Hjorthagskyrkans kyrkotomt Engelbrekts församling, Östermalms kontrakt, Stockholms stift kv Jägarbacken 1, Dianavägen 10, Hjorthagen, Stockholms kommun och län, Uppland
1
Hjorthagskyrkans kyrkotomt är skyddad enligt 4 kapitlet kulturmiljölagen. TEXT: Sebastian Ulvsgärd BILD: Ingrid Johansson, Stadsmuseet Omslagsbild: Hjorthagskyrkan och kyrkotomten från sydost. Foto: Leif Gustavsson
©Svenska kyrkan, Stockholms stift Stockholm 2015 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
2
Hjorthagskyrkans kyrkotomt Hjorthagskyrkan ritades av arkitekt Carl Bergsten (1879–1935) och uppfördes åren 1907–1909. Bergsten har även ritat Enskede kyrka invigd 1915, men är kanske mest känd för att ha ritat Liljevalchs konsthall, invigd 1916. Tomten utformades som en integrerad del av allkonstverket Hjorthagskyrkan som innefattade allt från enskilda möbler till tomtens topografi. Kyrkotomtens naturmarkskaraktär med branta grässlänter, grusgångar och ett system av terrassmurar och trappor av granit, är i stora drag är välbevarad från anläggningstiden.
HISTORIK Platsen för kyrkotomten var under 1800-talet en del av en 150 tunnland stor inhägnad för den kungliga djur- och jaktparkens hjortstam. Marken köptes in av Stockholms stad 1889 och genomgick en kraftig industriell omvandling i samband med Stockholms gasverks etablering 1890–1893 och Elektricitetsverkets tillkomst 1890. På Jägarberget byggdes bostäder för arbetarna vid de nya industrierna. Planerna på en kyrka på bergets högsta punkt fanns redan under 1890-talet. När Engelbrekt bröts ut ur Hedvig Eleonora som självständig församling, aktualiserades planerna på ett kyrkobygge i Hjorthagen. Kyrkorådet utlyste en arkitekttävling som vanns av den unge arkitekten Carl Bergsten 1904. Kyrkotomten placerades på bergets krön mot en brant sluttning i öster. Redan 1902 fanns ett församlingshus, ritat av arkitekt Erik Lundroth, på tomten, direkt öster om den blivande kyrkan. Kyrkotomten fick precis som kyrkan en medveten konstnärlig gestaltning, med stor omsorg om material och detaljer. Tomten fick delvis behålla sin karaktär av naturmark med branta grässlänter och spridda berghällar i dagen. Marken terrasserades och enkla grusgångar lades ut, liksom ett utvecklat system av trappor och murar som utformades av grovhuggen Norrtäljegranit av stenhuggare P. Olsson. Markstenen som användes i kyrkans sockel togs direkt från platsen, vilket gör att den på ett
naturligt sätt ser ut att vara framvuxen ur berget. Bergstens perspektivritningar från 1908 visar en kyrkotomt med karaktären av naturligt och kuperat landskap med låg träd- och buskvegetation intill kyrkobyggnaden och stenmurarna. År 1925 tillkom nya grindar av smidesjärn vid kyrkotomtens ingångar mot Dianavägen. De utformades efter ritningar av hovintendenten och arkitekten Gustav Lindgren och ersatte de ursprungliga, vitmålade trägrindarna med gallerverk av Carl Bergsten. Samma år tillkom en ny lykta med granitsockel på terrassmuren framför kyrkans huvudentré, även den ritad av Lindgren. År 1994 uppfördes en ny förrådsbyggnad av trä nedanför slänten öster om kyrkan. Byggnaden ritades av Torstenssons arkitektur och design, Lidingö. Under 2000-talet har mindre förändringar av kyrkotomten genomförts. De tidigare grusade ytorna vid uppfarten, parkeringsplatsen och körvägarna öster om kyrkan har asfalterats. År 2013 tillkom en kantning av natursten vid häckplanteringen väster om kyrkan för att stabilisera slänten. Samtidigt monterades Kyrkotomten fick järnstolpar med kättingar vid precis som kyrkan infarterna till den oasfalterade en medveten konstkörvägen väster om kyrkan, närlig gestaltning, för att begränsa nyttjandet. med stor omsorg I dagsläget finns planer på att föryngra trädraden av lin- om material och dar vid muren väster om kyrdetaljer. kan. Nya plantor ska sättas mellan de ursprungliga träden för att på sikt kunna ersätta dessa.
