2015-11-02
Ofta behöver vi inom kyrkan tänka nytt, bland annat i mötet mellan naturvetenskap och Bibel. Ta till exempel det här med evolutionen. Hur ser man på Big Bang och Darwin om man är religiös?
Det är frågor Sara Blom tar upp när hon håller i fortbildningsdagar för kontrakt i Lunds stift. Hon utbildar om relationen mellan naturvetenskap och teologi. Hur kan vi som kristna tänka kring evolutionen i förhållande till naturvetenskaplig kunskap? I förra veckan mötte hon präster och diakoner från Torna kontrakt på Petersgården i Lund.
Varför är det så viktigt att prata om naturvetenskap tillsammans med tro?
‒ Om vi ska göra en hederlig teologi om skapelsen måste vi ta hänsyn till den kunskap som finns inom naturvetenskapen sedan tvåhundra år. Det synsätt som präglar vårt samhälle är det naturvetenskapliga: Man kan bara tro på det som man fått beprövat.
Sara Blom är själv skolad på hög nivå inom naturvetenskap. Innan hon blev präst disputerade hon i fysik om metalliska nanotrådar och dess elektriska och mekaniska egenskaper.
Om vi ska berätta något om hur det är att vara människa måste alla perspektiven räknas in, inte bara ett.
Hon berättar historien om när den franske vetenskapsmannen Laplace visade sitt storslagna matematiska verk för kejsar Napoleon. Napoleon begrundade boken noga: ”Det är en väldigt fin bok, men var i den finns Gud?” och Laplace svarade: ”Jag har inget behov av den hypotesen”. Det vill säga, naturvetenskapen handlar enbart om det som är falsifierbart. Och Guds existens är inte falsifierbar.
‒ Naturvetenskapen har satt upp en ram som säger ”Så här jobbar vi”. Andra frågor kan visserligen vara intressanta, men det är inte naturvetenskap. Naturen är på sätt och vis självkorrigerande och går ut på att ständigt göra bättre. Att hitta nya teorier är en grundbult och kan ju dessutom ge både prestige och priser. Frågan om Gud är alltså inget naturvetenskapen tar ställning till och därför kan de inte uttala sig om Guds existens. Men vi kan samtidigt tro på ”något mer”. Om vi tittar på ett litet nyfött barn så vet vi ju alla hur det har blivit till. Samtidigt känner vi att det också är ett underverk, säger Sara.
Att vara människa beskrivs av både biologi och teologi. Om vi ska berätta något om hur det är att vara människa måste alla perspektiven räknas in, inte bara ett. Även konst, filosofi och sociologi kompletterar den totala bilden.
‒ Vi kan dela kunskap. Det kan man göra i en dialog mellan naturvetenskap och teologi. Om man frågar sig vilket språk Gud talar måste svaret givetvis vara att Gud talar båda språken. Hur skulle det kunna vara på något annat sätt? frågar Sara Blom retoriskt.
Hon talar också om problemet med att fylla i Gud där det finns teoretiska luckor. Det finns ett begrepp, ”God of the Gaps”, som innebär att svaret på det man inte kan förklara ger utrymme för Gud.
‒ Ett problem med det är att när naturvetenskapen sedan finner ett svar, då blir det problematiskt för den troende. Men frågan är ju också: Varför skulle Gud finns i den där luckan? Måste inte Gud finnas både i det vi vet och i det vi inte vet? Varför inte söka Gud i det vi vet? säger Sara Blom.
