Nu är de stora helgerna över för ett tag och många av oss återgår till skola och jobb, andra av oss till en vardag utan så mycket sensationer. Det vanliga mänskliga livet. Det som inte ger några rubriker. Ditt och mitt alldeles vanliga liv som angår Gud. Och på söndag läser vi om Jesu dop.
Jesus gör som alla andra när han döps av Johannes. Det finns ingen smart marknadsföring och inget rampljus, inget försök att vara annorlunda. Poängen med Jesu dop är just att han vill dela liv med oss, bli en av oss i det alldeles vanliga.
Jesu makt och härlighet är hela tiden knuten till utsatthet och svaghet. Det är inte makten och härligheten som vårt samhälle räknar den - i Ferrari`s, kapital, vd- och premiärministerposter.
Det är härligheten som delas när botten är nådd, i dödens rike, i det allra mörkaste.
Jesu dop är hans elddop – symbolen för vad han ska igenom och att han verkligen delar våra villkor.
Det finns ingen nöd så djup, ingen förtvivlan så svart utan att Jesus har varit och är där. Det finns inget djävulskap som inte Jesus också har brottats med och känt på sin bara kropp och delar med oss.
Det är dopets gåva att leva i tillit och förtröstan till Kristi närvaro i allt vårt liv som det är.
Floden Jordan, som Jesus döps i, är en gräns både geografiskt, symboliskt och teologiskt och det är där på gränsen som våra liv utspelar sig.
Jordan är gränsen mellan ödemarken och det förlovade landet, gränsen mellan det som gått fel och förlåtelsen, gränsen mellan livet som överlevnad och som skapande, gränsen mellan övergivenhet och tillhörighet, mellan förtvivlan och hopp, mellan död och liv.
I våra liv så står vi där vid gränsen gång efter gång. En del av oss står där i detta nu. För en del av oss består gränsen av förluster, rädsla och smärta. För andra av oss är det glädje, hopp och läkande. Vid floden Jordan möts alla våra livserfarenheter.
Och det är här mitt i våra liv som Jesus döps, in i våra liv som de är – det är därför Jesus vill döpas, för att dela våra liv.
Vi döps bara en gång men genom våra liv återvänder vi till dopets vatten om och om igen. Vi kommer till gränsen och där är Gud.
Detta firar vi, brottas med och delar i gudstjänsten. Välkommen att dela liv och bön!
Lotta Miller/präst