Kyrkomiljön
Skånes Fagerhult ligger i nordvästra Skåne nära gränsen till Småland och Halland.
Landskapet är kuperat och skogrikt med inslag av småbruten åker- och betesmark.
Från 1000-talet och framåt började etableringen av byar och ensamgårdar i trakten. Vid denna tid ökade temperaturen vilket kan ha bidragit till bättre förutsättningar för odling. En annan orsak till befolkningsökningen var järnframställning som 1100-1600 var en viktig näring. Här fanns sjö- och myrmalm samt skog till bränsle för att utvinna järnet. Runt Fagerhult och Värsjö finns ett sextiotal platser med slaggfynd från järnhanteringen. När Skåne blev svenskt upphörde den skånska järnframställningen. Jordbruk i skogsbygden har aldrig varit huvudnäring utan vid sidan om boskapsskötsel har olika binäringar som kolning, tjärning, hantverk som vävning och tillverkning av redskap, korgar mm bidragit till försörjningen. Genom Fagerhult gick den gamla färdvägen mellan Helsingborg och Stockholm, kallad Kungsvägen. Fagerhult var första kyrkbyn på skånska sidan. Här har funnits gästgivargård, belagd sen 1600-talet. Eftersom Fagerhult låg invid en riksgräns har trakten varit drabbad av krig flera gånger fram till 1670-talet. Äldsta skriftliga belägget för Fagerhult är från 1499 och stavades då Ffawerholth. Förledet är vacker och hult betyder skogsdunge. Det finns ytterligare ett Fagerhult i Skåne, därför fick orten 1923 tillägget Skånes Fagerhult.
När skiftena i början av 1800-talet genomfördes i socknen delades markerna in i större enheter vilket ledde till nyodling och effektivisering av jordbruket. Skiftet fick dock inte lika stora konsekvenser i skogsbygden som på slätten. De flesta gårdarna låg kvar i de små byarna.
Vill du läsa mer se denna PDF filen Skånes Fagerhults kyrka
