Foto: Magnus Svensson

Locknevi

Även by- och gårdsnamn som Björka, Åninge, Locknevi och Höslätt i dalstråket indikerar en mer än 1000-årig odlarmöda. Namnen i socknens västra del som Vrångfall, Grönhult och Sjösätter tyder på medeltida eller senare bosättning. Fem säterier har funnits i Locknevi – Toverum, Lidhem, Vanstad, Locknevi och Björka. Under 1700-talets senare del och under 1800-talet fanns på Toverum dessutom ett för trakten betydelsefullt järnbruk.
 
Kyrkan byggdes åren 1900 – 1903 och ligger på den forntida offerplatsen. Kristnandet markerades ofta på detta sätt. Den nya kyrkan i huggen granit ersatte en träkyrka från 1745. Den kyrkan hade i sin tur avlöst en medeltida träkyrka.Kyrkan byggdes till stor del av lockneviborna själva efter ritningar av Hugo Hammarskjöld, Tuna. De flesta av kyrkans mer framträdande inventarier härrör från tidigare kyrkor. Bland inventarierna märks en dopfunt i sandsten från sekelskiftet 1200 av en gotländsk stenmästare Sighraf. Predikstolen från 1660 är tidstypisk med evangelisterna under arkader på korgen. Även 1700-talskyrkans altaruppsats finns i den nya kyrkan.

 

Foto: Annica Börjesson Freitag

Locknevi har en vackert belägen kyrkogård i anslutning till järnåldersgravfältet. Kyrkogården har en gammal del och en mer modern. Den äldre delen har linjegravar täckta av grus och den nyare har gravar anlagd på gräsytor. På kyrkogården finns också ett antal järnkors. På senare tid har också en vacker minneslund anlagts. Den välskötta kyrkogården har många besökare och är under sommarhalvåret troligtvis den mest välbesökta platsen i socknen.

Flest människor bodde i Locknevi på 1870-talet, ca 2700, och idag finns ungefär 550 personer. Människorna i Locknevi karaktäriserades 1824 av organisten Anders Ekbaeck som följer: ”Merendels muntra och glada, även stilla och fridsamma (då de få vara i fred, men annars hetsiga), idoga hövliga och medgörliga. Vackra kvinnor, de flesta.” Kanske stämmer det fortfarande?!

Gruskyrkogården i Locknevi Foto: MBE

 

Foto: Magnus Svensson