Begravningsavgiften

Det finns kostnadsfria gravplatser till alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett trostillhörighet. Dessa gravplatser finansieras genom en särskild begravningsavgift som alla folkbokförda i Sverige betalar via skatten.

Begravningsavgiften finansierar krematorier, begravningskapell och begravningsplatser. Den går också till lön för personal inom kyrkogårds-förvaltningen. Enkelt uttryckt används begravningsavgiften för att se till att alla människor, oavsett tro och samfundstillhörighet, får en värdig behandling när de avlidit.

Begravningsverksamheten är ett samhällsuppdrag som staten har givit Svenska kyrkans församlingar över hela landet, med undantag för Stockholms och Tranås kommuner. Där har begravningsverksamheten varit kommunal sedan 1800-talet.

Ny enhetlig begravningsavgift från 2017

Riksdagen har beslutat om en enhetlig begravningsavgift. 1 januari 2016 infördes en enhetlig begravningsavgift för alla som är folkbokförda i Sverige, förutom dem i Stockholm och Tranås. Lagändringen gäller när en församling eller ett pastorat i Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten. Den enhetliga avgiften tas ut från 2017 och syns på skattsedeln från 2018.

den exakta avgiftssatsen

Avgiftssatsen för 2017 blir 24,6 öre per hundralapp. För en person som tjänar 250 000 kr om året innebär det en avgift om 615 kr per år, eller knappt 51 kr per månad. Läs mer om begravningsavgiften på Kammarkollegiets webb.

Begravningsavgiften täcker kostnaderna för:
- Bisättning (förvaring av stoftet fram till begravningen)
- Transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret
för stoftet till dess att gravsättning har skett.
- Kyrkogårdsförvaltningens kapell eller ceremonilokal för begravningsceremoni.
- Kremering.
- Gravsättning av kista eller urna, inklusive gravöppning och iordningsställande av gravplatsen, alternativt jordning av aska
- Gravplats i 25 år.
- Skötsel av allmänna ytor på på kyrkogårdar, nyanläggningar samt vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar.

Kyrkoavgift

Om den avlidne tillhörde Svenska kyrkan, täcker kyrkoavgiften (kyrkoskatten) också kostnaderna för:
- Präst från Svenska kyrkan
- Församlingskyrka
- Kyrkomusiker för musik i kapell, på kyrkogården och i kyrkan
- Processionsbärning av kistan.

Dödsboet beställer och betalar för följande:

- Kista och eventuell urna
- Svepningsarbete
- Transport till bisättningslokal
- Extra musik och sång
- Dödsannons
- Blommor
- Förtäring vid begravning eller minnesstund
- Gravsten
- Bouppteckningskostnader
- Begravningsbyrå

Varför införs enhetlig begravningsavgift?

Anledningen till att en enhetlig begravningsavgift har införts är en byråkratisk åtgärd som har att göra med att personer inte längre folkbokförs på församling utan i första hand på sin bostad, till exempel på lägenhetsnummer. Regeringen framhåller även ekonomiska skäl och utjämningsskäl.

Hur bestäms nivån på begravningsavgiften?

De kyrkliga begravningshuvudmännen ska redovisa sina kostnadsberäkningar för begravningsverksamheten. Utifrån detta underlag fastställer den statliga myndigheten Kammarkollegiet den enhetliga begravningsavgiftssatsen.

Vem ska betala begravningsavgift i Sverige?

I begravningslagen anges att den som är folkbokförd i Sverige ska betala en avgift för begravningsverksamheten till den huvudman inom vars förvaltningsområde personen är bosatt.
Begravningsavgiften beräknas på den avgiftsskyldiges (till kommunal inkomstskatt) beskattningsbara inkomst. Har en person som är folkbokförd i Sverige ingen kommunalt beskattningsbar inkomst betalar personen noll kronor i begravningsavgift.
Begravningsavgiften är en årligen återkommande avgift. På skattebeskedet syns det hur mycket var och en betalar i begravningsavgift. Procentsatsen varierar över landet. Från och med januari 2017 blir den gemensam för de kyrkliga huvudmännen.
Begravningsavgiften har inget att göra med medlemskap i Svenska kyrkan. Begravningsavgiften och kyrkoavgiften (det som ofta kallas medlemsavgift) är därför separerade på skattsedeln.

om en person som inte är folkbokförd i Sverige avlider här?

Det kan se ut på lite olika sätt, när en person som inte är folkbokförd i Sverige avlider här. Av begravningslagen framgår att en huvudman egentligen inte har ansvar för att gravsätta en person som inte är folkbokförd inom huvudmannens område, men av förklarliga och medmänskliga skäl görs detta ändå.

Om den avlidne inte har någon efterlevande som ordnar med gravsättningen är det kommunens ansvar att ordna med detta och då ska kommunens socialförvaltning ta över ansvaret.

Fler frågor?

Kontakta Kyrkogårdsexpeditonen 0142-55 210