Tidsanda i kläm

För en del av oss blev det ledigt på annandag pingst!

Foto: Sven-Erik Falk

VECKANS KRÖNIKA

Härligt, särskilt för oss som var med på den tiden då annandag pingst var en röd dag och som gav pingsthelgen lite extra status och möjlighet till reflektion och vila.
   I år blev den en så kallad klämdag och det är ju tankeväckande i sig. Den goda anda i samhället som vi hade önskat och som vi kanske hade en gång, har verkligen kommit i kläm.

Ande och anda
För helig ande och helig anda hör ihop. Samhällsklimatet var inte bättre förr, men frågorna om vart världen är på väg och om Gud verkligen är närvarande - är tidlösa.
  I Andra Moseboken berättas om Israels folk som drar genom öknen drar ifrån lägerplats till lägerplats. De ifrågasätter varför deras ledare har satt dem i en situation där de inte kan få fri tillgång till vatten för sig själva och sin boskap.
   Mose vänder sig till Gud för att få råd och han uppmanas att slå med staven på klippan vid Horeb, då ska vatten komma ur den.

Inre törst
Men törsten är mer än den törst som vatten kan stilla. Det finns en inre törst och ett strömmande vatten som flyter ur den som tror. Detta strömmande vatten hör samman med det vatten som Jesus har: det som han talar om på högtidens sista och största dag när han ropar: "Är någon törstig, så kom till mig och drick!"
   I torrperioder, såväl i våra egna liv som i tillståndet i samhällsopinionen, krävs det lite extra för att få tillgång till det där levande vattnet. Kanske får vi som Mose försöka lite mer handfast att få fram resultat, pröva oss fram och se var ur klippan det kommer liv.

Tappa inte modet
Och vi behöver inte bli besvikna om Gud inte ger bönesvar via blixtar och dunder. I en grotta i just berget Horeb övernattade profeten Elia i en tid då han kämpade med sitt liv och sin tro.
Där fann han Gud i den stilla susningen. Läs gärna mer om detta i Första Kungaboken, och tappa inte modet för varken din egen del eller för omvärlden!

Alla sätter sitt hopp till dig, du ska ge dem föda i rätt tid.
Du ger dem, och de tar emot,
du öppnar din hand, och de äter sig mätta.
Du sänder din ande, då skapas liv. Du gör jorden ny.
Må Herrens ära bestå för evigt,
må Herren glädja sig över sina verk!

Karin Långström, skolpräst på Hjo folkhögskola