Foto: Linnea Kesti /Ikon

Ett gammalt piano

Nyhet Publicerad

Donald Molander om evangeliet som tröst i en ovärdig tid.

Som av en händelse kom en bild som jag sett för länge sedan till mig. Det är ett foto av ett piano av den äldre modellen med hög rygg som brukar hamna på soptippen när det inte får plats i våra moderna lägenheter. Bilden var tagen så att man såg klaviaturens alla tangenter från bas till diskant. Men det var inte bilden som fastnade utan citatet av Jonas Love Almqvist under bilden som gav den mening. ”Människor liknar pianon - de ger ifrån sig den ton man slår an”.

Det som lockat fram bilden ur minnet var den avslutade presidentkampanjen i USA som präglats av ett språkbruk med hat, lögn, och förakt och som fört presidentkandidaten till landets högsta ämbete. Kort därpå upplevelsen av ett svenskt Youtubeklipp som uppmärksammades i flera nyhetssändningar och där nedlåtande glåpord kastas över en av regeringens ministrar.

I sorgen över mänsklig ovärdighet kommer en tröst över evangeliets budskap med ord av helt motsatt innebörd. Det är ord med ett annat tonregister som slår an kärleken och respekten för alla människors oinskränkta värde. Evangeliet har alltid blivit läst i kyrkan på söndagens gudstjänst. Den ton det slår an känns viktigare än någonsin.

Donald Molander, ordförande i Kyrkorådet