likheter och hade trafikseparering som en grundläggande idé. Kista församling, bildad 1980, bestod i huvudsak av dessa tre stadsdelar och hade påbörjat sin verksamhet i Kista redan innan kyrkan uppfördes. Kista centrum invigdes 1977 och det kringliggande bostadsområdet var helt färdigställt några år senare. Till en början låg den tänkta kyrkotomten norr om Ärvinge högstadieskola, men eftersom skolan ville använda marken för parkeringsplatser erbjöds församlingen en ny tomtplats. Den nya kyrkotomten fick en central placering i den sydöstra delen av centrum, i anslutning till Kista torg. Det var en viktig förutsättning för församlingen att kyrkan och kyrkotomten skulle öppna sig mot torget och ligga i direkt anslutning till T-banestationen. Tidens rådande tanke om trafikseparering kom även till uttryck i placeringen av kyrkans två entréer: en entré för gående vette mot torget och en entré för bilburna vette mot den asfalterade angöringsplatsen i sydost. Det fanns ingen strävan från arkitektens sida att låta kyrkan och kyrkotomten konkurrera med den omgivande bebyggelsen i fråga om höjd eller monumentalitet. Vad som eftersträvades var istället en spännande arkitektur som avvek från omgivningen. Kyrkorummet gavs en oktagonal form och samman-

fogades med en större byggnad som innehöll församlingslokaler. Kyrkobyggnaden fick ett modernistiskt formspråk med asymmetriska tegelmurar som karakteriserades av brutna vinklar och hörn. Nordväst om kyrkan byggdes ett fristående klocktorn i en liknande stil. Församlingsdelen och kyrkan grupperades runt en kringbyggd gård. I anslutning till våning 1 trappa försågs gården med en terrass, som fick ett dekorativt räcke i En viktig förut­sätt­ning trä. Markplanet belades med för församlingen var att hårdbränt mark­tegel i mönskyrkan och kyrkotomten terläggning. Planteringsytor i skulle öppna sig mot hörnen avgränsades av vinktorget och ligga i direkt lade betongelement. Gården tog in dagsljus till det anslutning till T-bane­ så kallade ”kyrktorget”, en stationen. öppen hall i församlingshuset i anslutning till kyrkorummet och en glasad vägg gjorde det möjligt för personalen att ha visuell kontakt med besökare på båda våningsplanen. År 2008–2009 genomfördes en ombyggnad av Kista torg, gestaltad av Nyréns arkitektkontor, som innebar förändringar av kyrkotomten och den närmaste omgivningen. Granitblock i olika höjder, delvis tänkta att fungera som sittytor, tillkom utmed kyrkans fasad mot torget, vid huvudentrén och mot angöringsplatsen i sydost. Det innebar att de ursprungliga terrassmurarna av betong med frilagd natursten togs bort. Trädrader av lindar planterades runt torget för att ge det en tydligare inramning och markbeläggningen i anslutning till torget förändrades delvis, bland annat genom nya stråk av rektan­gu­lära granitplattor i den äldre gatstensbeläggningen.

BESKRIVNING Omgivningen Kyrkotomten ligger centralt vid Kista torg, mellan centrumanläggningen och bostadsområdet. Kista köpcentrum, som är integrerat med tunnelbane­ 3

stationen, ligger strax nordost om kyrkan och invigdes 1977. Anläggningen har fasader i blå plåt och ritades av Svenska Bostäders arkitektkontor under ledning av arkitekt Karl Eric Norén. Väster om kyrkan ligger Ärvingeskolan samt flerbostadshus i varierande höjder med ljusa putsfasader. Vid den norra delen av torget står en låg byggnadslänga med fasader av brunt tegel och gul plåt innehållande restaurang, bibliotek och servicehus.

Omgärdning Kyrkotomten är belägen i en centrummiljö utan tydlig avgränsning till omgivningarna. Fastighetsgränsen följer i stort kyrkobyggnadens fasader men eftersom kyrkans huvudentré vetter mot Kista torg uppfattas även delar av detta stadsrum som en del av kyrkotomten. Angöringsplatsen vid Vejlegatan är knuten till kyrkans funktion och blir en gränsmarkör för kyrkotomtens utbredning mot söder. Trafikhinder i form av granitkuber är utplacerade i anslutning till vändplatsen. De kraftiga granitblocken återkommer vid kyrkans fasad mot torget och vid trappan till huvudentrén. En grupp träd söder om kyrkan, bland annat kastanj och lind, fungerar som en avgränsande skärm mot den anslutande bostadsbebyggelsen. Mellan köpcentrumet och kyrkan finns en planteringsyta som ramas in av Gunnebostängsel och räcken av rostfritt rundstål.

