Musikverksamhet
Foto: Fredrik Unger

Musik

I Svenska kyrkan finns det plats för olika typer av musik. Här kan du utveckla ditt musikintresse genom att t ex sjunga i kör eller gå på konsert.

Eric Ericsons Kammarkör sjunger Bach & Pärt i Vadstena klosterkyrka den 25 maj

Musikgudstjänster och konserter

Svenska kyrkan är Sveriges största arrangör av musikarrangemang och bidrar till ett levande kulturliv.

Vadstena klosterkyrka

Lunchmusik

Tisdagar klockan 13.00 i Vadstena klosterkyrka

Körer

Att sjunga tillsammans ger både glädje, stimulans och utmaning oavsett vilken nivå du befinner dig på. Många församlingar erbjuder vuxenkörer med olika inriktning. I en del måste man vara van och säker notläsare, medan andra inte kräver några förkunskaper alls utan lyfter fram sångglädjen och möjligheten att prova på.

Fröken Modigs hattaffär

Musikal

Camilla Wellborg Käck och Maria Sundelius har bl a skrivit musikalerna Restaurang Savanna, Fröken Modigs hattaffär och Huset vid Grevegränd 13 tillsammans.

Vadstena klosterkyrka

Gregoriansk sångövning

Gregoriansk sång för alla, fredagar klockan 15.00 i Vadstena klosterkyrka under perioden 2 februari-7 juni.

Musik har alltid varit en viktig del av kyrkans liv och har en given plats i alla gudstjänster. Genom kyrkomusiken erbjuds en värdefull mötesplats där människor kan uttrycka och tolka sina andliga och existentiella frågor. Musikverksamheten i Svenska kyrkan fungerar också som en plantskola för professionella musiker inom såväl kyrkomusiken som det offentligta musiklivet. Här värnas den konstnärliga kvalitén och utvecklingsarbetet.

Särskilt stort utrymme har musiken i musikgudstjänsterna. Men kyrkomusiken finns också i det stora och breda utbudet av konserter. Svenska kyrkan är en av Sveriges största konsertarrangörer. Här har du möjlighet att lyssna på olika typer av konserter med kör, orkester och orgel - alltifrån den klassiska repertoaren till nyskapande verk, men även gospel, pop och rock.

Inom Svenska kyrkan finns 2300 anställda kyrkomusiker och ett stort antal frilansmusiker. Här arbetar professionella musiker och sångare sida vid sida med amatörer. Musikverksamheten fungerar som en plantskola för blivande kyrkomusiker men också för annat musikengagemang i samhället.

Under advent och jul finns ett extra stort utbud av konserter med allt från klassiska körverk som Händels Messias till Luciakonserter och allsång med julens psalmer.

Visste du att Svenska kyrkan...

- är Sveriges största konsertarrangör
- har 3000 kyrkoorglar som används regelbundet i konserter och gudstjänster
- utöver all körverksamhet bedriver orkesterverksamhet, pop och rockverksamhet, musikalgrupper, musikskola, babysång/rytmik och mycket mer
genom musiken ger människor en värdefull mötesplats, där man kan uttrycka och tolka sina andliga och existentiella frågor
- har 2300 anställda kyrkomusiker med en geografisk spridning över hela landet
- är Sveriges största arbetsgivare för frilansmusiker
- erbjuder en unik arena där professionella musiker och sångare arbetar sida vid sida med amatörer
- bidrar till utbildning av professionella kyrkomusiker, vilka kommer att arbeta antingen genom anställning inom kyrkan eller inom samhällets offentliga musikliv
- värnar den konstnärliga kvaliteten och det konstnärliga utvecklingsarbetet
- bedriver en musikverksamhet som fungerar som plantskola för blivande kyrkomusiker, men även för annat musikengagemang i samhället

Musikverksamhet
Foto: Fredrik Unger

Musiken kan nå dit orden inte når

"Kyrkans musik måste med nödvändighet vara lite annorlunda eftersom vi talar om andra saker." Lars Åberg, organist, körledare och kompositör och sedan tolv år verksam i Linköpings domkyrka, sammanfattar detta andra med ordet bortomperspektivet. Musiken ska tolka Gudsberättelsen.

Ett samtal med Lars Åberg spänner över mycket. Men som en röd slinga finns budskapet att musiker måste vara lyhörda kring människors möte med kyrka och gudstjänst. Lyhörda på så sätt att man lyssnar och samtalar kring musikval vid förrättningar och väljer psalmer och musik så att människor känner igen sig.

