Finns det formella krav för att få gifta sig?
Det finns i huvudsak två grundkrav som måste uppfyllas:
För att få gifta sig i Svenska kyrkan – eller i Svenska kyrkans ordning – krävs att den ena parten är medlem i Svenska kyrkan. Man behöver däremot inte vara konfirmerad.
Man måste ha ansökt och om hinderprövning och fått ansökan godkänd. Detta gör man hos Skatteverket. Intyget man får berättar att det inte föreligger några hinder för äktenskapet. Hinder för äktenskapet är att en eller båda parter redan är gift eller att man är släkt på för nära håll. Om man är under 18 år krävs särskilt tillstånd.
Blankett för hindersprövning kan laddas ner på Skatteverket hemsida. Den fylls i av båda parter tillsammans. Intyget man får är giltigt i fyra månader så gör inte ansökan för tidigt! Samtidigt med ansökan skickar man in en blankett där man anger vilket eller vilka efternamn man kommer att bära efter vigseln (tänk på att ni kan behöva ansöka om nytt pass, körkort och så vidare om ni byter namn.) För övrigt behövs en präst, två vittnen och en eller två ringar, efter eget val.
Vad består en vigselgudstjänst av?
En kyrklig vigsel är en gudstjänst som består i huvudsak av tre delar:
En inledande del där prästen välkomnar gästerna och brudparet. Prästen talar om äktenskapet och kärleken – vad det är ur ett kristet perspektiv. Bibeltexter som handlar om kärlek och äktenskap läses av prästen eller någon annan.
I del två blir brudparet aktivt. Båda får svara på frågan om de vill gifta sig med varandra. Sedan överlämnas ringen/ringarna till prästen som läser en bön över den innan den lämnas tillbaka till brudparet. Dessa håller tillsammans i ringen medan de uttalar sina löften till varandra. Prästen bekräftar (stadfäster) sedan äktenskapet.
I den tredje delen får paret ta del av prästens och församlingens omsorg. Det sker genom böner och välsignelse. Oftast håller prästen även ett vigseltal till de nyvigda. Många par vill påverka vigselceremonin så att den känns personlig. Det brukar man göra genom val av bibeltexter, dikter, psalmer och annan musik som ger den stämning man vill ha.
Hur kan vi göra bröllopet mer personligt?
Det finns goda möjligheter att sätta en personlig prägel på vigselgudstjänsten. Ofta låter man någon vän eller släkting läsa en dikt eller framföra något musikstycke man tycker om. Vissa brudpar vill skriva sina egna löften, sjunga en sång till varandra eller göra något annat personligt. Det kan gå utmärkt men kan också vara en källa till nervositet som förtar lyckan i stunden. Det är betydelsefullt att kunna slappna av och vara närvarande.
Vad ska vi tänka på när det gäller musik?
Ett tips är att levande musik passar bättre i kyrkorummet än inspelad. Prata med den församling där ni ska vigas så får ni veta vem som ska vara musiker vid vigseln. Då kan ni prata med honom eller henne om vilken musik som kan passa och också få förslag. Här finns exempel på musik till vigseln.
Vad är ett vigelsamtal?
En kyrklig vigsel föregås alltid av ett vigselsamtal. Det kan äga rum antingen i kyrkan eller hemma hos brudparet. I det senare fallet brukar man se till att ha ett extra möte i kyrkan för att gå igenom ceremonin på plats. Under vigselsamtalet planerar präst och brudpar vigseln. Vilka texter ska man välja, hur ska löftena låta, vem gör vad och när? För ett stressat brudpar kan vigselsamtalet bli ett avkopplande tillfälle när man släpper taget om planeringen en stund och koncentrerar sig på varför man egentligen gifter sig med just varandra. För prästen är det ett sätt att lära känna personerna bättre och utgör en bra grund för vigseltalet.
Hur går vi in i kyrkan?
I Sverige är det tradition att brudparet går fram tillsammans, som en symbol för att kvinnan själv väljer sin man och mannen själv väljer sin kvinna och att de frivilligt och jämställda vandrar till vigseln. Att reflektera över symboliken i de olika delarna i av ceremonin är också ett sätt att bli mera närvarande i vigseln. I Sverige påverkas vi av inte minst amerikansk kultur. Detta slår igenom även i många brudpars önskemål om sin vigsel. En vanlig fråga är om bruden kan låta sig ledas fram till altaret av sin pappa. Det finns inget i Svenska kyrkan som förbjuder den seden, men det kan vara värt att fundera över symboliken i handlingen. Ursprungligen handlar det om att ansvaret för kvinnan lämnas över från fadern till mannen och härstammar från tiden då kvinnor inte var myndiga.