Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Göteborgs stift kultursamverkan

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Seminarier på Bokmässan 2017

Svenska kyrkan är med och arrangerar arton stora 45-minutersseminarier under de fyra mässdagarna. Nedan följer beskrivningar, medverkande och tidpunkter. Seminariekort krävs.

Torsdag 28 september

13.00–13.45 To1300.5

Joachim Gauck, Antje Jackelén

Demokratin är min älskling – möt Joachim Gauck

Joachim Gauck var till helt nyligen förbundspresident i Tyskland. Han är luthersk präst och gjorde sig känd som medborgarrättskämpe i Östtyskland i samband med den så kallade Fredliga revolutionen 1989. När Joachim Gauck var barn dömdes hans far till 25 års straffarbete för spionage och antisovjetisk uppvigling och deporterades till Sibirien. Först 1955 tilläts fadern återvända till Tyskland där livet för en regimkritikers familj var mycket kringskuret. Gauck möter ärkebiskop Antje Jackelén i ett personligt samtal om att växa upp och leva i ett Europa i förändring, och om tro, politik, integritet och framtidshopp. Och om de texter, erfarenheter och människor som bildat honom.

Språk: engelska

Arr: Svenska kyrkan

 

14.00–14.45 To1400.6

Stéphane Bruchfeld, Jesper Svartvik, Elisabeth Gerle

En rak linje från Luther till nazismens antisemitism?

Martin Luthers förhållningssätt gentemot det judiska folket förändrades under hans liv. Från att ha uttryckt oro över judarnas situation i Europa kom han att fördöma det judiska folket och uppmuntra till förföljelse av judar. Judar var mindre värda eftersom de inte lät sig omvändas och avvisade tanken på Jesus som Messias. Finns det en koppling mellan Luthers tänkande och nazismen? Idéhistorikern Stéphane Bruchfeld och teologen Jesper Svartvik samtalar med etikern Elisabeth Gerle om hur denna påverkan i så fall ser ut. Och om hur Svenska kyrkan kan se Luther som en andlig förgrundsgestalt, trots historien.

Samtalet leds av Per Svensson, författare och journalist.

Arr: Svenska kyrkan

 

15.00–15.45 To1500.6

Elisabet Reslegård, Antje Jackelén, Caroline Liberg, Sven-Eric Liedman

Bibeln och Bok Happy Meal – två svenska läsfrämjande satsningar

På 50 år med start år 1686 när kyrkolagen infördes, lärde sig svenskarna att läsa. Unikt tidigt. Det skedde bland annat genom husförhören och påbudet att folket skulle lära sig att läsa Luthers lilla katekes. Många utländska besökare förvånades över att allmogen kunde läsa en bok. 300 år senare sprids barn- och bilderböcker av Läsrörelsen med mottot ”Ge dina barn ett språk” genom Bok Happy Meal. Mellan åren 2001 och 2017 i en upplaga på över 20 miljoner böcker. Utgångspunkten var föräldrars minskade läsning för sina barn och en hotande språkfattigdom.

Medverkande: Elisabet Reslegård, ordförande i föreningen Läsrörelsen, Antje Jackelén, ärkebiskop Svenska kyrkan, Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap med inriktning på läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet samt Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.

Moderator: Ingrid Elam, litteraturkritiker och professor i litterär gestaltning vid Göteborgs universitet.

Arr: Läsrörelsen och Svenska kyrkan

 

17.00–17.45 To1700.2

Anders Burman, Göran Greider, Ebba Witt-Brattström

Bildningskommissionen

Bildning är ett komplicerat begrepp. För många står det för en frigörande process. Med hjälp av kunskap kan människan utvecklas som människa, ta aktiv del av världen och leva ett gott liv. Hon får träda ur ”sin självförvållade omyndighet” som filosofen Immanuel Kant skrev. Andra förknippar bildning med ett borgerligt ideal och etnocentriska och patriarkala förtryckande strukturer. Så är bildningsbegreppet verkligen användbart idag? Idéhistorikern Anders Burman, författaren Göran Greider samt författaren och litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström, aktuell med boken Kulturkvinnan, bildar en tillfällig bildningskommission och vrider och vänder på begreppet. Vad vill de behålla och vad vill de göra upp med? Och kan man tänka sig ett riktigt bra och produktivt begrepp som kunde ersätta begreppet bildning? Hur skulle det se ut?

Samtalet leds av Erika Hedenström, kultursekreterare Svenska kyrkan.

