Det har varit en intensiv vår med förhandlingar om Svenska kyrkans olika kollektivavtal och partsgemensamma överenskommelser. I vissa frågor har vi samsyn mellan parterna och i andra frågor har vi olika syn på hur den bästa lösningen ser ut. Så ska det ju vara i en avtalsrörelse och vanligtvis löser parterna de frågorna inom ramen för avtalsrörelsen. I år har Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Kyrkans Akademikerförbund dock begärt medling för att kunna nå ett nytt gemensamt avtal, Kyrkans avtal 2017.
Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation strävar efter kollektivavtal och överenskommelser som fungerar väl på en modern arbetsplats och som rustar Svenska kyrkan för framtiden. De ska utgå ifrån och vara anpassade till kyrkans uppgift, verksamhet, förutsättningar och ekonomi men de behöver också fungera i relation till en föränderlig omvärld. Det kan medföra att man genomför förändringar även i avtalen. Det som fungerade igår behöver inte fungera imorgon.
Nu har vi kommit till ett läge där det sprids en bild av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation vad gäller våra intentioner, vårt arbetssätt, vår kunskap, våra förslag och hur vi ser på kyrkan och på präster. Vi känner inte alls igen oss i tolkningen av vad vi säger och gör, och inte heller i beskrivningen av vårt arbetssätt. Vi värnar varje del av kyrkan och alla de människor som i olika uppgifter är anställda för att tjäna kyrkan, oavsett om de arbetar med den grundläggande uppgiften, stödet för densamma eller samhällsuppdraget. De är alla viktiga.
Vad gäller arbetstiden för präster och några andra frågor kan det vara klargörande att närmare redovisa hur Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation ser på de frågorna.
- Frågorna som diskuteras nu är inte nya. Arbetsgivarorganisationen tog upp arbetstidsfrågor redan i förra avtalsrörelsen. I förhandlingsprotokollet till Kyrkans avtal 16 gjorde arbetsgivarorganisationen ett särskilt tillägg om en översyn av arbetstiden under avtalsperioden för Svenska kyrkans anställda. Frågor angående prästernas arbetstid fanns också med som en del av arbetstidsfrågorna i våra skriftliga yrkanden som överlämnades inför avtalsrörelsen 2017 till arbetstagarorganisationerna.
- På uppdrag av Svenska kyrkans arbetsgivare strävar vi efter en enhetlig förläggning av arbetstiden och ett så gemensamt arbetstidsmått som möjligt för alla arbetstagare på arbetsplatsen. En möjlighet att uppnå detta är genom årsarbetstid. Med årsarbetstid får medarbetaren flexibilitet och större kontroll över sitt arbete. Merarbete en dag kan kompenseras genom ledig tid vid ett senare tillfälle och den som av personliga skäl väljer att arbeta kortare en dag, kan vid ett senare tillfälle arbeta något längre. På det sättet varieras arbetstiden under året inom ramen för årsarbetstidsmåttet. Det går också bra att ta ut hela lediga dagar för återhämtning. Årsarbetstid är därför särskilt gynnsamt för dem som har oförutsägbara arbetsuppgifter som varierar över tid.
- Återkommande uppföljning av arbetstiden underlättar för arbetsgivare och arbetstagare att gemensamt ta ansvar för en hälsosam arbetsbelastning och för gränssättningen mellan arbete och fritid. De skyddsregler som finns för exempelvis dygns- och veckovila gäller på samma sätt vid årsarbetstid som vid annan arbetstidsplanering.
- Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation har aldrig föreslagit någon minutschemaläggning av präster. Vi lägger oss överhuvudtaget inte i arbetsledningen på arbetsplatsen, det är en fråga som sköts lokalt i församlingen där kyrkoherden enligt kyrkoordningen leder all verksamhet.
- Arbetstidsmåttet, som anger hur mycket arbetstagaren ska arbeta, anges normalt i timmar per dag, vecka, månad eller år. Hur arbetstidsmåttet uttrycks har ingenting med arbetstidens förläggning att göra. Att tala om exempelvis 38 timmar och 15 minuter per vecka eller 1 996 timmar per år är endast olika sätt att uttrycka samma matematik. Arbetsplaneringen påverkas inte av hur tiden beskrivs, den görs som vanligt inom de ramar som avtalets regler för arbetstidsförläggning medger.
- Vi vill inte heller ta bort möjligheten till hela lediga dagar, tvärtom vill vi göra det lättare att ta ut ledig tid på ett sätt som gynnar både arbetstagare och arbetsgivare.
Förhandlingarna om nytt kollektivavtal mellan Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation och Kyrkans Akademikerförbund återupptas i början på september efter ett sommaruppehåll. Vi kommer att återuppta förhandlingarna med samma grundinställning som tidigare – vi talar med motparten i förhandlingsrummet, inte i offentligheten.
Det pågår också ett partsgemensamt arbete avseende befattningsklassificering för Svenska kyrkan. Vi vill tydliggöra vår ståndpunkt.
- Befattningsklassificering för Svenska kyrkan används för lönestatistiken. Det är ett centralt klassificeringssystem för gruppering av rimligt homogena arbetsuppgifter som ingår i anställningen. I det nya förslaget ingår även ansvarskod för chefs-/ledningsarbete.
- Under framtagandet av ny befattningsklassificering, konstaterade vi att det förslag som gick ut på remiss tidigare i år innehöll en ansvarskod och definition av pastoralt ansvar som vi menar inte kan behållas eftersom det pastorala ansvaret ges genom vigningstjänsten. Ansvaret för hur arbetsuppgifter kodas åligger däremot arbetsgivaren. Det som ingår i vigningstjänsten ligger utanför arbetsgivarens mandat och är därmed inte heller en fråga för oss som företräder dem.