Gångsystem, belysning m.m. Gångsystemet på kyrkotomten är integrerat med det omgivande Kista centrum. Rörelsen över kyrkotomten är sällan hänvisad till markerade gångvägar utan sker fritt. Marken på och i anslutning till kyrkotomten är belagd smågatsten i varierande mönster. Söder och sydväst om kyrkan löper Ärvingegången som är asfalterad, delvis med mönsterlagda stråk av vit smågatsten. Angöringsplatsen vid Vejlegatan är asfalterad. Närmast fasaden finns en gångväg lagd med betongplattor som övergår i en terrass vid byggnadens sydöstra hörn. Trappan till huvudingången är av granit med sentida handledare av rostfritt rundstål. Utmed kyrkans nordvästra gavel löper ytterligare en gångväg som förbinder Vejlegatan med Kista torg. Vägen är belagd med betongplattor och delvis överbyggd med en arkad från centrumanläggningen. Vid kyrkans hörn är marken indelad i trekantiga fält med frilagd natursten i betong och med en kantning av granit. Markbeläggningen korresponderar med kyrkobyggnadens koppartak som är 4

Kyrkotomten från sydväst mot ingången till kryptan. Trädgruppen av unga lindar och en kastanj planterades troligen i samband med kyrkans 5 uppförande och fyller en viktig funktion som ett av få gröna inslag på kyrkotomten.

utdraget i spetsar vid hörnen. Kyrkotomten lyses kvällstid upp av stolpbelysning av varierande ålder och karaktär. De tändsticksformade armaturerna kring torget tillkom i samband med omgestaltningen av platsen 2008–2009.

Vegetation Mot torget utmed kyrkans nordvästra fasad finns en trädrad av lindar. I anslutning till kyrkans sydvästra hörn växer en grupp träd – några unga lindar och ett större kastanjträd, vilka markerar ingången till kryptan. Ett ”vegetationsbälte” av rönn och buskar skärmar av kyrkotomten och gångstråket Ärvingegången mot den anslutande bostadsbebyggelsen i sydväst. Platsen mellan kyrkan och centrumanläggningen

Kyrkotomten från Vejlegatan mot nordväst. Mellan centrumanläggningen och kyrkan finns 6 en uteplats belagd med betongplattor och en större planteringsyta med tät buskvegetation.

upptas av en stor planteringsyta som har karaktären av buskage där det bland annat växer måbär, mahonia och en.

Kulturhistorisk karakteristik Kyrkotomten till Kista kyrka är integrerad med centrummiljön kring torget. Den illustrerar tydligt tidens rådande stadsplaneideal där Kista kom att bli Stockholms sista komplett utbyggda ABCstad. Arkitekt och stadsplanerare valde medvetet att inte tävla eller utmana den omkringliggande bebyggelsen i gestaltningen av kyrkomiljön. Istället för att ge tomten en utmärkande utformning var

det istället kyrkans arkitektur som skulle bryta av mot omgivningen. Torget och kyrkotomtens markbehandling och vegetation är i stort sett bevarad. Tilläggen i form av granitblock och raden av lindar vid ombyggnaden av torget 2008–2009 förstärker ytterligare samhörigheten mellan kyrka och torg. Kyrkobyggnadens brutna vinklar återkommer i kyrkotomtens utformning. Trekantiga betongfält med frilagd natursten springer ut från kyrkans socklar och förstärker det formmässiga temat. Lindarna på och i anslutning till kyrkotomten har viktiga miljöskapande värden och ramar in torgmiljön som kyrkan är en del av.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Den öppna övergången mot Kista torg och de miljöskapande lindarna som upplevs som en del av kyrkomiljön. • Den befintliga markbeläggningen med smågatsten i anslutning till kyrkan samt de ursprungliga trekantiga fälten vid hörnen med natursten i betong. • Den kringbyggda gården med ursprungliga detaljer som t.ex. träräcket på terrassvåningen och planteringsytorna i markplan, med sin inramning av betongelement.

Kyrkotomten från torget österut. År 2009 återinvigdes Kista torg efter en omfattande ombyggnation, som bland annat innebar att kraftiga granitblock tillkom utmed den nordvästra 7 fasaden. Då planterades även trädrader av lindar kring torget, i anslutning till kyrkotomten.

Översiktskarta Karta över del av Kista och kvarteret Danmark 3 med Kista kyrka. Norr är uppåt i bild. Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.

Kronologi 1977–1978. Kyrkan uppförs. (Jermsten) 1980. Kista församling bildas. (Eriksson) 1984–1985. Den s.k. Kryptan färdigställs för kulturella ändamål och entrén mot söder tillkommer. (ATA)

2008–2009. Ombyggnation av Kista torg efter ett för-

slag av Nyréns arkitektkontor. Granitblock i olika höjder tillkommer intill kyrkans fasad mot torget och markbeläggningen förändras delvis. (Nyréns)

2010. Spånga-Kista församling tillkommer genom sammanläggning av Spånga och Kista församlingar. (Uppgift från församlingen)

KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Uppgifter från församlingen Eriksson, E & Franzén, K, Stadens kyrkliga silhuett i Bebyggelsehistorisk tidskrift; 46, Stockholm 2003 Jermsten, E, Kista kyrka, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008 Nilsson, C, Kyrkguiden, vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Söderström, G, m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholm 2003 Nyréns arkitektkontor www.nyrens.se/projekt/kista-torg-stockholm (Tillgänglig 2013-12-17)

8