Den extatiska Birgitta. På Birgittaaltaret från 27 december 1435. Händer, attribut och bokstöd nu borta. Skulptur tillverkad i norra Tyskland.
Foto: Fredrik Unger

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta är nog den märkligaste kvinnan i svensk historia - åttabarnsmor, profet, politiker och den första svensk som helgonförklarats av påven.

Birgitta Birgersdotter föddes år 1303 och var dotter till lagmannen Birger Persson i Finsta, Uppland. Modern Ingeborg Bengtsdotter tillhörde Bjälboätten i Östergötland. Hon dog troligen redan 1314, varefter Birgitta vistades hos sin moster Katarina på Aspanäs gård vid Sommen.

Ulvåsa 1316-1341

Som 13-åring blev Birgitta bortgift med Ulf Gudmarsson, sedermera lagman i Närke. På Ulvåsa stod det glansfulla bröllopet. I äktenskapet föddes 8 barn. Mest känd av dem är Katarina, som blev föreståndarinna för Vadstena kloster. Under några år var Birgitta hovdam hos kung Magnus och drottning Blanka på Kungsgården i Vadstena. Det var här som Birgitta fick en uppenbarelse om att stifta ett kloster.

Till höger: Den porträttlika Birgitta. Troligen från Birgittaaltaret invigt 1392. Skulptur i alträ tillverkad i Italien. Till vänster: Dopfunt i kalksten från 1584 i stram renässansstil.
Till vänster: Dopfunt i kalksten från 1584 i stram renässansstil. Till höger: Den porträttlika Birgitta. Troligen från Birgittaaltaret invigt 1392. Skulptur i alträ tillverkad i Italien. Foto: Fredrik Unger

Vallfärd till Spanien 1341

I Birgittas familj var det närmast en tradition att göra vallfärden till heliga platser. För Ulf var det något helt nytt. Birgitta upplevde därför en stark glädje, när Ulf var beredd att tillsammans med henne vallfärda till aposteln Jakobs grav i Spanien och detta på deras 25-åriga bröllopsdag. På hemfärden insjuknade emellertid Ulf. Efter en kort vistelse i Alvastra dog han 1344.

Birgitta i Alvastra 1344-49

Herre visa mig vägen och gör mig villig att vandra den.

Heliga Birgitta

Efter makens död bosätter sig Birgitta i närheten av Alvastra kloster. Här får hon flera uppenbarelser. Klosterregeln tar form. Kallelsen att bli sin Herres budbärare stärks.

Birgitta i Rom 1349-1373

För att klosterregeln ska kunna realiseras måste Birgitta få påvens godkännande. Hon beger sig därför till Rom. Besvikelsen blir stor, då hon finner att påven befinner sig i Avignon. Hennes ambition är att få påven att återvända till Rom och där godkänna hennes planer. Birgittas tålamod sätts på prov. Först 1370 ger påven Urban V sitt godkännande till att två kloster grundas i Vadstena: ett för kvinnor och ett för män.

Det heliga landet 1372

"Bereden eder nu att vallfärde till Jerusalem för att besöka min grav och andra heliga platser som finnas där. I skolen lämna Rom när jag säger det", så hörde Birgitta en dag Kristus tala till henne. - På nyåret 1372 ger hon sig iväg. Efter många motgångar och bekymmer når hon de bibliska platserna. Upplevelserna är starka och visionerna många. I Födelsekyrkan får hon bla i en syn se hela händelseförloppet av Frälsarens födelse. 1373 är Birgitta tillbaka i Italien, en hennes hälsa vacklar.

Vadstena klosterkyrka
Heliga Birgittas relikskrin. Tillverkat till skrinläggningen 1393 två år efter helgonförklaringen. Foto: Fredrik Unger

Birgittas död 23 juli 1373

Birgitta hade i uppenbarelser fått se sitt eget dödsögonblick. fem dagar före sin död hade Kristus sagt henne, att hon inte skulle återvända till Sverige utan istället få ingå i den eviga vilan. På morgonen den 23 juli visade sig Kristus åter för henne och tröstade henne. Därefter sammankallade hon sina närmaste, hennes båda barn Birger och Katarina samt biktfäderna. Om hennes sista stund säger prior Petrus, som själv var närvarande: "Sedan mässan lästs och hon anammat sakramenten under den största andakt och vördnad uppgav hon andan i de nämnda personernas armar." Birgittas himmelska födelsedag var ett faktum.

