– Inget har fått mig att växa så mycket som den här resan. Det är en unik chans att få testa något utmanande, säger Erik Nordlund.
Enda problemet med att resa är att man vill resa mer.
Erik Nordlund
Den 8 september anlände Erik Nordlund tillsammans med tre andra svenskar som deltar i utbytesprogrammet Ung i den världsvida kyrkan till Brasilien.
– Jag förstod inte riktigt vart jag hamnat. Allt var overkligt. Det tog två dygn att förflytta sig från Sverige till Brasilien, men den det mentala hann inte riktigt med, säger Erik Nordlund.
De första fyra dagarna i Brasillien tillbringades på en ort som heter Saõ Leopoldo, där Erik och de andra deltagarna hade en förberedande kurs där de fick veta mer om staden, kulturen och kyrkan. Sedan delades gruppen upp och Erik fick åka vidare 6 timmar rakt in i landet till en by med 2 500 invånare som heter Coronel Barros.
– Med brasilianska mått mätt var det en pytteliten by. I Brasilien bor det 200 miljoner invånare och många städer är väldigt stora. Ofta har de fler invånare än vad som bor i hela Sverige.
Erik fick bo hos prästen i byn, Carla Grossmann. Hon arbetar i den evangelisk-lutherska församlingen och Erik fick följa med henne på gudstjänster, bibelstudier, ungdomsgrupper och övriga grejer som församlingen ordnade.
– Det främsta jag har med mig från hela resan är alla fantastiska möten. Mötet med kyrkan, med samhället och vanliga otroliga människor. Att få lära mig mer om samhället och förstå de olika verksamheterna. Men också deras syn på samarbete, att de har en annan typ av delaktighet i gudstjänsterna och att de har en annan intimitet mellan varandra.
Hur menar du då?
– Man håller om varandra längre när man kramas även med dem man inte känner och man skakar händerna mycket längre än i Sverige. Gudstjänsterna är mer som diskussionsgudstjänster. Man sitter inte bara och lyssnar.
När det gått några veckor och vardagen på den brasilianska landsbygden började göra sig påmind bestämde sig Erik att tillsammans med Pim Karlström, en av de andra deltagarna på utbytesprogrammet att åka till Cataratas do Iguaçu och vandra ett par dagar.
– Det var helt osannolikt vacker med stora dånande vattenfall. Det är något man måste se innan man dör.
Under sin vistelse utomlands ska deltagarna i utbytesprogrammet Ung i den världsvida kyrkan göra ett projekt. Eriks var att undersöka jämställdhet hos unga i Brasilien. Han ställde frågor på en grundskola och hade en föreläsning om jämställdhet och drömmar.
– Det är inte så stora skillnader som man kan tro, säger Erik om projektet.
När halva tiden gått var det dags för Erik att resa vidare och då norrut och till de centrala delarna av Brasilien. Han kom till en stad som heter Téofilo Otoni och där fick han bo på en internatskola med trettio elever i åldrarna 16-18 år.
– Under den här tiden lärde jag mig mycket om hur brasilianska ungdomar tänker. Absolut ingen talade engelska och jag fick verkligen öva på min portugisiska. Det blev en riktig språkdusch.
Han upptäckte också vilka stora kulturskillnader det är mellan södra och centrala Brasilien.
– Södra Brasilien påminner mycket om Europa. Det är mer ordnat och strukturerat och man kommer i tid. Centrala Brasilien är mycket mer kaosartat och tiden spelar inte så stor roll. Har man bestämt att mötas en viss tid, kan det lika gärna bli några timmar senare.
Mitt i resan har utbytesdeltagarna några dagar ledigt. Då passade Erik och de tre andra deltagarna på att besöka Rio de Janeiro, se Jesusstatyn och besöka Copacabana. Men även se baksidorna av storstaden med favelas (kåkstäder).
– Det var en fantastisk stad och något helt annat än det jag upplevt tidigare. Det fanns många kulturer där. Det var som en smältdegel. Visst var jag försiktig och vaksam, men jag kände mig aldrig otrygg.
Nu är Erik tillbaka i Sverige och jobbar som ombudsman på ett politiskt ungdomsförbund. Han åker också runt och föreläser om sin tid i Brasilien. Just nu finns några ungdomar från Brasilien på besök i Sverige och Erik ska åka till Umeå och träffa dem. Hans planer för framtiden är att fortsätta resa och att läsa Globala studier på universitetet i Göteborg.
– Enda problemet med att resa är att man vill resa mer, säger Erik Nordlund och ler.
Maria Eddebo Persson
2015-03-17