Foto: Kai Wessberg

Östra Sönnarslövs kyrka

Huarödsvägen 2, Everöd.

Max antal besökare 240 personer.

Under 1100-talet uppfördes omkring 350 romanska stenkyrkor i Skåne. Östra Sönnarslövs kyrka byggdes under denna tid. Av medeltidskyrkan återstår nu endast koret och tornet. Övriga delar revs vid en stor ombyggnad 1861-62.
Man kan följa kyrkans byggnadshistoria genom fynd och iakttagelser från restaureringen 1964-65 och genom ett rikt material i Maltesholms godsarkiv. Ägarna till Maltesholm har till stor del bekostat ombyggnader och inventarier. Östra Sönnarslövs kyrka var fram till år 1921 en s.k. patronatskyrka.

Att man kunde göra den stora ombyggnaden på 1800-talet - total kostnad 14 780 riksdaler - berodde på försäljningen av det befintliga bly- och koppartaket, som genererade en intäkt på 8 315 riksdaler.
Taket ersattes därefter med skifferplattor. I fransk stil byggdes inget undertak.

Kyrkklockor fanns sannolikt först i slutet av 1400-talet. Av de nuvarande är den ena klockan från 1400-talet, omgjuten 1925 och den andra är från 1743 gjuten av Anders Wetterholtz i Malmö. En inskription på klockan påtalar, att då var Henrik Benzelius biskop i Lund och Jacob Palm kyrkoherde i Östra Sönnarslöv och Everöd. Före 1540-talet hade Östra Sönnarslöv egen präst och prästgård . Kyrkan byggdes ut mot norr under 1700- talet och mot söder under 1800- talet. De som bodde i Maltesholm använde den södra ingången, medan de som bodde i Borrestad använde sig av den norra ingången. 

Den senaste stora renoveringen gjordes under åren 1964-65
Domkyrkoarkitekt Eiler Graebe ledde arbetet som började planeras i slutet av 1950 talet. 

I samband med att den norra och södra väggen restes 1965 ändrades riktning på bänkarna från nordsydlig till dagens östvästliga riktning. Det fanns tre läktare, en mot norr där orgeln stod. En mot söder som var åhörareläktare. En mot väster där sarkofagerna stod under.
Vid renoveringen togs de tre läktarna bort.

Kyrkan fick ny altarring och nytt altare med skiva av kalksten. Man tog också fram 1860 talets kassettmålningar på triumfbågen. I koret plockades de fyra helgonbilderna fram samt konstnärens självporträtt.

Kyrkan fick bland annat ett nytt innertak av trä och det gjordes en avgjutning av den äldsta av kyrkans ljuskronor.
Ny bänkinredning sattes in. Det lades också in ett nytt trägolv under densamma. Gångarna och koret fick nytt golv av tegel.
De Ramelska sarkofagerna fick ett eget rum bak den nyuppsatta norra väggen.

Kor & altarring
Koret var ursprungligen försett med en absid. Denna revs 1861-62, då en rak vägg murades upp i öster. På denna vägg hänger ett, från Everöds kyrka, utlånat 1400-talskrucifix.
I absiden fanns en nedgång till det gravkor där de Ramelska sarkofagerna ursprungligen stod.
Vid prostvisitationen år 1907 framförde prosten åsikten att sarkofagerna skulle lyftas in i kyrkan, vilket resulterade i att de placerades under västra läktaren.

 Emmausvandrarna
På södra tornväggen finns en nisch med ett litet medeltida fönster. På norra tornväggen finns ett igenmurat liknande fönster. Där hänger en färgrik och stiliserad keramiktavla med namnet ”Emmausvandrarna” gjord av 2002 års konfirmander. Ungdomarna hade keramiker Gunilla Sundström från Everöd till handledare under projektet.

Tornhuset
Kyrkan har liksom en rad kyrkor i östra och södra delen av Skåne ett västtorn lika brett som långhuset. I tornets övre del finns rundbågiga gluggar med en kolonnett mitt i. Man vet inte gluggarnas ursprungliga funktion.
Tornets bottenvåning öppnar sig mot långhuset genom en hög rundbåge. Fynd talar för att det inom denna båge funnits två mindre, som vilat på en mittpelare. Kyrkan tillhör sålunda den huvudtyp av kyrkor med breda västtorn, som kallas ”Stora Herrestadsgruppen”. Dess torn har daterats till tiden 1120-40.
Vid renoveringen 1964-65 upptäcktes under 1800-talsgolvet ett gammalt golv med små (15x15 cm) tegelplattor, samt rester av ett gråstensgolv. Trapphuset med uppgång till klockorna i tornet byggdes 1861-62.
Fram till mitten av 1800-talet fanns ett tornur, men det noterades som obrukbart vid visitationen år 1858.

