Foto: Anette Nonnemark

Björklinge kyrka

Just där uppsalaslätten övergår i skogsbygd, på åsens sydsluttning är Björklinge kyrka belägen.

Resande från söder, på den raka vägen över slätten, skönjer på långt håll kyrkans sydsida, tak och småtorn. Kyrkan utgör ett mycket karakteristiskt inslag i landskapsbilden.

Sockennamnet, som 1314 skrevs Birklinge, anses ha samband med det fornsvenska trädnamnskollektivet birke, som helt enkelt kan översättas med björkdunge. Socknens namn var ursprungligen endast beteckningen på prästgården.

Kyrkans äldsta del utgörs av en gråstenskyrka från tidigast 1200-talets sista år eller troligen 1300-talets början. Uppländska kyrkor byggda vid denna tid har varit försedda med tunnvalv av trä, som följde takstols-konstruktionen. Dessa trävalv blev ofta förödda genom bränder. Tecken tyder på att trävalvet i Björklinge kyrka blev lågornas rov.

Kyrkan erhåller under 1400-talets första hälft stjärnvalv av tegel, vilka på 1450-talet försågs med kalkmålningar. Kort före 1470 förlängs kyrkan västerut och den nuvarande västtraven tillkom och det åttadelade valvet erhöll sina målningar omedelbart. Medeltidskyrkan i Björklinge sträckte sig fram till gränsen mellan nuvarande första och andra traven. Koret låg alltså där predikstolen har sin plats. Dopfunten i sandsten tros härröra från tidigt 1400-tal.

Under 1600-talet genomgår kyrkan stora förändringar och byggnadskroppen får sin nuvarande omfattning. Det är Agneta Horn, som 1656 börjar omdaningen av kyrkan, som ett led i att skapa ett äreminne efter sin make översten Lars Kruus. Det är nu som östgaveln rivs och ett nytt kor ”nitton alnar långt” uppmuras och välvs. Under koret görs en grav – stor som halva koret. Det är så Sätuna gravkor tillkommer. Det som ytterligare kom att påverka kyrkans yttre är uppförande av en ny sakristia och de så karakteristiska hörntornen. Björklinge kyrka får under 1600-talets senare del en typisk prägel av stormaktskyrka. Agneta Horn och hennes son Gustaf Kruus har finansierat huvudparten av nyanskaffningar i form av ny predikstol, ett nytt korskrank och ommålningar av kyrkans väggar. Bänkinredningen är från samma epok.

Under 1700-talets första hälft fortsätter prydandet av kyrkan med medel från bl. a Sätuna.  Altartavlan som tillkom 1714 ersatte det medeltida altarskåpet som nu sitter över ingången till sakristian.

1740 gav riksrådet Otto Fleming uppdrag till orgelbyggaren Olof Hedlund att tillverka kyrkans första orgel.

Under den invändiga renoveringen av kyrkan i början på 1990-talet tillkom bl.a. nya innerdörrar av glas och stål, ny ljus- och ljudanläggning samt en ljusbärare vid södra porten.

Klockstapel byggd 1827.

 

Lapidarium på Björklinge kyrkogård

Inskriptioner studerades och tolkades, här hittar du information om gravhällarna från 1600-talets andra hälft.

Storyspot - Berättelser i din kyrka

Ladda ner appen Storyspot så får du möjlighet att lyssna till historien om Himladrottningen i Viksta kyrka och om Agneta Horn i Björklinge kyrka.

Tillgänglighet Björklinge kyrka:

  • Handikapparkering
  • Handikappanpassad toalett
  • Ingång i marknivå
  • Elektrisk dörröppnare
  • Hörselslinga
  • Ramp till koret i kyrkan

Ramp och hörselslinga endast tillgängligt när kyrkan är öppen.

Öppet i samband med verksamhet i kyrkan - se kalender. Vill du besöka kyrkan i veckan öppnar vaktmästaren som finns på plats eller ring och bestäm en tid.