När jag skulle göra ett besök sex trappor upp och hissen var trasig, tänkte jag: Livet kan liknas vid en trappa. Det kan gå både upp och ned. Det kan vara både tungt och lätt att gå, ibland rullar det bara på (rulltrappor)…
En trappa för oss någonstans. Den leder vidare. Trappans mening är inte att man ska bostätta sig där, även om det tyvärr händer att människor bor i trappuppgångar. Trappans uppgift är att ta oss från ett plan till ett annat.
Det finns många olika trappor. Inomhus och utomhus. De kan ha olika form, smala och slingriga, breda och stadiga. Själva trappstegen kan ha olika djup och höjd.
Trappstegen kan leda till fantastiska utsiktsplatser, överblick och insikt, men också till mörka källare, som kan skrämma och oroa och där det kan finnas förråd med både skräp och bortglömda fynd. Samma trappa leder till både och. Allt hör ihop och har sin betydelse.
I trappor med många steg finns det ibland avsatser, där det kan stå en stol eller två, och ibland finns det till och med en balkong. Det är viktigt att ta vilopaus, liksom sommar och semester kan ge återhämtning. Det är bra för tankar och sinne att stanna till, så att hela ens person hinner med. Vi måste inte alltid ta alla trappor på en gång. Vi kanske inte ens måste till översta våningen?! Något att fundera på.
I många trappuppgångar finns det ledstänger. I min tanke kan Gud liknas vid en ledstång. Någon att hålla i. Någon som finns kvar. Oavsett om vi går uppåt eller nedåt. Om det är ljust eller mörkt. Ledstången är stabil, vet vart trappan leder. En ledstång vi kan lita på.
Gud vill följa och leda oss i alla våra steg, sommar som vinter, i arbete och vila. Ensamma, eller tillsammans med andra, kan vi lita på Gud.
… Gud vakar ständigt över dina steg...
Ps 121:3
… mina steg gjorde han trygga.
Ps 40:3
Gud, hjälp mig att vandra min livsväg med dig vid min sida. Tack för att du ger livsmod, frid och insikt.
Vid pennan
Birgitta Ryås, präst i Svenska kyrkan i Boden