Arr: Svenska kyrkan och Norstedts

 

Fredag 29 september

10.00–10.45 Fr1000.7

Jan Helin, Jesper Strömbäck, Ulrika Knutson

Algoritmbubblornas tid

Sant eller falskt – det tycks i medievärlden spela allt mindre roll. Vi söker selektivt information som bekräftar eller rent av förstärker våra egna åsikter och verklighetsbilder. Allt tyder på att vi är på väg in i ett Post Truth Society. Hur går det med bildningen där? Vem bryr sig i en värld, där den information som förmedlas i allt större utsträckning produceras i filterbubblor och ekokammare, om fakta som inte är alternativa? Ett samtal om algoritmbubblornas konsekvenser för demokratin, det fria ordet och våra liv med Jan Helin, programdirektör på SVT, Jesper Strömbäck, professor i journalistik vid Göteborgs universitet, och Ulrika Knutson, publicist och hedersdoktor vid Göteborgs universitet.

Samtalet leds av Jonna Similä, programkoordinator, Hanaholmen.

Arr: Svenska kyrkan, Göteborgs universitet och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland

 

11.00–11.45 Fr1100.4

Lena Andersson, Per Svensson, Johan Östling

Humboldt versus Hitler – om bildning och demagogik

Finns det fog för tanken att kunskap och bildning skyddar mot polarisering, hat och längtan efter starka ledare? Inte sällan talar man om bildning som ett vaccin mot fördomsfullhet och förtryck. Men trots att få nationer har hållit bildningsidealet högre än Tyskland och Österrike under 1800-talet fram till tiden för världskrigen så var det i dessa länder som nazismen växte fram och fick brett folkligt stöd. Journalisten och författaren Per Svensson som skrivit Bildning på barrikaderna samtalar med Lena Andersson, aktuell med böckerna Egentligheter och Allt allvarligt talat, samt Johan Östling som skrivit om Sveriges förhållande till nazismen och som är aktuell med boken Humboldts universitet.

Samtalet leds av förläggaren Svante Weyler.

Arr: Natur & Kultur, Atlantis, Weyler Förlag och Svenska kyrkan

 

12.00–12.45 Fr1200.11

Gunilla Thorgren, Ebba Witt-Brattström, Caroline Krook, Ludvig Lindelöf

Kristendomen och kvinnorna

”Jag är icke-religiös. Men började läsa Bibeln för att bilda mig. Bibeln är ju ändå en central litterär text. Så tänkte jag. Blev arg redan vid Skapelseberättelsen.” Det som gör Gunilla Thorgren upprörd är förtrycket av kvinnan i religionens namn genom historien och hur kvinnorna framställs och behandlas i Bibeln. Hennes idéhistoriska Guds olydiga revben är berättelsen om hur biskopar, påvar och kyrkofäder underblåste kvinnohat och förminskning av kvinnan. Men också om alla de modiga kvinnor som tog strid. Journalisten och författaren Gunilla Thorgren samtalar med biskop emerita Caroline Krook, författaren och litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström och prästen Ludvig Lindelöf, som är kristen feminist.

Samtalet leds av Eric Schüldt, kulturjournalist.

Arr: Norstedts och Svenska kyrkan

 

13.00–13.45 Fr1300.10

Johan Östling, Lars Strannegård, Sharon Rider

Fri tanke, fri forskning och andra fina ord – vilka är egentligen förutsättningarna för dagens och framtidens universitet och högskola?

Vi förknippar universitet och högskola med forskning, bildning och kunskapsförmedling, Men villkoren förändras snabbt. Idag hanteras universitet och högskolor som företag med fokus på resultat och effektivitet. Samtidigt anpassas utbildningar alltmer till den omedelbara efterfrågan på arbetsmarknaden. Dessutom bidrar digitaliseringen till att förändra spelplanen. Vad betyder dessa förändringar på sikt, när synen förändras på vad som är värdefull kunskap och hur den bäst förmedlas? Historikern Johan Östling är aktuell med boken Humboldts universitet och är en av författarna till Kunskapens nya rörelser. Framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan. Han samtalar med Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, och filosofen Sharon Rider.

Samtalet leds av Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning.

Arr: Riksbanken Jubileumsfond och Svenska kyrkan

 

14.00–14.45 Fr1400.6

Per Svensson, Erika Willander, David Thurfjell

Sveriges osynliga religiositet

Tänk om Sverige är religiöst på ett minst lika genomgripande sätt som exempelvis Italien? Vi kanske bara inte riktigt ser det? Per Svensson, författare till Frihet, jämlikhet reformation!, menar att vårt lutherska arv avspeglas i mycket som vi uppfattar som normalt eller neutralt, t ex i både den extrema individualismen och kollektivismen som präglar vårt samhälle. Religionssociologen Erika Willander, författare till What counts as religion in sociology?, har i sin forskning granskat World value survey, en undersökning som ofta tas som intäkt för att länder är mer eller mindre religiösa – inte minst för att Sverige beskrivs som genomsekulariserat. De samtalar med David Thurfjell, professor i religionsvetenskap och författare till Det gudlösa folket, om hur religionen finns gömd i det vi tar för givet och om vad som händer när vi ensidigt uppfattar att andra är bärare av religion och ett religiöst arv, inte vi.

