Många människor känner starkt för kyrkorummet. Oavsett om man brukar gå i kyrkan ofta eller inte är medlem i Svenska kyrkan kan kyrkan vara betydelsefull. Det är viktigt att den finns där och att den vårdas. Att vi har så många nästan tusenåriga byggnader som fortfarande brukas i sitt ursprungliga syfte är något unikt och något att vara varsam med.
.png?DoProcessing=&ci=0,90,960,540&w=1680)
Fastigheter och kulturarv
Kyrkor, kapell och kyrkogårdar är en stor del av det svenska kulturarvet. I Värmland och Dalsland finns många kulturhistoriska byggnader och platser som Svenska kyrkan har vårdat i hundratals år och fortsätter vårda än i dag.
Kulturarv
Svenska kyrkans kulturmiljöer är landets mest värdefulla samlade kulturarv. I Värmland och Dalsland finns ungefär tvåhundra kyrkor och ett antal andra byggnader och platser som Svenska kyrkan har vårdat i hundratals år och fortsätter vårda. Hur kyrkorna och deras kulturhistoriska värde ska bevaras, användas och utvecklar finns reglerat i bland annat kyrkoordningen och kulturmiljölagen.
Bidrag och ersättningar
Svenska kyrkan är ansvarig för den största sammanhållna delen av det svenska kulturarvet. En del av kyrkans medel avsätts därför för förvaltning, vård och underhåll av kyrkans fastigheter och kulturarv. Den svenska staten bidrar även med ersättning för kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturmiljöerna.
Kyrkan – en unik byggnadskategori
Våra kyrkor har alltid varit levande byggnader och har förändrats av de församlingsbor som samlats där genom tiderna. Kyrkorna är ett ovärderligt kulturarv men samtidigt är de också rum som hela tiden används – det är rum för gudstjänst och kyrkliga handlingar som dop, konfirmation, vigsel och begravning. I denna obrutna kontinuitet av brukande ligger också mycket stora värden, ett unikt brukararv.
Bevara, använda, utveckla
Ansvaret för den kyrkliga fastighetsförvaltningen och vården av inventarierna ligger på församlingen eller pastoratet som kyrkan tillhör. En kyrka tillhör framför allt församlingen, men kyrkan som historisk miljö kan alla människor ha glädje och intresse av. Därför är de allra flesta av våra kyrkor skyddade enligt kulturmiljölagen för att de kulturhistoriska värdena ska finnas kvar för oss och för framtida generationer.
Det behöver inte betyda att förändringar inte alls är tillåtna, utan snarare att man måste enas med länsstyrelsen om en varsam lösning. De grundläggande principerna är att kyrkorna ska bevaras, användas och utvecklas. Användas och utvecklas på ett sätt som är relevant för den nutida församlingen och besökaren samtidigt som det kulturhistoriska värdet bevaras. I filmen nedan finns ett exempel på hur ett sådant arbete kan gå till.
I Karlstads stift finns en regional samrådsgrupp för det kyrkliga kulturarvet. Gruppen består av representanter från Svenska kyrkan på både stifts- och församlingsnivå, länsstyrelser och museer inom stiftets gränser.
Den regionala samrådsgruppens främsta uppgifter är att fungera som ett forum för kunskaps och erfarenhetsutbyte och verka för kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling. Gruppen ska också bidra till att öka kunskap om och förståelse för olika krav och behov samtidigt som de kulturhistoriska värdena bevaras.
Gruppen består av:
- Biskop Sören Dalevi, ordförande
- Erika Hedenskog, stiftsantikvarie, stiftskansliet
- Margareta Nisser-Larsson, stiftsstyrelsen
- Johnny Boström, stiftsstyrelsen
- Andreas Widekärr, kyrkoherde Färgelanda församling, församlingsrepresentant
- Katarina Bjerker, kyrkogårds- och fastighetschef Säffle pastorat, församlingsrepresentant
- Sara Bodin Olsson, antikvarie Länsstyrelsen i Värmland
- Lovisa Smedberg, antikvarie Länsstyrelsen i Värmland
- Anna Olsfelt, antikvarie Länsstyrelsen i Västra Götaland
- Elise Lund, antikvarie Länsstyrelsen i Örebro
- Åsa Hallén, landsantikvarie Värmlands Museum
- Lena Thor, antikvarie Värmlands Museum
- Lars Bergström, antikvarie Kulturlagret Västarvet
- Julia Larsson, antikvarie Örebro läns museum
Kyrkogården och begravningsplatser
Begravningsplatserna är också en del av vårt gemensamma kulturarv. För enskilda människor har de värden som avser; sorgearbete, hälsa, rekreation, rehabilitering, kontemplation, estetiska upplevelser, känslan av identitet med mera.
Precis många kyrkor är begravningsplatser skyddade enligt kulturmiljölagen. Lagen omfattar även byggnader på begravningsplatsen som inte är kyrkobyggnader, till exempel gravkapell, bårhus, stigportar och murar med mera.
Relaterade sidor
Ansvarsfull förvaltning
Svenska kyrkan är en av landets största fastighetsägare med sina omkring 20 000 byggnader. Av dem är cirka 3400 kyrkor, en stor och viktig del av det Sveriges kulturarv. Kulturarvet ska både bevaras, men också användas och behöver därför utvecklas. Här kan du läsa om hur Svenska kyrkan arbetar med kyrkobyggnaderna, vårt gemensamma kulturarv.
.jpg?doprocessing=1&ra=1.77778&w=700)
Upptäck kulturarvet
Kyrkor och begravningsplatser är fulla av historia och rymmer olika slag av berättelser. Samtidigt är rummen och platserna inte museala utan används än idag, ett levande kulturarv.