Patos - Kyrkoherden har ordet

PÅSKEN PÅMINNER OM PATOS VI NÄRMAR OSS påsken – och för oss som jobbar inom kyrkan är det en aktiv tid. Men kanske också den mest känslofyllda tiden på året, då vi firar uppståndelsen efter att Jesus först korsfästs på grund av sin övertygelse. Jag funderar ibland på om man kan säga att han drevs av ett patos. Och jag tror att svaret är ja.

ATT HA NÅGON som står upp för kärleken och motverkar förtryck och orättvisor är viktigare än någonsin. De händer mycket i vår omvärld och jag tror att många av oss känner att vi lever i en utsatt tid. Ibland känns det också som att det onda tar överhanden. Därför är det extra viktigt att låta sig drivas av kraften att stå emot, debattera och klä av alla de alternativa sanningar som tyvärr blir allt vanligare.

PÅSKEN ÄR PÅ ett sätt en berättelse om att offra allt, till och med livet, för det som är rätt i hjärtat. Det blir som en enda stor kärlekshandling och ger, precis som när våren vaknar till liv, ny styrka och energi att se ljust på framtiden. Enligt kristen tradition föregås påsken av en 40 dagar lång fasteperiod i kyrkoåret. Det är under den här perioden som vi får följa Jesus väg mot Jerusalem. Kärlekens väg.

I ÅRETS FÖRSTA nummer av Patos möter du människor som står inför olika utmaningar. Helena, som jobbar med att forma en modern polisorganisation,
Emilia och Ann-Louise som hjälper brottsoffer och Lennart som blivit änkling och
lever med saknaden efter sin älskade Ingalill. Påskhelgen är också ett utmärkt tillfälle att besöka trollhättefotografen Joachim Nywalls utställning i Götalundens kyrka, där han skildrar livet för människor på flykt.

                                                                                            Maria Classon