Samtalet leds av Björn Wiman, kulturchef Dagens Nyheter.

Arr: Weyler Förlag och Svenska kyrkan

 

16.00–16.45 Fr1600.7

Andreas Ekström, Carina Milde, Nina Burton

Gutenberg och Google – om hur nya media omformar våra liv

Boktryckarkonstens genombrott på 1500-talet ledde till djupgående förändringar av samhället och hur vi ser på livet. För att förstå graden av denna omdaning räcker det med att föreställa sig en värld där böcker bara är tillgängliga för de allra mest resursstarka. Står vi inför lika stora förändringar i och med dagens digitala revolution? Vad vet vi i så fall om dem? Kring sådana frågor samtalar journalisten Andreas Ekström, som skrivit boken Googlekoden, med Carina Milde, intendent vid Arbetets museum som producerat utställningen ”När Luther blev viral” och Nina Burton, vars bok Gutenberggalaxens nova handlar om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution.

Samtalet leds av Alf Linderman, docent i religionssociologi och direktor för Sigtunastiftelsen.

Arr: Albert Bonniers Förlag och Svenska kyrkan

 

16.00–16.45 Fr1600.9 S

Jim Cummins

Flerspråkighet och möjligheter i en utmanande tid

Tanken på ett jämlikt och rättvist samhälle kräver att alla ges rimlig chans att tillgodogöra sig undervisning, utöva sitt medborgarskap och ta plats på arbetsmarknaden. Jim Cummins, aktuell med boken Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid, är världsledande forskare på området undervisning och flerspråkighet. Han samtalar med journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink om hur så många som möjligt kan ges en chans att lära så mycket som möjligt.

Språk: engelska

Arr: Svenska kyrkan och Natur & Kultur

 

17.00–17.45 Fr1700.11

Eka Kurniawan, Naeimeh Doostdar

Bildning bortom den västerländska horisonten

Bildning är ett etnocentriskt begrepp. Genom historien har vi i väst utgått från vår egen historia, vår egen litteratur och tradition och våra egna vetenskapliga framsteg. Men hur tänker man i andra delar av världen kring vad som är bildning och bildat? Vad anser man vara viktigt att veta, kunna och läsa på olika håll i världen? Och vilka är de största bildningsluckorna kring litteratur, politik och vetande från andra delar av världen? Möt internationellt erkände författare, Eka Kurniawan från Indonesien, författare till Skönheten är ett sår i ett samtal om bildning bortom den västerländska horisonten och poeten Naeimeh Doostdar, född i Teheran, aktuell med diktsamlingen Att ty sig till klumpen i halsen samt exilantologin Här lever Iran.

 

Samtalet leds av John Freeman, amerikansk författare, litteraturkritiker och redaktör för litteraturtidskriften Freeman’s.

Språk: engelska

Arr: Svenska kyrkan, Nilsson förlag och Smockadoll

 

Lördag 30 september

10.00–10.45 Lö1000.7

Gellert Tamas, Heinz Jackelén, Åsa Linderborg

Att mota intolerans med tolerans – den moderna demokratins dilemma

Hur tar man bäst ansvar för demokratin? Många röster hävdar att yttrandefriheten måste värnas till varje pris, också när det som uttrycks hotar att undergräva demokratin, är hatisk propaganda eller förnekar alla människors lika värde. Andra däremot menar att ett sådant förhållningssätt undergräver demokratin och hotar därmed också yttrandefriheten. Toleransen kan därför inte tolerera intoleransen. Kan yttrandefriheten dras så långt att demokratin sätts i fara? Hur skapar man bäst ett samhälle som är öppet, jämlikt och tryggt? Om detta samtalar Gellert Tamas, författare till boken Det svenska hatet med teologen Heinz Jackelén och Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg.

Samtalet leds av Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning.

Arr: Svenska kyrkan och Natur & Kultur

 

12.00–12.45 Lö1200.6

Mark Levengood, Per Svensson, Werner Jeanrond, Antje Jackelén

Den besvärlige hjälten
Vem var egentligen Luther och hur lever hans arv vidare?

I år är det 500 år sedan Martin Luther enligt traditionen spikade upp sina berömda teser på kyrkporten i Wittenberg. En handling som blev bensin på lågorna för den process som vi kallar reformationen. I SVT:s nya satsning Mark och Luther reser Mark Levengood runt i Sverige, Norge och Tyskland för att lära sig mer. Här samtalar han med författaren Per Svensson, aktuell med boken Frihet, jämlikhet, reformation!, teologen Werner Jeanrond och ärkebiskop Antje Jackelen. Vem var egentligen Martin Luther? Och hur lever arvet vidare? Är det så att reformationen fortfarande pågår?

