.jpg?DoProcessing=&ci=0,0,1920,1080&w=1680)
Tornklättring, dagis, postkontor, arena för modeshower, blomsterfestivaler och filminspelningar. Allt och mer därtill i kyrkorummet.
2015-09-23
Den 16-17 september samlades representanter från Lunds stift, Länsstyrelsen, Kyrkokansliet i Uppsala, församlingar, arkitektkontor, kulturarvsexperter med flera för att ta lärdom av CCT, Churches Conservation Trust från England. Detta var första gången som CCT kom till Sverige.
I Skåne finns just tre spännande pilotprojekt där man verkar för att använda kyrkorum på ett nytt sätt. Det är kyrkorna i Östra Nöbbelöv i Simrishamn som är tilltänkt som kulturkyrka, Odarslöv i Lund, tilltänkt som framtidskyrka samt Virke i Kävlinge, tilltänkt som grön ekokyrka.
Den första dagen besöktes dessa kyrkor för att på plats diskutera hur de skulle kunna användas. Den andra dagen genomfördes ett seminarium vid stiftskansliet där CCT berättade hur de jobbar och hur deras sätt att arbeta kan implementeras här.
Organisationen, som till kom 1969 på statens uppdrag, förvaltar 350 underutnyttjade kyrkor. CCT äger inte kyrkorna men har ansvar för vård, underhåll och uthyrning. Kyrkorna är inte avsakraliserade men reglerna säger att man kan fira maximalt sex gudstjänster per år i varje kyrka. Sedan separationen mellan kyrka och stat kan inte religionsutövning subventioneras.
Trenden i England sedan ett antal år är att staten drar ner på bidragen och att finansiering i ökande grad måste komma från annat håll. CCT ägnar tid åt att hitta privata finansiärer och sponsorer. Att engagera volontärer är ett annat sätt att hålla ner kostnader.
I England sprudlar kreativiteten vad gäller användandet av kyrkorummen, något som församlingar i Lunds stift kan inspireras av. Förutom att använda kyrkor för konserter, teater och utställningar, ordnas aktiviteter för barn och unga, kurser och mässor i hantverk, fotografering, cirkus, dans och drama och mycket mer.
– Varje kyrka är unik. Därför handlar det om att hitta individuella lösningar, förklarade Matthew McKeague.
– Vi kan lära oss massor av hur CCT arbetar i England. De har redan uppfunnit hjulet. Det vi behöver göra är att översätta deras erfarenheter och modeller till svenska förhållanden och lagstiftning. Att Svenska kyrkans nationella nivå deltar i utbytet indikerar att detta är intressant för hela landet, menade stiftsantikvarie Heikki Ranta.
En lärdom är att ta betalt för upplåtandet av kyrkorummet, något vi i Sverige ofta är dåliga på.
– Det är viktigt att våga ta ett långsiktigt grepp på kyrkor som idag är underutnyttjade. Detta ger framtidshopp för våra avsakraliserade kyrkor, säger Heikki.
– Besöket här har varit viktigt, uppmuntrande, givande och nyttigt. Det finns slående likheter mellan de utmaningar som ni i Sverige möter och de vi har att tackla i England. Mycket handlar om hur vi ska göra kyrkan relevant i samhället och hur vi ska bevara, använda och utveckla det kyrkliga kulturarvet på bästa sätt. Här har vi ett lobbyingarbete att bedriva – både gentemot staten, myndigheter, organisationer och allmänheten, påpekade Matthew McKeague.
– Jag är imponerad över hur de vi mött har tagit till sig det vi berättat om och hur strukturerat ni arbetar med de projekt ni har, slog Isabel Assaly fast.
Dagarna i Lund var början på en process. Spännande fortsättning följer.
Maria Lundström
Tanken är att andra församlingar ska kunna hämta idéer och inspiration utifrån de tre projekt som nu pågår.
Lunds stift stödjer och är engagerad i arbetet eftersom insatserna i längden kan komma att gagna hela stiftet.
Östra Nöbbelövs kyrka i Simrishamn. Här skapas en kulturkyrka med utställningar/föreläsningar och ett centrum för konstnärer och musiker. Åtta arkitektbyråer har inkommit med förslag på hur man skulle kunna använda kyrkan.
Läget mitt på Österlen, där exempelvis den populära konstrundan äger rum, är attraktivt. Den lokala hembygdsföreningen med flera är med i driften. Kyrkan ägs av församlingen men ”kulturhusdelen” ägs av en stiftelse/förening.
Det blir en kyrka där kyrkans verksamhet ska gå hand i hand med kulturen. Tanken är att kyrkan ska fortsätta att äga sina byggnader men att de kan utvecklas så att även andra aktörer kan delta i driften.
Odarslövs kyrka i Lund tänker man sig ska bli en framtidskyrka. Denna avsakraliserade byggnad på landet har plötsligt hamnat ”centralt” i och med bygget av MaxIV och ESS-laboratiorier samt bostadsområden i närheten, Science Village och Brunnshög.
Kanske kan kyrkan åter tas i bruk i framtiden och användas som mångkulturellt andaktsrum, samlingslokal, dagis?
Byggnaden underhålls under tiden och man vet inte när den kan öppnas igen. Tornet har nyligen renoverats. Invändigt är kyrkorummet i princip tomt. Kyrkbänkar och inredning har donerats till Estland.
Förra hösten visades den för allmänheten efter att ha varit stängd i 25 år. Från att ha varit övergiven är församlingen nu mycket intresserad av att utveckla den. När beslutet om avsakralisering togs visste man inte om att det skulle byggas nära kyrkan.
I Virke kyrka, Kävlinge har man startat ett projekt som handlar om ett grönt totalkoncept på hela kyrkan. Önskemål finns om att Virke kyrka ska bli ett ekoteologiskt centrum.
Detta är ett unikt projekt i Sverige, kanske också i Europa, och ligger väl i linje med intentionerna som uttrycks i biskoparnas brev om klimatet. Brevet publicerades 2014 och är ett teologiskt bidrag till klimat- och hållbarhetsdiskussionen.
Vad gäller Virke kyrka har en arkitektbyrå tagit fram ett idékoncept. Från stiftsnivå finns förhoppningar om att kunna bistå i projektledandet.
Arbetet innebär att allt kommer att präglas av ett miljötänk: Byggnader, teologin, kyrkogården osv. Det kan exempelvis handla om att ha en kyrkogård utan fossila bränslen och att använda sig av får i stället för gräsklippare. Eller om att transportera äldre människor till gudstjänsten från exempelvis Kävlinge med hjälp av elbilar.
Det som står först på tur är att bygga om taket och möjligen installera solceller på detsamma. Kanske kommer medvetna brudpar som vill gifta sig ekologiskt att välja Virke.