Inge Hansen arbetar som kyrkopedagog och studierektor på institutionen för kyrkoundervisning i Evangelisk-lutherska kyrkan i Nordtyskland. Hon visade på flera olika metoder och verktyg som man kan använda för att vidga upplevelsen av kyrkorummet.
Deltagarna på workshopen samlades i solen utanför den mäktiga nygotiska Allhelgonakyrkan för att få en introduktion av Inge. Den första uppmaningen vi får är att ta in kyrkorummet med hjälp av sinnena. Med Inge Hansen i spetsen travar vi fram och registrerar ljuset, temperaturen, dofterna, färgerna, golvet, valven.
Vi utbyter tankar och tar oss an nästa uppgift, att hitta den plats i kyrkan som vi tycker mest och minst om. När vi är färdiga markerar vi våra fynd på en ritning över kyrkan med gula respektive svart lappar. Syftet med övningarna vi gör att skapa en förtrogenhet och en relation till rummet. Och att hitta berättelserna.
- Jag är en drömmare. Det finns så mycket historia runt om. Uppe i predikstolen kommer jag närmre historien och himlen, reflekterar en av deltagarna.
Inge talar om all den symbolik som ryms i kyrkorummet och ställer fram en korg full med saker: Siffror i trä, djur, ljusstakar, en guldkrona med mera. Vi ska välja ett föremål och se om vi hittar symbolen i kyrkan.
- Barn älskar den här övningen. För tonåringar fungerar den inte, men den är perfekt för nyanlända flyktingar som ska lära sig språket, berättar Inge.
Gruppen fortsätter entusiastiskt med fler övningar, bland annat med att skärskåda och diskutera bilden av Jesus på korset. Vi avslutar med att alla tar varsin handklocka. Vi ställer oss på olika platser i kyrkan och låter klockorna ljuda. Effekten blir mycket speciell. Efter några minuter dör ljudet ner och det blir helt tyst igen.