Ljusbärare & ljusbåge
Den vackra ljusbäraren i smide, utförd som ett träd med slingrande grenar och en duva i centrum, införskaffades genom arbetsföreningens försorg år 2001. Sven-Åke Ekberg från Kivik stod för konstnärsarbetet. Han har även 1997 designat ljusbågarna i kyrkans fönsternischer.

Ljuskrona
Den äldsta av kyrkans ljuskronor hänger närmast koret och är från 1600-talet. En avgjutning av denna, utförd 1965, hänger i tornets bottenvåning och är skänkt av Östra Sönnarslövs kyrkliga arbetsförening.

Fyra helgonbilder
Fyra helgongestalter syns nu i korvalvet.
S:ta Barbara, martyr år 240, härstammande från Mindre Asien och gestaltas med torn och svärd. Hon spärrades in av sin hedniske far i ett torn och dödades med ett svärd.
S:ta Gertrud, död år 659, verkade som abbedissa i staden Nivelles i Belgien och avbildas med ett kloster samt bibel. S:ta Gertrud räknas som de resandes skyddshelgon.
S:t Olof var norsk kung och Norges skyddshelgon. Hans attribut är riksäpplet och yxan, eftersom han dödades år 1030 med en yxa.
S:t Knut var dansk kung och Danmarks skyddshelgon. Han avbildas med ciborium (nattvardskärl) och spjut. Dödades av ett kastat spjut år 1086.
Knuts gåvobrev till kyrkan blev grundplåt till byggandet av Lunds domkyrka. Framtagningen av målningarna bekostades av friherrinna Anne-Marie Palmstierna på Maltesholm. Man upptäckte också medeltida kalkmålningar i röd färgton på norra korväggen med motiv från Uppenbarelse-boken. Dessa blev emellertid åter överkalkade.

Konstnärens självporträtt
Kyrkan fick före mitten av 1400-talet kryssvalv slagna, två i långhuset och ett i koret, vilket är bevarat. Där hittades 1964-65 väl bevarade sengotiska kalkmålningar. Dessa anses härröra från den s.k. Vittskövlemästaren. I varje fall har konstnären signerat sitt verk med egna porträttet i sydöstra hörnet. Målningarna har sannolikt utförts på 1460-talet.

Bänkkvarter
Kyrkan fick bänkar år 1611 och hade då plats för 1 100 personer. Efter år 1862 med ny bänkinredning, minskade antalet sittplatser till 760. Folkmängden i Östra Sönnarslöv var då 1 118 personer. Med den nuvarande bänkinredningen finns det 350 sittplatser.
De vackert snidade bänkdörrarna från 1600-talet bevarades i långskeppet, men det är endast de två främsta, som har ursprungsfärgen intakt. Övriga dörrar är övermålade i nya bänkinredningens färgton.

Predikstol
Predikstolen bär årtalet 1636 och fick sin nuvarande plats i kyrkorummet år 1862, då det även byggdes en sakristia. Från sakristian leder en trappa upp till predikstolen.

Gobeläng, dopaltare & dopfunt
Silversmed Björn Flygare från Åhus har designat och tillverkat dopaltaret som består av svart diabas vilande på rostfria stålben. Ett silverkors och två ljusstakar är monterade på altarskivan. Dopaltaret införskaffades år 2005.

Den vackra gobelängen på norra korsväggen heter ”Bortom”. Det är ett arbete gjort av textilkonstnärinnan Elisabeth Hasselberg Olsson, Stockholm. Gobelängen mäter 4,3 x 2,5 m och införskaffades till kyrkan år 1985. Medel ur fonden för kyrkans förskönande, Östra Sönnarslövs kyrkliga arbetsförening, samt enskilda gåvor bekostade verket.

Dopfunten är ett oenhetligt verk. Foten av rödaktig sandsten dekorerad med ett bladmönster är troligen gjord av Tove Stenmästare omkring år 1200. Cuppan, som är av mörkare och hårdare material, har knappats tillkommit före 1250-talet. Den kommer ursprungligen från Västra Vram, där den kasserats vid en renovering och användes till vattenho åt djur. Någon uppmärksammade cuppan och förstod vad det var djuren drack ur. Stenen räddades från sitt öde och placerades i Östra Sönnarslövs kyrka.

De Ramelska sarkofagerna & utställningsrum
Malte Ramel var på 1700-talet en av Sveriges rikaste män. Hans son blev känd under namnet ”Bygge-Hans”. Han uppförde bl.a. den 1,3 km långa och bitvis 6 m höga stenlagda Höge väg, som leder upp till Maltesholms slott. Ett projekt som tog 50 år att färdigställa.
Före renoveringen år 1964-65 stod de tre Ramelska sarkofagerna med Malte Ramel och hans två fruar under västra läktaren, den s.k. herrskapsläktaren. Läktaren hade egen ingång, som endast användes av herrskapet från Maltesholm. Denna revs och sarkofagerna flyttades ut i norra korsarmen, där ett bårrum inreddes. I dag är sarkofagerna placerade i ett eget rum bak de svarta smidesgrindarna.