Rogslösa kyrka

Kyrkan i Rogslösa stod färdig vid 1200-talets slut. Timmer i långhusets takstol och trävirket till den berömda huvudportalen kan dateras till den tiden. Kyrkan visar ett tydligt inflytande från Alvastra klosterkyrka. Det kan ha samband med att klostret ägde mycket jord i Rogslösa. Det finns trävirke i kyrkan som är daterat till 1050.

Den kyrka som möter oss idag är präglad av en omfattande renovering av Erik Lundberg 1958-59. Renoveringen var helt inriktad på att återge kyrkan dess medeltida stämning. Den hade under åres lopp blivit mycket utslätad. Bänkinredningen och takarmaturen är nygjorda 1958, även golvet är nylagt vid den tiden. Altarskåpet från 1400-talet placerades åter i koret och Triumfkrucifixet, även det från 1400-talet, placerades på sin ursprungliga plats. Vapenhuset i trä uppfördes igen på kyrkans södra långvägg.

Dopfunten är av en typ som är vanlig i Östergötland. Den är tillverkad på 1660-talet av Johan Andersson Silfverling i Vadstena.

Rogslösadörren

I sydportalen sitter den berömda Rogslösadörren. Traditionen säger att den är rövad från drottning Ommas borg. Ommas borg är namnet på en fornborg på Ombergs sluttning ner mot nuvarande Borghamn. Borgen ligger i Rogslösa socken. Dörren är smidd av en medeltida smidesmästare. Hans namn är okänt, men efter detta sitt verk har han fått namnet Rogslösamästaren. Järnsmidet på dörren är enastående. Tolkningen är däremot oklar. Överst är en jaktscen, möjligen en Hubertusjakt. Jaktmotivet kan ha anknytning till Ombergs djurgård och framställningen kan tänkas betona människan som skapelsens krona. Det är också tänkbart att det är en bild av paradiset. Som motvikt till framställningen av människans storhet i det övre partiet skildras vid tröskeln människans förnedring. En symbolisk framställning av syndafallet (Kunskapens träd, Eva och ormen), syndens straff (djävulen drar en kvinna i håret, sticker henne med spjut) och segern över det onda (St. Mikaels strid med draken). Trävirket i dörren är vetenskapligt undersökt och timret är fällt 1275.

Orgeln

Rogslösa kyrka fick år 1784 en tiostämmig orgel, byggd av orgelbyggaren Lars Strömblad på Nyby i grannsocknen Väversunda. Den nuvarande, en tvåmanualig pneumatisk orgel med 10 stämmor och två transmissioner, byggdes 1926 av Olof Hammarberg Orgelbyggeri i Göteborg. Trots en mindre omdisponering i andra manualen år1944, då stämmorna Salicional 8´ och Aeolin 8´ omarbetades till Flöjt 4´ respektive Svegel 2´, har orgeln behållit sin senromantiska klangkaraktär. Strömblads fasad från 1784 i enkel gustaviansk stil är bevarad och ger tillsammans den vackert bemålade läktarbarriären en 1700-talsprägel åt kyrkans västparti.

Mer om Rogslösa kyrka

Kulturhistorisk inventering, Östergötlands länsmuseum 2005 (pdf)

Kyrkobeskrivning Rogslösa (pdf)