Samefolkens dag – med 100-årsjubileum

Samefolkens dag, samernas nationaldag, firas i fyra länder 6 februari varje år. I år har firandet en speciell dimension. Det är 100 år sedan det allra första landsmötet för samer hölls 6 februari 1917 i Trondheim.  Just det datumet har varit samernas nationaldag sedan 1992.

 – Samefolkens dag har större och större betydelse. Samerna är ett urfolk och en minoritet i samhället och då blir känslan av identitet och tillhörighet extra viktig, säger Sylvia Sparrok, från Järpen, ordförande i Samiska rådet i Svenska kyrkan.

Det första landsmötet 1917 över gränser samlade hundratals samer från Sverige och Norge. Många kvinnor deltog bland dem pionjären i samefrågor, Elsa Laula.

Numera samlas samer från Sverige, Norge, Finland och Ryssland i Samiskt parlamentariskt råd (SPR).
– Det är viktigt att se att vi är ett folk som bor i fyra olika länder, säger Sylvia Sparrok.

Hon kommer att delta i 100-årsjubileet, Tråante 2017, i Trondheim under mer än en vecka i början av februari. Tråante är Trondheim på samiska.

Samerna är ett urfolk och en minoritet i samhället och då blir känslan av identitet och tillhörighet extra viktig.

Sylvia Sparrok

Ett viktig del av veckan är en jubileumsgudstjänst i Nidarosdomen på samefolkens dag 6 februari.  Ärkebiskop Antje Jackelen och biskop Eva Nordung Byström från Härnösand är inbjudna. Även det norska kungaparet är på plats.

Sylvia kommer att läsa en text på samiska i kyrkan och dagen efter deltar hon i en föreläsningsdag i Trondheim för att prata om relationen mellan kyrka och samer.
– Jag tänker på min far som behandlades så illa av både präst och lärare att han vägrade att låta sig konfirmeras när den tiden var inne. Då fanns en yngre präst som helt enkelt satte sig med min far och tog reda på varför pappa hade ett sådant agg till kyrkan. De pratade länge och pappas inställning ändrades. Det visar att små steg, det som individer gör är viktigt tillsammans med att kyrkan också arbetar med att återställa relationen, säger Sylvia.

Hon är uppväxt med renskötsel och har själv gått det som kallades nomadskola i Änge, Undersåker, liksom sin far. Per Gustav Sparrok berättade om den grymma behandlingen av samebarn i nomadskolorna i den bok som Svenska kyrkan presenterade för ett år sedan.
– 23 februari presenteras den sista delen av vitboken om samerna och kyrkan, ett viktigt underlag för försoningsarbete, säger Sylvia.

Hon ser att Svenska kyrkan är villig att ta ansvar för det som hänt.
– Vi måste fortsätta prata om försoningsfrågor och stärka det samiska kyrkolivet och samiskt självbestämmande i kyrkan. Det är mer än att bara uppmärksamma samerna i kyrkan på nationaldagen, säger Sylvia.

Hon är numera språkkonsulent i Sametinget och vet vilken betydelse det samiska språket har för samernas identitet. Hon säger att samerna blir fler efterhand.
– Det är inte längre skamligt att vara same, allt fler vill ta till sig sin samiska identitet.

 Kalle Norberg
2017-01-30