Bjäresjö kyrka

Mitt i den lilla byn ligger Bjäresjö kyrka vars äldsta delar är från 1100-talet. Tornet tillkom 1892 vid en tillbyggnad av kyrkan, medan dess övriga delar är från 1700-talet. Här har vi en landsortskyrka ryktbar långt ut i välden för arkitekturens och de fantastiska målningarnas skull. Man antar att någon rik jordägare bekostat bygget eftersom kyrkan är ovanligt påkostad för att vara på landet. Den rika utsmyckningen antyder att trakten under tidig medeltid var ett skånskt maktcentrum.

Utvändigt ser kyrkan ut som en miniatyr av domkyrkan i Lund. Invändigt är väggar och valv rikt dekorerade med ornament och bildsviter. De berömda målningarna i koret och absiden tillkom på 1200-talet. Tyvärr har de blivit okänsligt restaurerade under 1800-talet. Vid restaurering av kyrkan i slutet av 1940-talet upptäcktes och framtogs målningarna i långskeppet. Dessa daterades till 1300-talet och föreställer bl.a. Marias kröning till himladrottning.

Kyrkans äldsta klenod är dopfunten, tillverkad 1180 av stenmästaren Tove. Bilderna på dopfunten framställer scener ur Jesu liv; hans födelse, konungarnas tillbedjan och hans dop. Predikstolen är en s.k. läktarpredikstol och har åtta fält, vart och ett av dem med bibliska motiv, t.ex skapelsen, syndafallet, herdarnas tillbedjan, himmelsfärden och yttersta domen. Kyrkbänkarna har tillkommit under olika perioder. En av bänkgavlarna har årtalet 1562 och är bland de äldsta i Skåne.

Runtomkring kyrkan finns den gamla begravningsplatsen som dateras till före 1100-talet. En promenad på kyrkogården erinrar om platsens historia, då det under takdroppet på kyrkans absid sitter ett s.k. hammarband i trä som minner om den träkyrka som stod på platsen tidigare. Inom området finns också en runsten.

Den gamla begravningsplatsen togs ur bruk i början av förra seklet, då en ny anlades i utkanten av byn. Den nya kyrkogårdens omfång och utformning ger intryck av stadskyrkogård och erbjuder något av en kontrast till den lantliga omgivningen. Anläggandet av en ny begravningsplats har bidragit till att den gamla kyrkogårdens yttre former har bevarats väl, då denna under nittiotalet år inte användes för nya gravar. Numera är emellertid även den äldre begravningsplatsen i bruk.