Vem tar hand om kroppen vid dödsfall?
Kroppen tas i de flesta fall hand om av sjukhuset, servicehuset eller vid en olycka av polisen. De ser till att kroppen förs till bårhuset utan att du som anhörig i detta skede behöver ta beslut om vilken klädsel du vill att den döde ska ha på sig, eller vilken kista du ska välja.
Hur och var anmäler jag ett dödsfall?
Ett dödsfall anmäls till den lokala skattemyndigheten. De utfärdar gravsättnings- och kremeringsintyg som krävs för en begravning. Från skattemyndigheten får du också andra handlingar som registerutdrag (behövs vid bankkontakter), dödsfallsintyg och släktutredning (behövs senare vid bouppteckning).
Hur lång tid har jag på mig att planera begravningen?
Kroppen ska gravsättas (kistbegravning) eller kremeras inom en månad, enligt begravningslagen.
Hur gör jag för att boka en begravning?
Det vanligaste är att du som anhörig till den avlidne tar kontakt med en begravningsbyrå. De tar i sin tur kontakt med Svenska kyrkan och gör den formella bokningen av begravning. Anhöriga kan även själv ta kontakt med Svenska kyrkan för att boka begravningsgudstjänst, gravplats och minnesstund.
Begravningsbyrån kan också hjälpa till att anmäla dödsfallet till den lokala skattemyndigheten.
Vilka uppgifter har en begravningsbyrå?
En begravningsbyrå kan hjälpa till med allt praktiskt runt en begravning, men det sker alltid på uppdrag av dig som anhörig. Det är du som bestämmer vem som ska göra vad.
Vem bestämmer om begravningen?
Den avlidnes egna önskemål, skrivna eller oskrivna, ska genomsyra begravningen, enligt begravningslagen. För att underlätta för anhöriga är det bra att skriva ner sina önskemål om sin begravning. Om den avlidne inte själv har uttryckt några önskemål är det du som anhörig eller dödsboet som bestämmer. Präster och begravningsbyråer kan hjälpa till med råd.
Vad kostar en begravning?
Gravplats, gravsättning, lokal för ceremonin och kremering är redan betalt genom begravningsavgiften, som alla betalar, oavsett de är medlem i Svenska kyrkan eller inte. För medlemmar i Svenska kyrkan är även präst, kyrkomusiker, vaktmästare och eventuella kistbärare kostnadsfritt eftersom de betalt detta via sin kyrkoavgift. Dödsboet står för kostnader som bland annat rör kista, svepning, kistdekoration och transporter samt om eventuell sång eller instrumentalsolist utöver kyrkomusikern. Läs mer om kostnader i samband med begravning här.
Kistgrav, urngrav, askgravlund och minneslund - vad är skillnaden?
I kistgravar begravs stoft som inte har kremerats, och man reser en gravsten. I urngravar och minneslund begravs stoft som har kremerats. Urngraven är utmärkt med en gravsten medan minneslunden är anonym. Det finns också något som heter askgravlund, som är en minneslund men med namnen angivna på en gemensam yta, det vill säga inte helt anonym.
Vad är själaringning?
Själaringning var från början ett sätt att tala om för bygden att någon vara död. På många ställen har själaringningen försvunnit, men finns kvar på vissa håll och är i nutid en hedersbevisning för den döde och en stund för bön och eftertanke. Vanligen sker detta en vardag under första veckan efter dödsfallet.
Vad är Tacksägelse?
Tacksägelse för den som har varit medlem i Svenska kyrkan sker under en söndagsgudstjänst i den avlidnes församling. Vid tacksägelsen läser man upp den avlidnes namn och församlingen samlas i en kort bön för dem som sörjer medan kyrkans klockor ringer. Vilken söndag det blir avgör oftast de anhöriga i samråd med begravningsbyrån som har kontakten med kyrkan.
Ska barn gå med på begravningen?
Det är alltid vårdnadshavarna som tillsammans med barnet avgör om barnet ska vara med vid begravningen. Det är viktigt att vara lyhörd för barns tankar, frågor, oro och nyfikenhet. Generellt kan man säga att det alltid är bättre att barnen är med, än att de blir lämnade utanför det som föräldrarna upplever. Barnen kan vara med och ta avsked med blommor, teckningar eller på annat sätt som är naturligt för dem. Prästen kan gärna före begravningsgudstjänsten ta fram barnen, visa dem kistan, och berätta vad som kommer att hända under begravningen. Ta kontakt med prästen som kommer förrätta begravningen om du har några frågor.
Hur funkar det om den som avlidit inte är medlem i Svenska kyrkan?
Alla som bor i Sverige betalar en begravningsavgift som bland annat ger rätt till gravsättning på allmän begravningsplats och tillgång till lokal för begravningsceremoni. Var den avlidne inte medlem i Svenska kyrkan kan ni istället ordna en borgerlig begravning, alltså en icke-kyrklig akt.
Om ni som anhöriga ändå vill ha en begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning kan det vara möjligt, men det är alltid viktigt att respektera den dödes önskningar. Biträdande kyrkoherde i respektive församling beslutar i sådana fall om begravningen och en avgift för präst, kyrkomusiker, vaktmästare och eventuella bärare belastas då dödsboet.
Vem kan jag prat med om sorgen?
Vi har samtalsgrupper vid sorg där du kan dela sorgen med andra i liknande situationer. Du kan också prata med en präst eller diakon. Mellan klockan 21.00-06.00 kan du ringa 112 för att tala med en jourhavande präst.
Vem har tillsynsansvar för begravningsverksamheten?
Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn. Länsstyrelsen rätt att inspektera begravningsverksamheten och på begäran få de upplysningar, handlingar och annat material som behövs för tillsynen.