Landeryds kyrka

På en liten höjd i utkanten av Landeryd ligger Landeryds kyrka. Det har den gjort i över åttio år.

Under årtiondena runt 1900 skedde en kraftig expansion i Landeryd sedan järnvägen dragits förbi byn. Från början hade där bara funnits två gårdar, Södra Landeryd och Norra Landeryd, samt några torp, men när järnvägen väl var på plats växte snart ett samhälle fram. Med den tidens transportmedel var det många som tyckte att vägen till Långaryds kyrka var allt för lång och därför beslöt man redan 1906 att hålla gudstjänster i Landeryd. Till en början höll man till i den dåvarande skolan, men sedan hyrde man Godtemplarsalen.


Under 1917 började den kyrkliga syföreningen samla in pengar till ett kapell och den 11 juni 1922 bildades Landeryds kyrkliga arbetsförening. Pengar, men även material och 400 frivilliga dagsverken, skänktes av landerydsborna och 1924 var kapellet färdigbyggd. Så fortsatte arbetet med dess inredning och annat som måste ordnas, bland annat skulle tomten styckas av. På Annandag Pingst 1926 invigdes kapellet och kyrkogården. Under åren som följde fortsatte föreningen sina insamlingar. Nästan allt som finns i kyrkan är skänkt av syföreningen, kykokören och privatpersoner.

Genom Kungl. Maj:ts nådiga beslut (det hette så på den tiden) överläts Landeryds kapell år 1950 till Långaryds församling och blev församlingskyrka - Landeryds kapell hade blivit Landeryds kyrka. Under 1960-1961 genomfördes en genomgripande renovering och interiören fick det utseende som i mångt och mycket fortfarande kvarstår. Under hösten 2010 fick bänkarna och en del av interiörens nya färger, så att kyrkan blev ljusare. Bänkarna fick även nya dynor.

Bland det finaste som finns i Landeryds kyrka (näst den gudstjänstfirande församlingen) är altartavlan. Den är en glasmosaik av Halmstadgruppens Erik Olsson. (Halmstadgruppen räknas till de främsta av Sveriges surrealistiska konstnärer.) Altartavlan kom till i samband med renoveringen 1960-1961. De åtta rutorna återberättar Jesu liv på jorden. Nerifrån och upp ser vi:

Bebådelsen - En vit lilja symboliserar Maria. Ovanför står det "AVE" (lat. "Var hälsad", ängeln hälsade Maria med orden ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig”, Luk 1:28) och så ser vi den blå änglavingen.

Jesu födelse - Barnet ligger lindat i krubban och i ena hörnet ser vi Betlehems stjärna.

De tre vise männen - Bibeln säger förstås inget om hur många de var, men gåvorna var i alla fall tre. Här ser vi dem - guld, rökelse och myrra. Myrra är mycket giftigt och därför symboliseras det av en dödskalle.

Skärtorsdagen - Vi ser kalken och brödet. Vid sidan av kalken finns det blodsdroppar (Jesus svettades blod när han bad i Getsemane) och bakom brödet ser vi konturerna av en fisk, som är den äldsta kristna symbolen.

Törnekronan - Ovanför ser vi törnekronan som symboliserar att Jesus blev "pinad under Pontius Pilatus" som det står i Trosbekännelsen.

Korsfästelsen - Längst till vänster ser vi Jesu genomborrade hand.

Uppståndelsen - "Men nu har Kristus uppstått" (1 Kor 15:20) Döden är inte slutet. I den högra korsarmen ser vi den tomma graven, ett stort Kristusmonogram, solen vars första strålar sträcker sig över horisonten och en blå vinge som symboliserar ängeln som berättade att Jesus har uppstått.

Himmelsfärden - Vi ser Jesu fötter som är på väg att sväva bort utanför bilden. Nedanför ser vi de grekiska bokstäverna alfa och omega, A och O, som står först respektive sist i det grekiska alfabetet. De symboliserar att Gud är evig. "Jag är A och O, den förste och den siste, början och slutet." (Upp 22:13)

En annan vacker sak i Landeryds kyrka är Mariaskulpturen som är tillverkad av Eva Spångberg i Gamla Hjelmseryd. Vi ser den unga Maria (och hon var ju verkligen ung, inte mer än femton-sexton år) som håller Jesusbarnet i sin famn. Hon bar Gud till världen. Nedanför står det:
"Min själ prisar Herrens storhet, min ande jublar över Gud, min Frälsare han har vänt sin blick till sin ringa tjänarinna." (Luk 1:46-48)