Börje fick ett nära samtal och förbön.
Foto: Arkiv

Kyrkan flyttar ut i natten

Nyhet Publicerad

Under åtta sommarveckor flyttar kyrkan ut till det skandinaviska barkvarteret i Ayia Napa nattetid.

Fyra nattvandrare finns på plats mellan kl 23 och 04 för att dela ut vatten, plåstra om, hålla om, prata och finnas som goda vuxna i en rätt tuff partymiljö.
En närvaro som uppskattas av många. Vi är glada och tacksamma för att kunna vara kyrka där unga människor finns, tack vare stöd från Norge och Sverige och alla nattvandrare därifrån, varav många återkommer år efter år.
Vi ser fram emot många goda möten och samtal.

”Nattens änglar”
Ja, så kallades vi ofta! Det var med glada och lite förvånade
utrop som de mötte oss, våra kära ungdomar!
”Svenska Kyrkan, och här!?!”
Mitt emellan de två stora nattklubbarna stod vi, oftast ett
team på fyra vuxna personer. Ibland kallades vi helt enkelt
för extra-morfar/mormor (farmor/farfar) och ungdomarna
bekräftade ofta sin kärlek till oss.
Då den högljudda musiken inne på nattklubbarna inte medgav
någon större verbal kontakt, så blev samtalen desto fler
vid våra ”kyrk-bänkar”. Här delades det ut hundratals muggar
med vatten mellan kl 22.30 till ca 0400.
Många ungdomar berättade om sitt liv och sina erfarenheter,
och ibland ville de också få del av kyrkans välsignelse…”det kändes så härligt
att få bli tecknad med korsets tecken i min panna” var kommentaren, och
fler hängde gärna på. Ibland behövde någons häl plåstras om, eller få en särskild
uppmärksamhet.
Vi hade många ”stamgäster” ibland oss, och trots allt sorl och larm runt omkring,
kunde vi ofta känna stillhet och förtröstan. De litade på oss och ville
dela sina upplevelser med någon vuxen som lyssnade. Det var humor och
glädje, och då och då var det någon som uppträdde med något roligt inslag.
Vi vet att vår närvaro betydde mycket för många. Mötet bland de härliga och
fina ungdomarna har ibland fortsatt och kontakten med flera av dem upprätthålls
fortfarande via facebook.
Efter ett par veckors delande av ”Livets vatten” där vi ändrat vår dygnsrytm
totalt, återvänder vi ”nattvandrare” ganska så trötta men nöjda, tillbaka till
vårt kära Sverige. Flera av oss har ännu en längtan tillbaka till det vackra
Cypern och våra möten med ungdomarna vid ”kyrkbänkarna”.
Hälsningar genom prästen Lasse Tullberg

"Ein kjent og trygg møteplass"
Eitt av hovedinntrykka vi sit att med frå nattevandringa er at vår faste plass
mellom Grabbarnas Grus og Blue Moon var som ein kjent og trygg
møteplass for svært mange ungdommar. Det kom klart fram gjennom
samtaler og spontane tilbakemeldingar. Mange var innom fleire ganger
samme kveld, og mange kveld etter kveld. Nokon stoppa opp bare for ein
liten uformell prat og eit beger med vatn, mens andre hadde behov for å
sette ord på vanskelige og alvorlege ting i eige liv. Fekk inntrykk av at dei
opplevde frihet å tale meir personleg med ein eldre og ukjent person som
dei frå før ikkje hadde noko forhold til.
Fleire oppsøkte oss når dei hadde kome bort fra vennene istadenfor å gå
aleine i gatene på leiting etter dei, ikkje alle følte det trygt å gå aleine.
Noen ville gjerne at vi fylgde dei tilbake til hotellet, det gav dei trygghet.
Det var mang ein varm og spontan takk for at vi stod der og mang ein selfie
fekk vi bli med på. Mottakar av selfien var mor, dei håpa at om ho blei
beroliga.
Fleire som uttrykte begeistring over tiltaket med vannutdeling fra frivillige
personar i Sjømannskirkens regi, i ville ta opp si tidlegare utmelding av
kyrkja til ny vurdering! Er det slik kyrkja er, då må vi jo vere medlemmer!
Dei som hadde sin forretningsvirksomhet i nærheten, Snappys Kebab,
pizzaselgaren, tattoobedrifta og drosjesjåførane uttrykte takknemleghet og
glede over at vi er der. Dei sa klart at dei meinte det var med på å gi
trygghet for alle, skape ro og motvirke uro. Kontakten vi hadde med lokale
ambulansebiler som kjørte i gatene tror vi var til gjensidig nytte og verdi.
Det ga også trygghet til oss at vi kunne ringe dei ved akutt behov. Det var
noen tilfeller der vi var sammen om å hjelpe. Det at vi hadde fått bandasje
m.m. fra sykehuset kom til god nytte, nesten kvar kveld/natt måtte vi stelle
sårskader, som oftest etter fall.
Som nattevandrerar følte vi trygghhet i det fine samarbeidet med
Skandinaviska kyrkan, den hjartelege mottakinga og den gode
organiseringa.
Vi ser det også som verdifullt at vi går sammen 2 par, både svensk og norsk
da det er svenske og norske ungdommar som er i stort fleirtall. Det gje ei
trygg ramme og det trur vi ungdommane merkar.
Dei mange mediaoppslag i Norge med positiv omtale av nattevandringa i
Ayia Napa understrekar også verdien av tiltaket, formidlar tryggheten og
den praktiske verdien det gje.
Nattevandrer Olav T. Metveit