Lång process att bli präst

Till skillnad från många andra yrken finns det ett särskilt antagningsförfarande för den som önskar bli präst. Detta omfattar inte bara kunskaper och färdigheter utan också personliga egenskaper. Denna process pågår över relativt lång tid och innehåller både ett antal samtal och en praktikperiod i församling.

Inre kallelse
Att vilja bli präst är något djupt personligt. Det är inte ett yrkesval bland andra utan kopplat till en inre kallelse. Denna kan uppstå på olika sätt.
    För några är det en andlig upplevelse i form av ett tydligt tilltal eller en plötsligt uppkommen längtan om att man vill bli präst. För andra börjar det med att någon i ens närhet ställer en fråga eller föreslår att personen skulle kunna passa som präst.
    För många är detta inte en ögonblickshändelse utan en långsam process som växer fram medan man är med i församlingslivet eller finns i kyrkans närhet.

Studier
Den praktiska vägen till prästyrket går sedan via studier. Några känner sig för genom att på folkhögskola gå en bibellinje eller Kyrkans grundkurs. Andra söker sig direkt till universitet eller högskola där det finns studieprogram för att bli präst.
    Under andra terminen av de akademiska studierna brukar de som vill bli präster ta kontakt med sitt stift. I varje stift finns en person som arbetar med rekryteringsfrågor och som själv är prästvigd. Denne träffar studenten för ett inledande samtal om livshistoria, församlingsbakgrund, inre kallelse och fortsatt studieväg.
    I många fall slutar det med en intresseanmälan. Till denna bifogas ett rekommendationsbrev från en präst i Svenska kyrkan som känner studenten väl. Där beskrivs varför hen tror att personen skulle kunna bli en bra präst.
    Under den fortsatta processen fungerar stiftets rekryteringsansvarige som en lots och ett bollplank gentemot studenten.

Praktikmånad
Första steget i själva antagningsprocessen är att studenten tilldelas en praktikmånad hos en skicklig handledare. Här ges möjlighet att tillsammans med handledaren utforska olika områden av prästyrket.
    Det innebär att predika, leda gudstjänst och delta i olika typer av verksamheter. En del studenter väljer i detta skede att själva avbryta antagningsprocessen. De har fått nya insikter om vad det innebär att vara präst, och känner att det inte passar dem.
    Efter fullgjord praktik gör handledaren en bedömning utifrån särskilda antagningskriterier. Dessa omfattar bland annat kallelse, tro och liv, intellektuella förmågor samt social och empatisk förmåga.
   Till kriterierna hör också förankring i Svenska kyrkan samt förståelse av dess struktur och ledarskap. Handledarens bedömning förmedlas till biskopen.

Antagningskonferensen
I varje stift finns en antagningskonferens som leds av biskopen. Den består i Skara stift av sex ledamöter där fem är präst- eller diakonvigda. Den sjätte är psykiater. Alla prästkandidater får träffa antagningskonferensen för enskilda samtal samt för gruppövningar och skrivövningar.
    Syftet är att pröva kandidaterna mot de uppställda kriterierna. Ledamöterna i konferensen gör en samlad bedömning där olika aspekter vägs in.

Besked från biskopen
Det är biskopen som beslutar om studenten ska antas som blivande präst. Detta görs utifrån allt det som kommit fram under processens gång. Beslutet meddelas till studenten i ett personligt samtal med biskopen.
    Beskedet kan i Svenska kyrkan bara vara ja eller nej och beslutet gäller i hela Svenska kyrkan i fem år. Detta besked är kyrkans yttre kallelse genom biskopen.
   Ett nej är inte ett ifrågasättande av den inre kallelsen. Innebörden är i stället att man av omsorg om personen och kyrkan just nu inte kan bejaka den. Efter fem år kan studenten begära en ny prövning, vilket kan ske i samma stift eller något annat av Svenska kyrkans stift.
    Studenten får också en motivering till beslutet och ett medskick om hur hen kan gå vidare. Stiftet tillhandahåller också kvalificerat samtalsstöd för att bearbeta ett negativt besked.