Vittskövle kyrka

Max antal besökare 140 personer.

Kyrkans äldsta delar är byggda i romansk stil under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. De äldsta delarna är långhus, kor och absid. Det har funnits ett s.k. brett västtorn vars nedre delar idag utgör långhusets västra del.
I början av 1400-talet uppfördes ett kapell – den norra korsarmen – på långhusets norra sida. Det nuvarande tornet uppfördes på 1500-talet. Gravkoret på södra långhusväggen är från ca 1660 – den södra korsarmen.  

Kyrkan var patronatskyrka till Vittskövle slott 1568 fram till patronatsrättens avskaffande 1921/1922.
(Patronatskyrka var ursprungligen en kyrkobyggnad underställd en enskild person, en patronus, till exempel en kung eller en adelsman. Denne patronus rättigheter, s.k. patronatsrätt, innebar till exempel äganderätt eller förfoganderätt över kyrkans intäkter och egendom samt tillsättning av präst. Patronus skyldigheter bestod i att sköta underhållet av och smycka kyrkobyggnaden, samt att avlöna prästen.)
Absid, kor och långhus är uppfört av tuktad gråsten. Korsarmarna är uppförda i tegel. Tornet är i huvudsak uppfört i obearbetad gråsten men även tuktad gråsten och tegel förekommer.

ORGEL
Kyrkans första orgel skänktes 1704 av Johan Olsson Smitt, Åhus och hans fru Elsa Bengtsdotter f. de Gråå. Det var ett s.k. bordspositiv. 
Nuvarande orgel invigdes 1974 och är byggd av A. Mårtenssons orgelbyggeri i Lund och har tolv stämmor med 874 pipor, två manualer och pedal.
Orgelfasaden är byggd 1928 av Martin Castells snickerifabrik i Degeberga.

ALTARTAVLA
Altartavlan är en kopia av van Dycks ”Kristus på korset”. Tavlan omges av en profilerad ram och avslutas uppåt med ett trekantsfält med ett änglahuvud i centrum och kröndekorationer i form av kors två urnor. Under tavlan står det i guldtext: ”Thet är fullkomnadt”.

DOPFUNT
Är från medeltiden och tillverkad i sandsten. Den har en 60 cm hög cylindrisk cuppa med rundad botten. Cuppan har avtappningshål vilket indikerar tillkomst före 1200-talet. På funten finns en inskription som lyder: ”Denne fvnt gaff iej Jens Brade till Vedskøl kircke ano 1559”. Det finns också två vapensköldar från ätterna Brahe och Bille. (Jens Brahe var gift med Anne Eskilsdatter Bille) På dopfatet, som är tillverkat 1903, avbildas Jesu dop.

PREDIKSTOL
Predikstolen är tillverkad i ek 1704-1705 av Petter Norrman, som var verksam i Kristianstad 1703-1708. Pjäsen är rikt utsmyckad med olika träskulpturer och förgyllningar. På baldakinens undersida finns en målning som visar Jesus och Gud omgivna av änglar.
Har varit utsmyckad med Petrus med nycklarna och Paulus med svärdet. Dessa två skulpturer, som nu står i vardera ett av korets fönster, satt tidigare på träpelarna vid uppgången till predikstolen.

VÄGG- OCH VALVMÅLNINGAR
Kyrkans kalkmålningar frilades och restaurerades 1899-1900 av dekorationsmålaren och konstnären Svante Thulin. De hade då varit överkalkade sedan slutet av 1700-talet.
Flertalet av målningarna som togs fram var så pass fragmentariska att de kalkades över igen och Thulin nymålade istället kyrkans målningar och hämtade inspiration från de ursprungliga målningarna, utförda av Vittskövlegruppen. I vissa fall skedde nymålningen direkt på den medeltida putsen och i vissa fall tillkom ny puts före ommålningen. De dekorationer som tillkom är bland annat liljeornamenten på den södra långhusmuren, absidens dekoration av stjärnor och dekorationerna i fönsternischerna och på triumfbågen, gördelbågarnas och pilastrarna. I dagens kyrkorum är det främst sekelskiftets restaurering och det repetetiva dekormåleriet som dominerar. Av de medeltida kalkmålningarna finns rester i arkadbågen mellan långhuset och kapellet och på kapellets norra vägg. Det har funnits ett flertal senmedeltida målningar: i långhusets samtliga valv, i den östra av korets valvkappor, i absidens hjälmvalv och i kapellets båda valv och på dess norrvägg.
I korets tak har det sannolikt funnits flera bilder ur Nicolaus-legenden idag finns bara Nicolausfiguren kvar. Framför allt blev Nikolaus känd för sin givmildhet. Nikolaus är också omtalad för att ha utfört mirakler under sin livstid. Mest omtalat är att han med sina böner sades hjälpa skepp i storm. Det sades också att han under sin levnad kunde befinna sig på flera ställen samtidigt.
I långhuset finns tolv scener som visar skapelsemyten och utdrivandet ur Eden.