- Vid förrättningar, eller kyrkliga handlingar som vi kallar det, gäller det att försöka tillmötesgå av pastorala skäl. Men all musik fungerar inte akustiskt i ett kyrkorum. Något från filmen Stars Wars kan kännas häftigt ibland, dess kompositör John Williams är en fantastisk tonsättare. Andra gånger kan man tvingas säga att man inte kan spela det önskade eftersom man inte kan göra verket rättvisa.

Kärlek till högmässan

Lars Åberg bör veta vad han talar om. Han var nio år när han spelade vid en gudstjänst första gången, det var på tramporgeln i Nikkaluokta kyrka. Pappa Kuno var kyrkoherde i Vittangi, ett norrländskt stenkast därifrån. Idag har han 40 års erfarenhet som kyrkomusiker med tjänstgöring i olika stift och under de inomkyrkliga förändringsprocesser som pågått sedan 1970-talet. Den gemensamma nämnaren i samtliga församlingar har varit förstående arbetsledare och goda medarbetare. Detta har resulterat i en ”genuin kärlek till högmässan”.

Lovsång stärker

- Det är min stora glädje att spela psalmer i högmässan, att få folk att sjunga med och känna sig trygga. Lovsången kan göra en människa stark då hon kommer i kontakt med tillvarons starkaste makt.

När Linköpings domkyrkoorganist kommer in på temat lovsång talar han i termer av skyldighet. Han hänvisar till kung David och Första Krönikeboken 25, ”vår första kyrkomusikerinstruktion”, Psaltaren och Paulus där lovprisningarna är många och får oss att rikta blicken från oss själva. Därför är det också vår skyldighet att sjunga lovsånger till den Gud som äran tillhör.

Vad är då en kyrkomusikers uppgift – att musikaliskt tolka den stora berättelsen om Gud?

- Ja och samtidigt har vi ett pedagogiskt uppdrag att lära församlingen nya sånger och psalmer och att inte glömma de gamla.

Både tradition och förnyelse

Hur skapar man balans mellan tradition och förnyelse?
- Genom att både bevara och förnya och blanda alla möjliga stilarter. Men gudstjänstfirare måste kunna känna igen sig. Mitt motto för en gudstjänst är ”en sång åt alla”, omnibus canticum, alla ska träffas av någonting. Det handlar om att gå in i ett tjänande, vi är församlingens tjänare. Och folk sjunger det de tycker om.

Hur mycket betyder psalmens ord respektive musiken i en gudstjänst?
- Vissa sjunger säkert utan att reflektera över orden. Musiken kan nå dit där orden inte når. Samtidigt är det viktigt att inte programförklara för mycket och förringa människors förmåga till upplevelse även om en förklaring ibland kan vara till hjälp.

Obalans i psalmer

För egen del har Lars Åberg, som sitter i kyrkohandboksrevisionens expertgrupp, blivit uppmärksam på vikten av ett inkluderande språkbruk utifrån den obalans som finns i psalmboken. Han konstaterar att vissa psalmer känns omöjliga att sjunga idag, men att det också innebär att en del vackra melodier därmed försvinner.
- Sedan kan man inte alltid göra inkluderande förändringar utan att det blir platt. I vissa välkända texter, litanian t ex, går det inte att gå in och ändra. Det sitter för djupt. Men tiden får utvisa vad som är hållbart, det är en avvägning mellan identitet och vad som är relevant idag.

Sjunga teologi

För Lars Åberg är söndagens gudstjänst det huvudsakliga målet. Där satsar han allt. Som kyrkomusiker anser han att teologi kan bli lättare att både begripa och bearbeta om den sjungs. Men också icke textburen musik, liksom den viktiga tystnaden, har sin plats i gudstjänsten:
- Då blir det ett konstuttryck som talar om Guds skönhet och storhet. Ett postludium kan gärna vara långt så att det visar hur stor Gud är.

Helt följdriktigt spelades därför nyligen en fuga av Bach, som avslutning i Domkyrkan. Fugan varade i sex minuter. Det var tyst och ingen lämnade kyrkan. Dagen efter kom ett telefonsamtal från en man som sa ”Jag vill bara tacka för postludiet”.

Annika Sjöqvist Platzer