Sancta Birgitta

Den 7 oktober hade samtliga kardinaler och ytterligare ett stort antal andliga - från Sverige bla. Magnus Petri och Andreas Olavi samlats i Vatikanpalatset. Påven Bonifacius IX förrättade den högtidliga helgonförklaringen. Utanför tonade alla Roms klockor. Från midnatt efter kanonisationen brann för det svenska helgonet trettio tusen lampor, ljus och facklor i Peterskyrkan. Följande dag läste påven den första Birgittamässan och införde Birgittas namn i den gyllene boken. Trefaldighetssöndagen den 1 juni 1393 blev en kyrkohögtid som Norden aldrig skådat. Då placerades Den Heliga Birgittas gyllene skrin med hennes och Katarinas ben vid högaltaret i Vadstena klosterkyrka.

Viktiga årtal i heliga Birgittas liv

1303 Birgitta föds på Finsta gård i Uppland.

1310,1313 Birgitta ser den heliga jungfrun sträcka fram en krona till henne. Birgitta tar emot kronan. Birgitta ser Kristus på korset och frågar vem som gjort honom detta. Han svarar: de som föraktar mig och glömmer min kärlek.

1316 Birgitta blir bortgift med Ulf Gudmarsson, lagman i Närke. De bosätter sig på Ulfåsa vid Boren och får åtta barn. Birgitta fungerar som hovdam vid kung Magnus Erikssons hov, bl a i kungapalatset i Vadstena.

1339-1344 Birgitta och Ulf gör pilgrimsfärder till Nidaros (Trondheim) i Norge och Santiago de Compostela i Spanien. Ulf insjuknar i Arras i Frankrike.

1344 Ulf dör i Alvastra kloster. Klostervisionen tar form.

1346 Kung Magnus Eriksson och drottning Blanka donerar kungsgården i Vadstena till att bli ett kloster.

1349 Birgitta beger sig till Rom för att vänta på påvens återkomst från Avignon och få sin orden godkänd. Dottern Katarina följer sin mor till Rom och blir henne behjälplig.

1370 Påven Urban V godkänner Birgittas ordensregel ”Den allra heligaste Frälsarens Orden”, O.Ss.S.

1373 Birgitta dör den 23:e juli i sitt hus vid piazza Farnese. Kroppen läggs i en antik sarkofag i klostret San Lorenzo in Panisperna i väntan på transport hem till Vadstena. När sarkofagen öppnas visar det sig att nunnorna har gjort i ordning Birgittas ben för hemtransport, en väldoft av linne och kryddor stiger upp därifrån. Hemtransporten i den kända pinjekistan som nu finns på Sancta Birgitta Klostermuseum i Vadstena varar från december 1373 till juli 1374.

1391 Birgitta helgonförklaras av påven Bonifacius IX.

1482 Katarina saligförklaras av påven Sixtus IV.

1999 Birgitta utnämns av påven Johannes Paulus II till skyddshelgon för Europa.

Minnesdagar

1 juni eller närmaste lördag
Skrinläggningsdagen. Folklig Birgittafest med bl a handelsföreningen.

23 juli
Den Himmelska födelsedagen. Sommarens Helgonfest.
Högmässa 8.30 och högtidsgudstjänst 19.00.
Gestaltas av Societas Sanctae Birgittae. Genomgående hög evangelisk-katolsk liturgi.

2 augusti
Katarinadagen. Katarinamässa 12.00.

7 oktober
Helgonförklaringsdagen. Ekumenisk Birgitta-gudstjänst.

Historisk dokumentärserie om heliga Birgitta

Dokumentärserie från 2003 av Maja Hagerman med Pernilla August i rollen som Birgitta.

Första delen (SVT Öppet arkiv) 
I början av 1300-talet lever Birgitta som adelsfru i kungahovets närhet och hämtar inspiration ur kvinnors vardag till sina himmelska uppenbarelser.

Andra delen (SVT Öppet arkiv)
Birgitta lyckas övertyga påvar och kungar att acceptera henne som Guds språkrör, kyrkobyggare och grundare av en internationellt sett mycket egenartad klosterrörelse.

Tredje delen (SVT Öppet arkiv)
Heliga Birgitta är nog den märkligaste kvinnan i svensk historia. Hon är den enda kvinna som under medeltiden grundade en ny klosterorden. Idag finns det 65 birgittinska kloster i världen och de håller liv i helgonkulten. Några av dem är bevarade sedan medeltiden, andra helt nystartade som i Asien, USA och Latinamerika.