Teologerna talade reformation

Kyrkohistoriker Sinikka Neuhaus var tillsammans med Carl Axel Aurelius och Cecilia Nahnfeldt de tre forskarna som föreläste under dagen. De talade utifrån sina forskningsperspektiv om vad reformationen har för betydelse för oss i dag.

‒ Jag bävade lite inför temat Reformationen - fortfarande aktuell? Tänk om svaret blir: nä! Då har vi ju – ingenting, inledde Sinikka Neuhaus sin föreläsning.

Sinikka Neuhaus utgick från Inger och Niels, ett par i Malmö på 1530-talet som skulle och kunde skilja sig med motiveringen evangelisk frihet. Det var något helt nytt, och hade varit helt omöjligt tio år tidigare. Det här skedde bara några få år efter Martin Luthers teser, och hade redan slagit rot i Danmarks andra stad, Malmö. Hans tankar om att ”det är så det måste vara, det är så det är att vara människa” rymdes i detta utslag från den malmöitiska rätten. Att allt ska rymmas i det kristna livet.

− Men det gör inte livet enklare. Om man ska göra det väldigt lätt för sig drar man sig undan och flyr från samhället. I det kristna ligger ju att man även ska se det svåra, sa Sinikka Neuhaus.

Lyssna på ett samtal här mellan Sinikka Neuhaus och Albin Tanke om evangelisk frihet, om varför det kan vara livsbejakande att underkasta sig knastertorra texter i podden Tolkning pågår.

Att vardagen ska rymma det kristna livet (och vice versa) gick som en röd tråd genom reformationsföreläsningarna. Cecilia Nahnfeldt, som är Svenska kyrkans forskningschef, utgick från sin avhandling ”Handling och barmhärtighet”. Fokus låg på den lutherska kallelsen och hur ordet kallelse kanske urholkats och idag nästan är en så kallad ”empty signifier”. Alla vet vad det är men ändå inte riktigt. Cecilia återkom också till vardagslivet, hur man kopplar sin kallelse till det så kallade livspusslet. Att allt är ett både-och, inte ett antingen-eller. Och citerade Luther ”Det kristna livet levs i det liv där man har sin vardag”.

Lyssna på podden Tolkning pågår med Cecilia Nahnfeldt om Luther och kallelsen här.

Carl Axel Aurelius berättade om bilden av Luther i Sverige och hur den förändrats genom århundradena. Hundra år efter att Luther formulerat sina teser firade man på kontinenten Luther och reformationen år 1617. I Sverige däremot fick Luther inte en så central plats. Istället uppmärksammades Gustav Vasa som Sveriges befriare och reformator några år senare, 1621. Likaså hundra år senare, år 1721. På 1800-talet påverkade nya synsätt bilden av Luther. Nu sågs han genom romantikens prisma som en handlingskraftig hjälte och ett geni. Han hamnade i fokus och bemärkelseåret har därefter etablerats på år -17: 1817, 1917 och nu 2017.

andrea.kollmann@svenskakyrkan.se

Musik under Teologdagen
Martin Luther skrev totalt 42 psalmer, bortåt 20 stycken hittas i den svenska psalmboken där han skrivit eller bearbetat text och/eller musik.

Under teologdagen och den efterföljande mässan sjöngs psalmerna 51, 400 och 477 av Luther.

VAD BETYDER REFORMATIONEN FÖR DIG?

Vi frågade några präster på Teologdagen.