Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Kontakt

Lunds stift Besöksadress: Kraftstorg 12 B, 22350 LUND Postadress: Box 32, 22100 LUND Telefon:+46(46)155500 E-post till Lunds stift

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Naturvetenskap och tro - olika perspektiv i dialog

Sara Blom är präst och fysiker. För henne finns ingen konflikt mellan naturvetenskap och kristen tro. Istället säger hon att det handlar om kompletterande perspektiv.

2015-11-02

Ofta behöver vi inom kyrkan tänka nytt, bland annat i mötet mellan naturvetenskap och Bibel. Ta till exempel det här med evolutionen. Hur ser man på Big Bang och Darwin om man är religiös?

Det är frågor Sara Blom tar upp när hon håller i fortbildningsdagar för kontrakt i Lunds stift. Hon utbildar om relationen mellan naturvetenskap och teologi. Hur kan vi som kristna tänka kring evolutionen i förhållande till naturvetenskaplig kunskap? I förra veckan mötte hon präster och diakoner från Torna kontrakt på Petersgården i Lund. 

Varför är det så viktigt att prata om naturvetenskap tillsammans med tro?     
‒ Om vi ska göra en hederlig teologi om skapelsen måste vi ta hänsyn till den kunskap som finns inom naturvetenskapen sedan tvåhundra år. Det synsätt som präglar vårt samhälle är det naturvetenskapliga: Man kan bara tro på det som man fått beprövat.

Sara Blom är själv skolad på hög nivå inom naturvetenskap. Innan hon blev präst disputerade hon i fysik om metalliska nanotrådar och dess elektriska och mekaniska egenskaper.

Om vi ska berätta något om hur det är att vara människa måste alla perspektiven räknas in, inte bara ett.

Hon berättar historien om när den franske vetenskapsmannen Laplace visade sitt storslagna matematiska verk för kejsar Napoleon. Napoleon begrundade boken noga: ”Det är en väldigt fin bok, men var i den finns Gud?” och Laplace svarade: ”Jag har inget behov av den hypotesen”. Det vill säga, naturvetenskapen handlar enbart om det som är falsifierbart. Och Guds existens är inte falsifierbar.

‒ Naturvetenskapen har satt upp en ram som säger ”Så här jobbar vi”. Andra frågor kan visserligen vara intressanta, men det är inte naturvetenskap. Naturen är på sätt och vis självkorrigerande och går ut på att ständigt göra bättre. Att hitta nya teorier är en grundbult och kan ju dessutom ge både prestige och priser. Frågan om Gud är alltså inget naturvetenskapen tar ställning till och därför kan de inte uttala sig om Guds existens. Men vi kan samtidigt tro på ”något mer”. Om vi tittar på ett litet nyfött barn så vet vi ju alla hur det har blivit till. Samtidigt känner vi att det också är ett underverk, säger Sara.

Att vara människa beskrivs av både biologi och teologi. Om vi ska berätta något om hur det är att vara människa måste alla perspektiven räknas in, inte bara ett. Även konst, filosofi och sociologi kompletterar den totala bilden.

‒ Vi kan dela kunskap. Det kan man göra i en dialog mellan naturvetenskap och teologi. Om man frågar sig vilket språk Gud talar måste svaret givetvis vara att Gud talar båda språken. Hur skulle det kunna vara på något annat sätt? frågar Sara Blom retoriskt.

Hon talar också om problemet med att fylla i Gud där det finns teoretiska luckor. Det finns ett begrepp, ”God of the Gaps”, som innebär att svaret på det man inte kan förklara ger utrymme för Gud.

‒ Ett problem med det är att när naturvetenskapen sedan finner ett svar, då blir det problematiskt för den troende. Men frågan är ju också: Varför skulle Gud finns i den där luckan? Måste inte Gud finnas både i det vi vet och i det vi inte vet? Varför inte söka Gud i det vi vet? säger Sara Blom.

Andrea Kollmann

Hur ser du på förhållandet naturvetenskap och teologi?

Tommy Qvennerberg
Bild: Andrea Kollmann

Tommy Qvennerberg, präst, Dalby

"I hela mitt liv har jag alltid tänkt att det finns en verklighet som är sammanfogad av flera delar som kompletterar varandra. Det känns helt naturligt att kunskap är universell. Jag har till exempel kunskap om existentiella frågor och forskare inom naturvetenskap vet förstås mer om det än jag. Det är två ben som bär upp hela kroppen. När jag får frågor om skapelsen försöker jag förmedla att vi inte kan förstå allting, det kommer ju ny kunskap hela tiden."

Helena Ekhem, församlingsherde, Helgeand och Sankt Peters kloster, Lund

Helena Ekhem
Bild: Andrea Kollmann

"Min första reaktion blir en fråga i mig: Vad är problemet? Jag ser ingen motsättning utan känner mer förundran inför skapelsen. Ju mer vetenskapen tar reda på, desto större är min förundran.  Man kan däremot fråga sig hur det blev så att de två områdena ställs emot varandra. Problemet är om motsättningen ses som något självklart, att man väljer antingen det ena eller det andra synsättet. Det måste vi samtala mer om."

Niclas Loive, kyrkoherde, Södra Sandby

Niclas Loive

"Istället för en klyfta mellan naturvetenskap och teologi kan vi eftersträva ett samspel. En dynamisk samverkan som leder oss människor till en smula mera vishet. Med ett ömsesidigt lärande mellan de båda fälten kan vi nå mer kunskap om vad det är att vara människa och en del av världsalltet. Att vara i förundran inför tillvaron, då medföljer nog automatiskt en törst efter kunskap om hur allt hänger samman. Där möts teologi och vetenskap."

Sophie Anderzén, diakon, Södra Sandby

Sophie Anderzén

"Förhållandet naturvetenskap och tro har aldrig varit ett bekymmer för mig. Jag är inte naturvetare själv utan humanist. Därför är jag van vid att göra textanalyser och tar inte saker så bokstavligt utan försöker mer hitta budskapet bakom.

Jag har aldrig fått frågor i mitt arbete kring motsättningar mellan naturvetenskap och tro. Med mig talar man främst om relationer och socialförsäkringssystemet. Men jag gillar att se på Vetenskapens värld och filosoferar gärna själv."

Kommentera: