Så kan vi värma upp och bevara våra medeltida kyrkors stora värden

Hur får vi lagom varma och torra kyrkor till lägsta uppvärmningskostnad? Så skulle man kunna formulera den fråga som många kyrkvaktmästare ställer sig i dag. Värmekostnaden är en stor utgift för församlingen, samtidigt så ska en kyrka för att såväl byggnadstekniskt som för att bevara och skydda inventarier, ha en lagom och jämn temperatur. I den i dagarna färdigställda rapporten från Visby stift finns en hel del ledtrådar för svar på detta.

Uppvärmning och fukt är ett av våra kyrkors största byggnadstekniska problem. Gotland har 92 medeltida kyrkor som alla har ett mycket stor kulturhistoriskt värde. Att hålla alla dessa kyrkor uppvärmda är förenat med en stor kostnad och inte heller särskilt bra för såväl inventarier som byggnader. Istället står många av våra kyrkor kalla och värms upp när de ska användas, vilket kan medföra ökad tillväxt av såväl mögel som skador på puts och inventarier.  Många av våra församlingar har en klart ansträngd ekonomi. Kyrkobyggnadens drift- och underhållskostnader är en stor utgift och kan med rätt åtgärder ofta sänkas avsevärt.

Att spara energi, som är en av de största driftskostnadsposterna, är kanske den snabbaste och enklaste besparingsåtgärden. Men vad får det för konsekvenser för kyrkobyggnaden om kyrkan kallställs helt? Finns det andra bättre anpassade lösningar?

Detta har varit syfte för det projekt som pågått under två år i Visby stift och som nu har avslutats. Resultatet är intressant, inte bara för Gotlands del, utan för samtliga vårt lands stenkyrkor. Hur värma upp, till lägsta kostnad, brukas och samtidigt bevara och skydda dess kulturhistoriska värdena? Projektet har omfattat ett 15 -tal kyrkor på Gotland. I tio av dessa kyrkor har det installerats luftavfuktare av olika typ, två kyrkor har dränerats och två kyrkor har använt förhöjd grundvärme.

-         Det är svårt att avgöra om dränering som metod innebär en minskad relativ fuktighet, menar Per Hansén, byggnadsingenjör på Visby stift och projektledare.

Men däremot så visar det sig att en förhöjning av grundvärmen är en bra metod för att kontrollera den relativa fuktigheten.

-         Men för att det ska fungera effektivt även under den varma årstiden så bör fuktstyrd grundvärme användas, vilket i och för sig medför högre uppvärmningskostnad än termostatstyrda element.

Utifrån projektets resultat så kan man dra slutsatsen att en vanlig avfuktare är en effektiv metod för att hålla den relativa fuktigheten under risklinjen för mögelpåväxt.

-         Nu går vi vidare med att mäta luftläckage samt läcksökning med värmekamera. Och så ska vi göra en tvärdering av nya typer av avfuktare. Inte heller effekten med dränering är lagt på hyllan utan ska undersökas vidare, berättar Per Hansén. Projektet har varit ett samarbete mellan Visby stift, Energibyrån, Gotlands museum och Länsstyrelsen på Gotland.