Foto: Renée Backe

Eslövs församlingsgård – historik

Ett jubileum som gått ganska spårlöst förbi är församlingsgårdens fyrtioårsdag (2012). Invigningen och församlingsgårdens tillkomst beskrevs utförligt i Eslövs Församlingsblad våren 1972. Hösten 1995 kunde man i pastoratsbladet läsa om hur lokalerna byggts om. Här följer ett sammandrag av artiklarna med viss kompletterande information.

Församlingsgården invigdes domsöndagen 1971 den 21 november. Det är en märkesdag i församlingens historia på mer än ett sätt. Jämt 80 år tidigare fungerade den medeltida kyrkan i Västra Sallerup för sista gången som församlingens huvudkyrka. Första advent 1891 invigdes nämligen Västra Sallerups nya kyrka som uppförts invid gränsen till Eslövs köping. Samma byggnad som idag heter Eslövs kyrka sedan församlingen bytt namn 1952. Lyckligtvis valde församlingen att låta den gamla kyrkan stå kvar trots att man fått tillstånd att riva den. Efter renovering kunde den åter tas i bruk 1953. 
Den byggnad vi idag kallar församlingsgården byggdes 1930-1931 som privatbostad åt makarna Ester och Ivar M G Sandberg efter ritningar av arkitekt Yngve Herrström. Stor omsorg lades ner på den konstnärliga utsmyckningen. Hallen försågs med takmålningar av konstnärinnan Gunilla Clason-Carlquist och ett rum i källaren pryddes med motiv från Eslövs historia utförda av målarmästare Martin Malmros.

1970 beslöt kyrkofullmäktige att köpa den Sandbergska villan. Hans Asplund, medborgarhusets skapare, fick samtidigt uppdraget att med minsta möjliga ändringar åstadkomma lokaler lämpliga för församlingens behov. Resultatet blev en om- och tillbyggnad som fungerat utmärkt under många år. Utemiljön färdigställdes 1972 under ledning av Stadsträdgårdmästare Gunnar Karlsson.
Invigningen föregicks av högmässa i Eslövs kyrka med predikan av stiftets biskop Olle Nivenius. En lång kö bildades sedan utanför församlingsgården men platsen räckte åt alla. Själva invigningen förrättades i stora salen som med extra utrymmen rymde 150 personer. Lika många kunde i andra delar av byggnaden lyssna via högtalaranläggning.

Rektor Joel Sallius inledde med en redogörelse över församlingsgårdens tillkomst. Biskopen erinrade i sitt invigningstal om de ovissa och föränderliga konjunkturerna på alla områden inte minst inom kyrkans verksamhet. Han konstaterade dock att den med sina regelbundna gudstjänster över hela landet samlade mer människor än andra arrangemang. Biskopen ansåg att församlingen gjorde helt rätt som genom församlingsgården satsade på framtiden. Över gården ville han sätta mottot ”Bry sig om.” Eftersom Gud bryr sig om alla människor. Efter ett musikprogram arrangerat av musikdirektör Gösta Myrgart följde kaffesamkväm.

Församlingsgården som framtidssatsning slog väl ut men organisatoriska förändringar medförde nya behov. Större kontorsutrymmen behövdes efter att kyrkan tagit över förvaltningen av ekonomi och kyrkogårdar i egen regi, en verksamhet som tidigare sköttes i samarbete med kommunen. Till en början löstes detta med en separat lokal på Västerlånggatan för den kyrkliga samfällighetens administrativa personal. När sedan folkbokföringen övertagits av skattemyndigheten kunde församlingsgården byggas om så all verksamhet samlades under ett tak.

Den ombyggda församlingsgården uppmärsammades med ett öppet hus den 2 april 1995. Publiktillströmningen var så stor att programmet fick dubbleras. Medverkade gjorde bl a Bertil Larsson som varit ekonomichef på Eslövs kommun men samtidigt verkade som kyrkokamrer. Han berättade att iordningställandet av församlingsgården 1970-72 kostat drygt 1,5 miljoner. Kanslichef John Nilsson informerade om den senaste ombyggnaden som kostat 3,3 miljoner. Förändringen i penningvärde och kostnadsläge blev därmed tydlig.

Förändringarna i samhället som biskopen talade om i invigningstalet 1972 gör sig åter påminda.  Församlingens verksamhet utvecklas och ändrad församlingsindelning kan medföra att pastoratet kommer att växa. Därför är det åter dags för samfälligheten och Eslövs församling att se över sitt lokalbehov. En arkitekt har engagerats för att åter titta på en om- och tillbyggnad av församlingsgården som ett av flera olika alternativ att möta framtida behov.

Avslutningsvis vill jag citera kyrkoherden och kontraktsprosten Allan Arvastsons ord om namnet Församlingsgården. ”Den omsluter en kringbyggd om än liten gård.” ”Men alla önskningar för framtiden kan sammanfattas i att detta nya skall kunna få något av den funktion som ligger i det äldre namnet församlingshem, ett hem för olika grupper och funktioner i församlingen. Ett hem som har ett hems specifika egenskap att kännas som en självklar tillgång att räkna med mitt bland andra intressen och uppgifter. En fredad plats, den betydelsen ville man här ge ordet gård, en samlingspunkt och ett hem för kyrkans arbete.”

Nils T Frank (kyrkorådets ordf)

Källor:
Eslövs Församlingsblad Våren 1972
Pastoratsblad för Eslövs och Örtofta församlingar Hösten 1995
”Fälad blev Stad” 1961

Eslövs församlingsgård idag: