Bön – samtal med Gud

Vi lever i ett ständigt brus, omgivna av ljud och intryck. Mitt i denna vardag känner många av oss ett behov av stunder för stillhet och eftertanke. Vi hittar oaser på olika sätt. Kanske tar vi vägen förbi en kyrka, tänder ett ljus, sitter en stund i stillheten, kanske ber en bön. Eller så får vi samtala med Gud på tunnelbanan, vid sängkanten eller på promenaden. Var vi än befinner oss kan vi låta bönen få vara hjärtats samtal med Gud.

Bönen är ett sätt att umgås, ett pågående samtal och en inre riktning. I detta ligger självklart möjligheten att inför Gud lägga fram också det vi vill ha eller längtar efter, men bönen till Gud kan också vara en tacksägelse, en bön om förlåtelse, eller en stunds stillhet och närvaro.

Människor ber

Undersökningar har visat att många människor ber, fler än de som beskriver sig själva som troende. Det är inte så konstigt. Att beskriva sig som troende är ofta ett uttryck för en tillhörighet till en gemenskap, medan bönen är något djupt personligt. Men det är också så att många tycker det är svårt att be. Det kan kännas ovant, onaturligt eller rentav meningslöst. Hur skall man veta att någon verkligen finns som lyssnar? Och även om det finns en Gud som lyssnar, hur troligt är det att man får ett svar?

Bönen förändrar

Den kristna trons förhållningssätt till de frågorna är att bönen är meningsfull i sig. Gud lyssnar, även om svaren inte alltid blir det vi tänker eller vill. I bönen får vi lägga det vi bär på i Guds händer. Det innebär inte att vi kan släppa vårt ansvar, men det innebär att vi får dela det med Gud, vi behöver inte bära det själva. Många människor har erfarenhet av att bön har förändrat en situation som verkade oföränderlig. Och ofta är det så att bönen också förändrar den som ber. När vi riktar oss till Gud med ett öppet och ärligt tilltal, kan våra färdiga bilder av hur något borde bli eller vara, förändras.

Endast ärlighet behövs

Eftersom bönen är vår riktning mot Gud, kan den ske varsomhelst, med eller utan ord, och med vilka ord som helst. Ärlighet är det enda som behövs. En vilja till möte, även om vi knappt vet vem det är vi tänker oss att möta.

Jesu lärjungar frågade honom en gång hur de skulle be, de var osäkra på vad man skulle be om. Jesus lärde dem då den bön som vi ännu idag ber i alla våra gudstjänster, och som därför kallas Herrens bön;

Vår Fader, du som är i himlen. 
Låt ditt namn bli helgat. 
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske på jorden så som i himlen. 
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning
utan rädda oss från det onda

På Svenska kyrkans bönewebb kan du själv skriva en bön eller tända ett ljus i detta nu, där du själv är. Adressen är be.svenskakyrkan.se