Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.
En vädjan till Sveriges regering att ta ansvar för en ordnad avveckling av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland.
Tidigare fattade regeringen det viktiga beslutet att stoppa Vattenfalls planer på att expandera sin brunkolsverksamhet och därmed skulle Vattenfalls kolkraftsverk tvingas stänga runt år 2030 på grund av brist på bränsle. Detta är ett viktigt bidrag till strävan efter ett fossilfritt samhälle.
Vattenfalls brunkolskraftverk producerar tio procent av elen i Tyskland. Av bolagets sammanlagda elproduktion i Europa står brunkolen för ungefär en tredjedel.
Brunkolsverksamheten står samtidigt för en mycket stor del av Vattenfalls koldioxidutsläpp. Företaget har slagit fast att en försäljning är avgörande för att nå de minskningsmål man har satt upp.
Försäljningen gäller brunkolskraftverken i Boxberg, Jänschwalde, Schwarze Pumpe och den enheten av Lippendorf som kallas R och den gruvverksamhet som hör till (Jänschwalde, Nochten, Reichwalde, Welzow-Süd och Cottbus Nord). Sammanlagt berörs 8.000 anställda.
När nu ledningen för Vattenfall förklarat sin avsikt att avveckla brunkolsverksamheten genom en försäljning till det tjeckiska energiföretaget EPH undermineras regeringens tidigare så framsynta beslut rörande Vattenfalls brunkolsverksamhet. Vid en försäljning ges den tilltänkte köparen möjlighet att fritt expandera verksamheten med ytterligare utsläpp av stora mängder koldioxid som följd, koldioxid som med nödvändighet måste stanna kvar i marken.
Tjeckiska EPH (Energeticky a Prumyslovy Holding) är landets största värmeleverantör och näst största elleverantör. I koncernen ingår fler än 50 företag i energi- och gruvsektorn i Centraleuropa. Bolaget är också den ledande leverantören av rysk naturgas till EU.
I Tyskland äger EPH redan företaget Mibrag (Mitteldeutsche Braunkohlengesellschaft), Tysklands tredje största brunkolsoperatör efter RWE och Vattenfall med flera kolkraftverk och dagbrott för brunkol.
Brunkolsbrytningen i Tyskland skapar tusentals arbetstillfällen i områden med hög arbetslöshet – men är också kontroversiell. Nya dagbrott och utvidgning av gamla har tvingat fram rivningar av hela byar.
I Sverige håller Vänsterledaren Jonas Sjöstedt inte igen när han beskriver EPH.
– Man ger bort kolet till ett skurkföretag utan miljöansvar, säger han till TT.
Lokala miljögrupper i Cottbus, där Vattenfall har kolbrytning och kolkraftverk, uttrycker oro för EPH som en ny ägare.
– I Tjeckien finns det efter kommunismens fall lagar som förbjuder att kolgruvor utvidgas och byar förstörs. Nu ser det tjeckiska bolaget en chans att utvidga driften, sade René Schuster, representant för miljögruppen Grüne Liga, till SVT förra hösten.
I Vattenfallbudet har EPH gått ihop i ett konsortium med investmentbolaget PPF.
EPH:s vd Daniel Kretinsky och PPF:s ägare Petr Kellner – den senare Tjeckiens rikaste person med en uppskattad förmögenhet på över 10 miljarder dollar enligt Forbes – återfinns i de uppmärksammade Panamadokumenten. Båda har företag i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna.
Vi uppmanar därför regering och riksdag att visa det ledarskap och ansvarstagande som nu krävs i kampen mot de hotande klimatförändringarna och vädjar därför till regeringen att säkerställa att beslut fattas som innebär
Det finns idag ett brett vetenskapligt stöd för att merparten av jordens fossila reserver måste stanna kvar i marken om vi skall ha en möjlighet att nå de mål som anges i det globala klimatavtalet från december 2015. Vi inser att ett beslut om att behålla och avveckla Vattenfalls kolkraft kommer att bli ifrågasatt, men det är ett viktigt och nödvändigt beslut för att ta ansvar för vår jord, vårt gemensamma hem i universum. Det är ett beslut som är nödvändigt för livets skull.
Skellefteå S:t Örjans församling
Forskare vid University College i London, UCL, publicerade i början av året en studie i tidskriften Nature som fått stor internationell uppmärksamhet. Hur mycket koldioxid som världens länder sammantaget kan släppa ut för att ha en rimlig chans att klara tvågradersmålet har varit känt sedan tidigare. Det forskarna nu har gjort är att bedöma hur stor andel av länders och regioners fossila reserver som måste bli kvar i marken om målet ska nås.
Enligt studien måste 33 procent av de kända oljereserverna i världen, 49 procent av gasen och 82 procent av kolet förbli oanvänt, räknat mellan 2010 och 2050. För Europa gäller till exempel att 78 procent av kolreserverna stannar kvar i marken. Då förutsätter forskarna att koldioxidlagring, CCS, spelar en viktig roll framöver. Blir det inte så måste 89 procent av kolet förbli orört.
Enligt forskarna finns det flera viktiga slutsatser att dra. Att energibolag exempelvis tillåts spendera enorma summor på att söka rätt på och utveckla nya fossila resurser, som skiffergas i USA, olja i Arktis eller oljesand i Kanada – trots att dagens reserver skulle innebära tre gånger mer utsläpp än vad tvågradersmålet kräver, visar på inkonsekvensen i politiska beslut och målsättningar.
Christophe McGlade från UCL, som lett arbetet med studien, säger i en kommentaratt alla länder som står bakom tvågradersmålet, men som väljer att använda en större del av sina fossila reserver än vad forskningen tillåter, måste få frågan vilka fossila reserver i världen som ska förbli orörda i stället.
Läs mer hos Naturvårdsverket.