Foto: Kai Wessberg

Everöds kyrka

Stora vägen, Everöd.

Max antal besökare 175 personer.

Everöds kyrka är uppkallad efter helgonet S:t Mårten. Den är en viktig plats för mötet med Gud. I församlingen finns också vardagsverksamhet kring olika intressen. Allt syftar till fördjupning av vår kristna tro och tjänst för varandra.

De flesta stenkyrkor byggdes under 1100-talet. Under 70 till 100 år byggdes omkring 350 stycken. Everöds kyrka är byggd av tuktad gråsten under andra hälften av 1100-talet. Grundplanen är romansk med långhus, kor och absid samt - typiskt för östra och södra Skåne – ett brett västtorn. Långhuset har från början haft platt trätak. Taket är sedan 1874 täckt med ekspån, dessförinnan var det blytak.

Senmedeltidens vapenhus låg på södra sidan och när det byggdes, murades norra ingången igen. Även strävpelaren byggdes under senmedeltiden som stöd till tornet. Sakristian inrättades först 1772.

1837 byggdes nuvarande vapenhus och då kom även den västra ingången till.

1837 murades södra ingången igen och ersattes med ännu ett söderfönster.
11 nya fönster sattes in 1845.
1954 sattes nuvarande ekfönster in.

De romanska målningarna dateras till tiden 1200 – 1225. Då de gotiska kryssvalven tillkom på 1400-talet, förstördes målningarna. Sedan 1700-talet har de varit överkalkade. Vid restaureringen 1954-55 togs målningarna åter fram. Rester av de romanska målningarna kan man se ovanför valven.

Den stora utbyggnaden mot norr, den så kallade nykyrkan, byggdes 1754.
Först 1838 fick nykyrkan en särskild ingång. Då placerades den gamla kyrkporten från 1683 i denna norra ingång, där den fortfarande finns.

De målningar som finns i långhuset målades i slutet av 1800- talet av Charles Franzev.

Series pastorum påbörjades troligen på Jacob Palms tid, som levde mellan 1732 och 1772. Ramen kan vara från altartavlan som förminskades 1754. 

Jacob Sylvander dog 1755 endast 20 år gammal. Modern var gift med kyrkoherden i Everöd, Jacob Palm. Gravstenen efter ynglingen ligger på golvet i nykyrkan.

Vid reformationen skulle predikan poängteras, de blev därför långa och bänkar införskaffades i Everöd 1611. Årtalet är utskuret på den så kallade prästbänken. Bänkarna delades in efter fastigheterna i församlingen. 1892 upphörde denna sed.

De två anslagstavlorna i vapenhuset är från slutet av 1600-talet. Svenskt vapen inköptes 1688 och blev förgyllt och målat 1797 då Gustav IV Adolf blev myndig.

Ett epitafium över den siste danske prästen Sthen Pedersen Sommer och hans familj hänger i nykyrkan. Det sattes upp 1658, alltså samma år som Skåne blev svenskt genom freden i Roskilde.

En trätavla med en målad reliefbild omnämnt i 1699 års inventering av Jesu dop hänger på pelaren mellan långhuset och nykyrkan.
Troligen är tavlan en handdukshängare som en gång hängt vid dopfunten i koret. Handdukshängare (handkläde vid dopfunten) fanns omnämnt i 1699 års inventering.

Det medeltida altaret var av murad sten och skivan av natursten. Skivan ligger numera i golvet innanför altarringen.
Det nya altaret av trä tillkom troligen 1750 och 1772 flyttades det längre fram i koret, så att absiden blev sakristia. Nischerna i koret är sannolikt sakramentsskåp.

Altartavlan är mittpartiet (corpus) av ett altarskåp, som i början av 1500-talet troligen snidats av en nederländsk mästare. Ursprungligen torde det varit en del av ett triptyk, där nu flygeldörrarna är borta. Stilen i snideriet har likheter med Jan Bormans altarskåp i två andra skånska kyrkor. Motivet är Jesu korsfästelse på Golgata. Det snidade ramverket är från 1600-talet.

Dopfatet av mässing är från 1500- talets Nürnberg. Hantverkarens bomärke finns på undersidan. I botten finns en driven och cicelerad
bild av Jungfru Marie bebådelse.

Den åttakantiga dopfunten av trä dateras till 1661, vilket är målat i ett av de åtta bildfälten.   Bildfälten på dopfunten föreställer bibliska scener, som har samband med dopet: syndafloden och arken. Omskärelsen. Naiman som i Jordan blir ren från sin spetälska. Jesu födelse. Jesu dop i Jordan. Röda Havet och Moses med stav i handen. Jesus, som frambäres i templet.

Predikstolen är från början av 1600- talet. 

Kyrkan fick sin första orgel år 1760.
Den nuvarande orgeln är byggd 1973 av Fredriksborgs orgelbyggeri.

 Den så kallade drängaläktaren tillkom 1797. Den är idag prydd med det skånska vapnet.

I absidens hjälmtak är en Majestas Domini (Herrens majestät) avmålad.
Bilden är omgiven av en mandorla (mandelformad ljusgloria) och kristus tronar på regnbågen.
Under mandorlan på norra sidan finns fragment av evangelisterna Matteus och Markus, på södersidan syns Lukas och Johannes.
Kristus flankeras av Maria och Johannes döparen.

Under medeltiden symboliserade man templets förlåt som rämnade när Jesus dog, med att hänga ett triumfkrucifix i en tvärbjälke - trabes - i triumfbågen.
På Everöds 1400-tals krucifix kan man se att nedre delen stått i en trabes.

Kyrkans äldsta föremål är ett krucifix av trä från 1400-talet.
Det är utlånat till Östra Sönnarslövs kyrka, där det är upphängt bakom altaret.

 Lite kuriosa

  • 1881 inköptes en järnugn till kyrkan för uppvärmning 
  • 1947 elbelysning
  • 1950 elklockringning
  • 1951 installerades elvärme
  • Prästens inkomstupptagning på medeltiden
  • 1 tionden (sädestionde och kvicktionde = djur)
  • av tiondet gick 1/3 till prästen, 1/3 till sockenkyrkan och 1/3fick biskopen
  • 2 offer på juldagen, påskdagen och pingstdagen
  • 3 helgonskydd vid mässa 1 november
  • 4 Jura stoale avgift för kyrkliga förrättningar.