Foto: Olessya

Vigsel

Planerar ni er vigsel? Då har ni en dag framför er som ger minnen för livet. Här berättar vi om vigselgudstjänsten och hur ni bokar präst och kyrka.

GRATTIS TILL KÄRLEKEN!
Planerar ni er vigsel? Då har ni en dag framför er som ger minnen för livet. Att gifta sig borgerligt eller kyrkligt har samma värde inför lagen, men en kyrklig vigsel består av en gudstjänst med många symboler. I Guds och alla vittnens närvaro lovar ni varandra att vårda kärleken och stå vid varandras sida livet ut. Tillsammans ber vi Gud att välsigna ert äktenskap och finnas med i både glädje och sorg.

Alla är välkomna att fira sitt bröllop i Svenska kyrkan, men som regel behöver
minst en av er vara eller bli medlem i Svenska kyrkan. Det är inget hinder om en av er tillhör en annan kyrka eller religion.

VÄLJA KYRKA

Ni har kanske funderat över i vilken kyrka eller på vilken plats ni vill gifta er. Det enklaste är att välja en kyrka i den församling där ni bor och att den präst som är i tjänst viger er. Men det finns också möjlighet att gifta sig på en annan plats och ni kan önska att en speciell präst ska viga er. Om ni vill gifta er på en annan plats än i en kyrka, till exempel vid sjön, kan ni tala med prästen om det under vigselsamtalet.

UTOMLANDS

Det går bra att viga sig eller få kyrklig välsignelse i utlandet. Vänd er då till Svenska kyrkans utlandsförsamlingar eller läs mer om vigsel utomlands via svenskakyrkan.se/vigsel
I Svenska kyrkans församlingar utomlands kostar det oftast att viga sig.

HINDERSPRÖVNING

I god tid före vigseln behöver ni beställa ett intyg om hindersprövning från Skatteverket. Intyget gäller i fyra månader. Syftet med intyget är att kontrollera att det inte finns några hinder för er att gifta er till exempel att någon av er är under 18 år.

VIGSELSAMTAL MED PRÄST

Inför vigseln kommer ni att ha ett vigselsamtal tillsammans med prästen. Under samtalet planerar ni vigseln: vilka texter som ska läsas, hur löftena ska låta, vem som gör vad och när? För prästen blir samtalet dessutom ett sätt att lära känna er och en bra grund för prästens vigseltal till er.
Samtalet kan ni ha i kyrkan eller hemma hos er. Om ni väljer att ha det hemma, kan ni sedan ha ett möte i kyrkan. Då går ni igenom ceremonin på plats för att ni ska känna er bekväma under vigseln.

PERSONLIG PRÄGEL PÅ VIGSELN

Många par sätter sin egen prägel på vigseln genom att välja psalmer, musik och texter. Inspiration finns på Spotify, listan heter För kärlekens skull och administreras av Svenska kyrkan.

PRATA OM VIGSELN MED BARN

I Youtubefilmen Vigsel i kyrkan berättar vi hur det går till att gifta sig i kyrkan. Den passar bra att titta på tillsammans med nyfikna barn.

Låna brudkrona

Götene pastorat har flera olika brudkronor får utlåning till brudpar. 

CHECKLISTA FÖR VIGSEL

*  Undersök att minst en av er är medlem i Svenska kyrkan.
*  Välj kyrka och kontakta pastorsexpeditionen.
*  Ta ut hindersprövning hos Skatteverket och bestäm vilket efternamn ni vill ha.
*  Bjud in  gäster. Ni behöver minst två vittnen.
*  ...och glöm inte att skaffa ringar.

 

 

 

Historien om brudkronan

Seden att en kvinna i Sverige bär en krona vid sitt bröllop stammar från början av 1600-talet. Bruket har dock medeltida anor i Europa. Bakgrunden är den krona som Jungfru Maria ofta bär på skulpturer i sin egenskap av Himladrottning. Till en början lånade man helt enkelt kronan från en Mariaskulptur men så småningom började man tillverka särskilda brudkronor. Med tanke på Marias jungfrudom kom bärandet av en brudkrona att förbindas med kravet att bruden skulle vara orörd. Om det avslöjades att hon gått till sängs med mannen före bröllopet, dömdes hon till dryga böter för ”kronobrott”.

Länge var brudkronorna ganska stora och ibland tunga och gjorda i renässansstil. I Dalarna används än idag de rikt pyntade så kallade ”skrävelkronorna” vid traditionella bröllop. Ofta kunde man låna eller hyra en krona av kyrkan. Brudkronan var ett sätt för kyrkan att locka till kyrkbröllop i konkurrens med borgerlig vigsel. Inte förrän i 1734 års lag blev kyrklig vigsel obligatorisk i Sverige och Finland.

Privata kronor förekommer också. Kronorna kan vara tillverkade av silver eller guld och prydas av ädla stenar och äkta pärlor men även andra material används, som trä, glas, näver, halm och garn och de kan vara försedda med glaspärlor och enklare stenar. Vid slutet av 1800-talet blev myrtenkronor vanliga. 

Från mitten av 1900-talet användes brudkronor allt mer sällan men de har sedan början av 2000-talet åter börjat komma i bruk och nya tillverkas av guldsmeder. I Götene pastorat finns många brudkronor i olika stilar att låna.
Författare: Björn Sjöstedt

GDPR

GDPR

Så behandlar Svenska kyrkan Götene pastorat personuppgifter