VECKANS KRÖNIKA
Jag insåg, att jag med min bakgrund som informationschef, knappast kan säga nej till en sådan fråga.
Fast jag tycker nog att jag gör mitt. Fyra, fem gånger om året är jag med och fixar kyrkfika. Är med och storstädar kyrkan två gånger. Säljer böcker på loppmarknaden. Annat sånt. Men ok, jag sa ja.
Men min fru ingrep: ”Så snurrig, som du är det risk att det blir fel. Folk kommer att knacka på låsta kyrkdörrar. Bättre att jag tar hand om kalendariet:”
På åskådarplats
Vilket hon gjorde. Så på åskådarplats har jag sett min fru samla in alla nödvändiga uppgifter. Och förvånats hur mycket frivilligt arbete som åstadkoms i vår lilla församling.
Jag har ju naturligtvis läst kalenderposterna i kyrkbladet tidigare utan att reflektera om arbetet bakom. Nu ser jag alla människor som arbetar med barnkör, ungdomskör och vuxenkör, söndagsskola, mamma-pappa-barngrupper, ungdomsgrupper, scouter, läger och hajker, musikevents, kvällmat, syförening, styrelsemöten.
Hur mycket som helst, känns det som. Det är medverkande, datum och klockslag långt i framtiden. Rätt så mycket mat, musik och arbete.
Chans för kyrkan
Jag ser i manus att vi i i år skall vi prova en för oss nys sorts gudstjänst ”församlingsalfa”. En gudstjänst som inramas av frukost och lunch. Utan något krav på anmälan, så det kommer nog att krävas viss logistik.
Vår församling är en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS). Jag ser också i manus att vi skall uppmärksamma att det gått 200 år sedan Carl Olof Rosenius födelse. Mannen som grundade Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS).
Jag som inte är medlem i EFS vill ändå ta Rosenius som utgångspunkt i vad vi i Svenska kyrkan kan lära av EFS, nämligen lekmannamedverkan.
I dessa tider när det vanliga föreningslivet förtvinar så kan kyrkan erbjuda gemensamhetsskapande arbete för hela familjen. Här finns uppgifter och möjligheter för alla. För hela familjen tillsammans eller kanske för tonåringarna för sig. Men ändå på en gemensam plattform.
Jag ser dock – just i kyrkbladets kalendarium – att i andra av delar vårt ”pastorat” är lekmanmedverkan betydligt svagare. Så nog finns det goda möjligheter till utveckling.
Av Sten Dellby, Äspered
Publicerad 12 maj 2016