Pestkyrkogården vid Bryggarberget
Den fruktade böldpesten kom till Karlskrona i slutet av 1710. På grund av smittorisken utfärdades ett förbud mot att begrava de döda inom staden och pestkyrkogården intill Tyska bryggaregården på Vämö anlades. Pesten härjade i Karlskrona hela 1711 och fler än 6.000 dog.
Kolerakyrkogården på Saltö
1834 kom koleran till Sverige och Karlskrona, men det var inte förrän 1853 som epidemin började rasa i staden. En speciell kolerakyrkogård på östra Saltö mot Dragsö sund hade iordningställts och kom nu till användning.
Under epedimin förbjöds fiske i sundet mellan Dragsö och Saltö. Myndigheterna befarade att fisken kunde ha smittats av de begravda koleraoffren. Fler än 1.000 av stadens 14.000 invånare dog. Kyrkogården på Saltö är idag skyddad enligt fornminneslagen.
Trefaldighetskyrkans kyrkogård
Kyrkogården ligger vid Trefaldighetskyrkan söder om Stortorget i Karlskrona. Den tyska församlingen grundlades 1689 och fanns till 1846 då den tillsammans med Karlskrona svenska församling bildade Karlskrona stadsförsamling.
1790 drabbades staden och kyrkan av en kraftig brand. Under kyrkan fanns då endast ett välvt gravkor, det Wachtmeisterska. Alla andra gravar skadades vid branden och flyttades ut på kyrkogården.
Efter branden uppfördes ytterligare två välvda gravkor, ett under den västra ingången där översten JL König och handlaren CH Adamsson lät uppföra var sitt gravvalv och ett under den södra delen av kyrkan i vilken JJ Koss, knappmakare och donator, ligger begravd. I det Wachtmeisterska gravkoret förvaras ett 30-tal kistor. Här ligger bland andra Amiralgeneralen Greve Hans Wachtmeister, död 1714.
År 1803 lyckades församlingen förvärva ytterligare två tomter i kvarteret och kunde därmed utöka kyrkogården till den storlek den har idag.