BESKRIVNING Omgivningen Kyrkotomten i Hjorthagen är högt belägen på toppen av Jägarberget. Den omges av parkanläggningarna Hjorthagsparken i nordväst och av Dianaparken i sydost, i en brant sluttning ner mot Ropsten. Direkt öster om kyrkan ligger det putsade församlingshuset från 1902. Det innehöll bland annat 3
Situationsplan över Hjorthagskyrkan och kyrkotomten, signerad Carl Bergsten juni 1905. Planen visar kyrkotomtens topografi där kyrkan placerats på en höjd med sluttningar runt om. Murar och trappor av granit tar upp nivåskillnaderna. (ATA, Engelbrekts församling, Hjorthagskyrkan.)
Kyrkotomten mot sydost. Vid kyrkans och för-
4 samlingsgårdens socklar finns planteringar med bland annat vårlökar.
prästbostad och en läsesal för barn samt fungerade som tillfällig gudstjänstlokal fram till Hjorthagskyrkans invigning. I väster, mitt emot kyrkotomten, ligger flerbostadshus från 1960-talet uppförda i tre våningar med rött fasadtegel. Åt söder och nordost ligger Värtaverkens industriområden, markerat genom en hög skorsten, som syns vida omkring.
Omgärdning Kyrkan, församlingshuset och förrådsbyggnaden ligger centralt placerade på kyrkotomten, invid den branta bergssluttningen i öster. Kyrkotomten får en tydlig avgränsning genom den naturstensmur som omgärdar tomten i väst och nordväst. Muren, som
är samtida med kyrkan, är utformad av grovhuggna granitkvadrar av Norrtäljegranit i varierande storlek. Överliggare och grindstolpar är av krysshamrad granit. Muren fungerar delvis som en terrassmur, främst mot Dianavägen, där murhöjden är avsevärt högre. De dekorativa grindarna i järnsmide vid den sydöstra ingången i muren är från 1925. Ett utsprång av muren nordväst om kyrkan, där marknivån är som lägst, ger upphov till en tydligt avgränsad rektangulär platsbildning med en öppen gräsyta och grusade gångar. Mot öster har tomten en otydlig övergång till den sluttande terrängen. Fastighetsgränsens utbredning mot öster innebär att en större del av den trädbevuxna sluttningen ingår i kyrkotomten. I söder
Kyrkan och kyrkotomten från nordväst. På de gräsbevuxna sluttningarna intill kyrkan växer låg5 buskvegetation. En trädrad av gamla lindar ramar in tomten mot Dianavägen.
markeras kyrkotomtens gräns mot den anslutande bostadsbebyggelsen av ett impediment med buskig och slyartad vegetation.
Gångsystem, belysning m.m. Kyrkotomtens gångsystem består av mjukt svängda vägar som utgår från kyrkans båda entréportar i nordväst och sydväst. Sedan några år tillbaka är större delen av de tidigare grusvägarna asfalterade. Samtliga trappor till kyrkans portöppningar har blocksteg av granit. Den monumentala trappan till kyrkans huvudentré har barriärer av kraftiga granitblock och ursprungliga, dekorativa handledare av smidesjärn. Trappans vilplan övergår i en rektangulär grusad terrass väster om huvudentrén. Utmed naturstensmuren väster om kyrkan löper en grusad gång mellan den norra och södra entrétrappan. Parallellt, vid den övre terrassen, löper en gångyta längs kyrkans västra fasad av röda kalkstensplattor som troligen är sekundärt tillkommen. Norr om kyrkan följer en asfalterad väg sluttningen ned till församlingsgården och förrådsbyggnaden. Vid församlingshusets norra och södra gavel finns granittrappor med äldre handledare av järn som tar upp nivåskillnaderna i den östvända sluttningen. I anslutningarna till kyrkans och församlingshusets fasader ligger partier med storgatsten. Vid den rektangulära platsen i nordväst och intill kyrkans trappor och gångsystem finns stolpbelysning av äldre karaktär samt sentida fasadbelysning. På terrassmuren vid uppfarten till kyrkan står en lykta på granitsockel från 1925. Nordväst om kyrkan finns parkbänkar utplacerade, med sits och ryggstöd av grönmålade ribbor.