Språk: engelska

Arr: Svenska kyrkan

 

13.00–13.45 Lo1300.7

Anders Kompass, Ingrid le Roux

Bildning, mod och motstånd

Vad ger en människan modet att stå upp för sina värderingar när hon möter övervåld eller att osjälviskt offra sig för andra? Anders Kompass, tidigare chef för fältarbetet vid FN:s kontor för mänskliga rättigheter, gick emot FN:s tystnadskultur och slog larm om att FN-soldater i Centralafrikanska republiken begick sexuella övergrepp på barn. Ingrid le Roux har arbetat ett helt yrkesliv som läkare i Sydafrika och varit djupt engagerad i kampen mot apartheid. De samtalar om kopplingen mellan läsning, kunskap, erfarenheter och engagemang.

Samtalet leds av ärkebiskop emeritus KG Hammar.

Arr: Verbum, Svenska kyrkan, Libris förlag och Studieförbundet Bilda

 

16.00–16.45 Lo1600.5

Ola Larsmo, Theodor Kallifatides, Elena Namli

Det totalitara språket

Det vi säger och det vi hör påverkar hur vi ser på världen, hur vi känner oss och på sikt hur vi väljer att agera. Det vet de som använder propaganda, hatspråk, teatrala effekter och ren och skär lögn för att påverka samhällsutvecklingen. Den tysk-judiske språkvetaren Victor Klemperer (1881–1960) kartlade med risk för sitt eget liv nazisternas och Tredje rikets språk. I sin bok LTI, lingua tertii imperi, beskriver han hur propaganda och hatspråk åt sig in i människor och blev en oupplöslig del av deras identitet och verklighetsuppfattning. Resultatet blev ett samhälle där skillnaden mellan lögn och sanning blev oviktig. Författarna Ola Larsmo och Theodor Kallifatides, aktuell med Ännu ett liv, som i hög grad handlar om språkets betydelse, och Elena Namli, professor i teologisk etik, har alla läst LTI och samtalar om vad den har att säga oss om världen i dag.

Samtalet leds av Bjorn Wiman, kulturchef Dagens Nyheter.

Arr: Svenska kyrkan och Albert Bonniers Förlag

 

Söndag 1 oktober

11.00–12.00 Sö1100.10

Eva Susso, Astrid Seeberger, Martin Lind, Ludvig Lindelöf

Litterär Gudstjänst

”Tystnad inför ondskan är i sig själv en ondska: Gud kommer inte att hålla oss utan skuld. Att inte tala är att tala. Att inte handla är att handla”, skrev den tyske teologen Dietrich Bonhoeffer, som var aktiv motståndare till nazismen och dess förföljelser av judar, romer, homosexuella och andra.

Vad är rätt? Hur gör man gott? Vilket är mitt ansvar? I denna gudstjänst möter litterära texter bönens och ritens språk. De eviga frågorna om ansvar och skuld och livets mening lyfts fram av Eva Susso, som tillsammans med Anna Höglund skapat boken Alla frågar sig varför, filosofiska frågor ur barns perspektiv. Martin Lind läser personliga betraktelser med utgångspunkt i Dietrich Bonhoeffers teologi ur boken Med Gud lever vi utan Gud. Astrid Seebergers roman Goodbye, Bukarest, handlar också den om människans öde och ansvar i en tid präglad av nazistisk ideologi och förnekande av människovärdet. Gudstjänsten leds av Ludvig Lindelöf, präst i Svenska kyrkan. Sjunger gör kören Saltstänk under ledning av Tore Sunesson.

Arr: Lilla Piratförlaget , Weyler Förlag, Argument och Svenska kyrkan

 

13.00–13.45 Sö1300.7

Ronny Ambjörnsson, Stina Oscarson, Erik Amnå

Folkbildning – en rörelse genom tiden

I år kommer Ronny Ambjörnsson idéhistoriska klassiker Den skötsamme arbetaren i ny utgåva. Där skildras folkbildningsarbetet bland arbetare i ett sågverkssamhälle i Västerbotten i början av 1900-talet, vilka böcker man läste, vilka frågor som diskuterades och hur bildningsarbetet organiserades. Boken fångar också idéerna bakom arbetarrörelsens folkbildningsprojekt; att växa som medborgare och rusta sig för inflytande i samhället. Finns det en motsvarighet till detta breda och folkligt förankrade arbete idag? Och hur har folkrörelserna egentligen förvaltat sin bildningstradition? Ronny Ambjörnsson samtalar med Stina Oscarson och statsvetaren Erik Amnå som forskar på ungas medborgarskap.

Moderator: Lena Ulrika Rudeke, folkbildare och litteraturvetare.

Arr: Svenska kyrkan och Carlsson Bokförlag