– Berättelserna ger en bild inte bara av diakoni i Svenska kyrkan, utan också av Sverige idag. Att läsa dem är att få en drabbande bild av Samtidssverige och att svårigheter är såväl tidsbundna som tidlösa, säger Miriam Hollmer, projektsekreterare för projektet Diakoni och välfärd där boken ingår.
Från början var berättelserna tänkta som underlag i arbetet med en vägledning för diakoni i Svenska kyrkan, men det blev snart klart att de hade en helt egen bärkraft. Det är främst diakoner som berättar, men en del berättelser kommer från människor som själva har sökt sig till Svenska kyrkans diakoni. Ett 60-tal berättelser om utsatthet och diakoni har kommit med i boken.
Tack syster, för att du såg mig.
– Några berättar om människor som hamnar mellan stolarna i de trygghetssystem som finns, men de flesta visar hur vi var och en kan hamna vid sidan av det vanliga livet på olika sätt - genom arbetslöshet, sjukdom eller stora påfrestningar.
– Betydelsen av det medmänskliga mötet blir så oerhört tydlig i berättelserna och jag blir mycket berörd av det som boken förmedlar om stöd och möten med människor som har det svårt, säger Miriam Hollmer.
De flesta har skrivit anonymt. Vi har emellertid tagit bort, ändrat och blandat vissa detaljer ytterligare för att göra berättelserna än mer anonyma. Vår strävan har dock varit att texterna ska förbli så autentiska som möjligt, förklarar Miriam Hollmer.