Vegetation Vegetationen på terrasserna och sluttningarna omkring kyrkan består i huvudsak av klippta gräsytor med låg buskvegetation och spridda lövträd. Vid planteringsytorna i anslutning till kyrkan och församlingshusets socklar förekommer en rik blomning av bland annat vårlökar. Vid muren mot Dianavägen växer en trädrad med lindar som planterades i samband med kyrkans uppförande. Lindar ramar även in den rektangulära platsbildningen nordväst om kyrkan. Slänten vid huvudentrén domineras av cypresser och enbuskar, och intill trappen växer rosenbuskar och rododendron. Kyrkobyggnadens kor och sydvästra entré omges av några solitärträd, där en gammal ek och en högrest silvergran tillhör de mest iögonfallande. 6
Kulturhistorisk karakteristik Arkitekten Carl Bergsten har med Hjorthagskyrkan skapat ett allkonstverk som manifesterar det spännande mötet mellan tidens rådande stilideal: jugend och nationalromantik. Den är ett tydligt exempel på den konstnärliga omsorg som arkitekterna under början av 1900-talet visade bebyggelsemiljöns alla beståndsdelar. Kyrkotomten modellerades med terrasseringar för att förstärka platsens naturliga högläge i terrängen. De omgivande parkanläggningarna Hjorthagsparken och Dianaparken bidrar till att upprätthålla kyrkan och kyrkotomtens dominerande ställning i landskapet. Carl Bergsten försåg kyrkan och kyrkotomten med bearbetade naturstensmurar och ett system av trappor till kyrkans många entréportar, något som är ett viktigt karaktärsskapande drag för miljön. Även kyrkotomtens belysning och grindar specialutformades av Bergsten och senare av Gustav Lindgren. Kyrkotomten och kyrkans exteriörer har en välbevarad utformning från uppförandetiden. Den ursprungliga växtligheten är delvis bevarad bland annat genom träddraden av lindar och den solitära eken vid den sydvästra entrén.
Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkotomten • Tomtens omgärdning av terrassmurar och entréer med trappor av Norrtäljegranit. • Kyrkotomtens övergång i omgivande parkmiljö. • Äldre stolpbelysning med socklar av granit, utformade av Carl Bergsten och Gustav Lindgren. • Terrassernas enkla gräsytor och planteringar av låga buskar. • Den ursprungliga trädraden av lindar vid muren mot Dianavägen.
Översiktskarta Karta över del av Hjorthagen och kv Jägarbacken 1 med Hjorthagskyrkan. Norr är uppåt i bild. Utsnitt ur DP/Map. Stockholms stads digitala kartarkiv.
Den friväxande eken, till höger i bild, vid den sydvästra entrén och koret fanns på platsen redan 7 före kyrkans uppförande.
Kronologi 1889. Marken för den blivande kyrkotomten köps in av Stockholms stad. (SSM)
1890-talet. Planerna på en kyrka på Jägarbergets högsta punkt tar form. (Johansson, Bengt O.H.)
1902–1904. Kyrkotomten får sin avgränsning och församlingshuset uppförs. (Johansson, Bengt O.H.)
1904. Kyrkorådet utlyser en arkitekttävling för en ny
KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet DP/Map Stadens digitala kartmaterial med stadsplaner, aktuella och historiska SSA Stockholms stadsarkiv SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Muntliga uppgifter från församlingen Jermsten E, Hjorthagens kyrka, Låt kyrkorna berätta. Kulturhistoriskt skyddade kyrkor i Stockholms stift, cd utgiven av Stockholms stift 2008
kyrkobyggnad i Hjorthagen som Carl Bergsten vinner. (ATA)
Johansson, C, Hjorthagens kapell, Arkitektur nr 2 1910
1907–1909. Kyrkan uppförs. (Jermsten)
Johansson, Bengt O.H, Hjorthagens kyrka, Sveriges kyrkor, Stockholm 9:3, Stockholm 1980
1925. Nya grindar i smidesjärn samt en ny lykta till kommer, utformade av Gustav Lindgren. (Johansson, Bengt O.H.)
1994. En ny förrådsbyggnad i trä uppförs på kyrkotomten strax öster om kyrkan. (ATA)
2000-talet. Grusade ytor i anslutning till kyrkan asfalteras och stolpar med kättingar monteras vid infarterna till vägen i sydväst. (Församlingen)
8
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001