S:ta ANNAS KAPELL
På 1430-talet bröts norra kyrkomuren upp och ett tillbygge av tegel gjordes. Det var Axel Brahe som var initiativtagare till detta. Han ville ha ett privat familjekapell där familjemedlemmar kunde begravas under golvet och där prästen skulle läsa själamässor ”i evinnerlig tid”. Kapellet försågs med två stjärnvalv som vilade på konsoler. Altare sattes upp mot östmuren. Altarbordets översten, nu fastsatt på kyrkans södra yttermur, har följande inskription:
”Aar efter Guds Byrd Ett Tusende Fire Hundrede firsen tjugu paa det femte fonderades dette Altare Gudi till Lof og alle christne siele till evig naade. Nils Brade Fru Magdalene"
Tak och väggar smyckades med målningar av Skanörgruppen. Det fanns även målningar av vapensköldar. Två stora bemålade träskulpturer inköptes för utsmyckning. (Finns idag på historiska muséet i Lund.) Kapellet helgades åt S:ta Anna, jungfru Marias mamma, som var ett av medeltidens mest dyrkade helgon.
År1484 instiftades ett nytt altare, av Nils Pedersen Brahe, som sannolikt var placerat i kapellet. För att säkerställa det ekonomiska donerade han en gård i Lökaröd vars avkastning skulle utgöra ersättning till prästen för hans läsningar.
De gamla Brahearna blev begravda under golvet i S:ta Annas kapell och en gravhäll utmärkte platsen där de låg. Dessa gravhällar har vid restaureringen tagits upp och satts fast vid det södra utbyggets ytterväggar. Bara två Brahe-kistor finns bevarade, Henrik Brahe och hans hustru Lene Thot. De står numera i det Barnekowska gravkoret.
På 1480-talet ersattes de ursprungliga målningarna av Vittskövlegruppen som i valven målade evangelisterna i symbolisk framställnig och helgonen Ursula, Barbara, Katarina och Gertrud.
2012 byggdes kapellet om till sittplats och kyrkkaffehörna.

BARNEKOWSKA GRAVKORET
I slutet av 1500-talet övergick Vittskövle gods över i släkten Barnekows ägo och omkring 1660 lät Christian Barnekow uppföra ett gravkor för släkten längs södra långhusväggen. Korsarmen försågs med flacka korsvalv. Den östra delens övre parti hade en funktion som minnesrum och var öppet ut mot kyrkorummet. Kistorna ska ha varit uppställda i den nedre delen som var tunnvälvd. Kistorna placerades på golvet i gravkoret och hade därför inte några gravhällar. Den västra delen innehöll bland annat en herrskapsläktare.
På östra gravkorsväggen sitter ett stort epitafium över Henrik Brahe, död 1587, hans fru Lene Thott, död 1599, två söner och fyra döttrar. Inskriptionen lyder: ”Anno 1587 den 19 Februarii da kallde Gud Allmechtigste av denne verde til sig salig och Welbiurdig Henrich Brade til Widtschiöfle og Löbberödt – Anno 1599 den 4 Maii da kallede oc Gud hans kiere Frue Fru Lene Tott som haffde tilsamman 2 Sönne og 4 döttre og nu huiler her udi deres Soffuekmer. Gud giffue demom en glaedelig opstandelse.”
På västra gravkorsväggen hänger ett epitafium över Christian Barnekov, död 1666, och hans familj, första frun, Else Ramel, död 1658 och andra frun, Birgitte Scheel, död 1697, och sex mindre barn.

Två andra epitafium är uppsatta på vardera väggen när du kommit in i kyrkorummet.
Det ena är över grevinnan Aschebergs kammarjungfru, Maria Punk.
”Esaja 57.v.2. The som redeliga för sig wandrat hafwa koma till frid, och whilas uti theras kamrar. Denna sälheten niuter nu Swänska Påstmästarens dotter i Helsingöhr den fordom dygdädla Jungfrun Maria Punk, som högvälborna Fru Grefwinnan M.Ascheberg 1724 kallade til sin kammar Jungfru dett hon och war intil Högb.ta Fruns död, som 1753 timade. åhr 17    fölgde hon sin Fru efter, och kom, efter    åhrs wandring, til frid i dett lustiga til siälen: men kroppen hwilar här i des kamar, bredo wid denna Pelare. så låt oss nu fruckta, at wi icke försume dett löfte som är, at wi skole ingå i hans rolighet at ibland os icke någor tilbaka blifwer. Ebreer.4.v.1. Förfärdigad åhr 1756 på hennes egen bekostnad.”

Det andra epitafiet från 1688 är över Christen Larsson Klim, Karen Persdatter, Else Jacobsdatter och Hans Jacobsson.
"Til welfortient are=minde ofver de salige afdöde, Her= CHRISTEN LARSON KLIM föd i Tisted, Sogne Bræst her paa steden i 30 og Probst i 3 aar: hand döde 1682 i hans alders 63 aar: hans förste hustru war KAREN PERS DATTER föd i gammelstorp, med hende hafde hand 5 döttre, hon döde 1656 i hendes alders 26 aar: hans anden hustro war ELSE JACOBS DATTER föd i Husum i Holsten, med hende lefde hand i 24 aar uden Börn : hon döde 1687 i hendiss alder 63 aar : hon war anden gang gifft i halffierde aar med Sogne Præsten her HANS JACOBSON som bekostede dette 1688"