Foto: Kristina Strand Larsson

Grunden till fred är hela människor och hela relationer

Nyhet Publicerad

Ju grövre brott internerna hade begått desto större var deras lidande. De hade ingenstans att ta vägen med sin skuld, ingen terapi hjälpte. Efter avtjänat straff blev de fria, men ändå inte. Ulrika Fritzson arbetade i flera år som fängelsepräst i Malmö. Läs hennes berättelse här.

Ulrika led med fångarna. Inte för att dessa brottslingar skulle komma undan sitt straff, utan för att varken de, anhöriga eller brottsoffer kunde gå vidare.

Mitt i en krigshärd eller precis när ett brott begåtts är det inte läge att tänka på försoning. Tid för det kommer först efteråt när allt det som har gått sönder ska lagas, även människorna. Grunden till fred är hela människor och hela relationer, säger fängelseprästen och forskaren Ulrika Fritzon. 

Svenska kyrkan Malmö möter Ulrika Fritzon på Lux, Lunds universitets nybyggda humanist- och teologicentrum. Vid ett cafébord i den stora entréhallen sitter hon och arbetar omgiven av studenter. Om två dagar åker hon tillbaka till Sydafrika dit hon pendlar för sin forskning kring skuld och försoning. Forskningen grundar sig i hennes långa erfarenhet som fängelsepräst och i hennes och makens arbete i södra Afrika. 

Syftet inte förlåtelse

Det var under en semesterresa och ett besök på det ökända fängelset Pollsmoor i Kapstaden som Ulrika Fritzson fick den starka upplevelse som skulle prägla hennes framtida arbete. I fängelset praktiserades ett försoningsprogram som lät internerna möta sina anhöriga och brottsoffer. Syftet var inte att den som begått brottet skulle få förlåtelse utan att brottslingen skulle lyssna till och konfronteras av dem som hen skadat. Försoningsprogrammet var skapat av en före detta fånge som utbildat sig till baptistpastor.

Ingen som begått ett brott ska gå in i ett försoningsprogram för att be om förlåtelse eller få förlåtelse. Att sätta offret i centrum av processen – det är kärnan.

Ulrika Fritzson

Erfarenheten av hur väl försoningsprogrammet fungerade malde hos Ulrica Fritzson i flera år. När hon senare fick ett doktorandstipendium från Svenska kyrkans forskningsnämnd valde hon att studera just existentiell skuld och försoning. Det föll sig naturligt att utgå från försoningsarbetet i Sydafrika där man kommit långt inom detta område efter apartheidtiden.

– Just nu är jag del av ett forskarlag i Sydafrika. Där ingår också Pumla Gobodo Madikizela som satt med i biskop Desmund Tutus sanningskommission. Pumla Gobodo Madikizela är en av de få svarta professorerna i Sydafrika och har startat ett trauma- och transformationscenter, säger hon.

Ulrika fritzson började snart drömma om att arbeta med försoning på samma sätt i Sverige. Tillsammans med kriminalvårdschefer, personer med egen erfarenhet av fängelsevistelser och behandlare, reste hon 2010 till södra Afrika.

Startade försoningsgrupp

– Mina medresenärer trodde lika mycket på det sydafrikanska programmet som jag och när vi kom hem startade vi den ideella föreningen Försoningsgruppen. I september 2011 hade vi vår första försoningsvecka för interner som var i sluttampen av sitt straff eller som satt på ett behandlingshem, berättar hon.

Sedan starten har Försoningsgruppen haft tio försoningsveckor för interner i Malmö. I mars 2017 ska gruppen till kvinno- fängelset Hinseberg. Programmet pågår först en vecka då internerna övar sig i tillit och ärlighet och – träffar anhöriga. Därefter följer en uppföljningsperiod på tio veckor då kontakt kan tas med brottsoffer.

Inga snabba lösningar

– Den här metoden fungerar och är läkande, för att en relation är trasig eller dålig  upphör den inte. Att arbeta med försoning är dock ingen quick fix, en snabb lösning. Ibland kan det ta år innan de anhöriga eller brottsoffren ens vill träffa förövaren. Ingen som begått ett brott ska gå in i ett försoningsprogram för att be om förlåtelse eller få förlåtelse. Att sätta offret i centrum av processen – det är kärnan i det afrikanska försoningsprogrammet, avslutar Ulrika Fritzson.

Text och foto: Kristina Strand Larsson
Texten har tidigare varit publicerad i tidningen Trovärdigt

 

Försoningsgruppen

Försoningsgruppen är en icke vinstdrivande, ideell organisation som verkar för försoning och mot kriminalitet och missbruk. Försoningsgruppen samarbetar med statliga, kommunala och frivilliga organisationer, rättsvårdande myndigheter och trossamfund som arbetar med brottsprevention och ökad trygghet i samhället. Gruppen arrangerar den intensiva försoningsveckan, försoningshelger, anhörigstöd och föreläsningar.

www.forsoningsgruppen.se