Foto: Karl Frank

Kumla kyrkogård

Kumla kyrkogård, som utgör den största av de tre kyrkogårdarna i pastoratet är uppdelad i fem delar; norra, södra, östra och västra, samt nya kyrkogården.

Norra kyrkogården

Kumla kyrkogård

Den norra kyrkogården utmärks av avgränsade nivåskillnader som binds samman av slingrande promenadstråk. Här finns också en del äldre gravar med mycket vacker utsmyckning. Speciellt sevärd är en grav utsmyckad av den kände stenhuggaren Anton Englund. I finaste kalksten ser vi en reliefdekor av en vacker ängel med omgivande fris. Anton Englund tjänstgjorde som föreståndare för ornamentshuggeriet vid Yxhults stenhuggeri i fyrtio år fram till sin död 1928 och hans grav finns placerad på den västra delen av Kumla kyrkogård. I nordöstra muren finns murade stennischer med plats för urngravar, ett så kallat kolumbarium. Från den norra delen leder en stentrappa vidare ner till vidsträckta parkkyrkogården. Miljön rent naturmässigt liknar den södra, men man har på senare år arbetat med att föryngra trädbeståndet.

På det gamla området som tidigare hette "nedre norra" anlades 2010 ett område med askgravplatser och en askgravlund. Skulle flygfoto tas, ringlar sig de små gångstigarna som en bläckfisks armar längs med buxbomshäckar som inramar gravplatserna. De äldre gravstenar där gravrätten har förfallit, har tagits till vara och inramar nu i halvcirkel askgravlunden. Innanför halvcirkeln är en mosscedummatta anlagd som mjukar upp intrycket av de stadiga stenarna.

Södra kyrkogården

Kyrkogården söder om kyrkan utgör den äldsta delen. Här har man begravt sina avlidna sedan 1100-talet. De gravar som är synliga idag är från 1800-och 1900-talet. De flesta är så kallade grusgravar av vilka några är utsmyckade med fina friser och vackert inramade av smidda järnstaket. På några av gravarna är den döde, efter dåtidens bruk, avbildad på stenen. De allra flesta bär också titlar som visar på vilken härkomst och ståndsmässig ställning den avlidne hade i livet. Längs med den södra muren från 1834 finns de äldsta bevarade gravvårdarna placerade. Här ses bland annat gravvårdar efter nio kyrkoherdar som tjänstgjort i församlingen. Speciellt sevärda är också gravvårdarna över de olika herrskap som bott på Säbylund. Som socknens enda herresäte har godsets herrar fått upplåtit åt sig, hela sydvästra hörnet av den södra kyrkogården. Den utgörs av gravar över släkterna Lewenhaupt, Von Essen och Lagerfeldt. Nämnvärt är också gravmonumentet över major Thure Gyllenspetz från 1783, samt den över Claes Frietscky, en av mösspartiets främsta män. Miljön på den södra kyrkogården utgörs bland annat av vackra lind- och kastanjeträd.

 

 

Östra kyrkogården

Den östra delen av Kumla kyrkogård tillkom på 1940-talet. Till sin utformning kan det närmast liknas vid en vackert anlagd park, vilken till viss del också utgörs av den gamla prästgårdsträdgården. Mäktiga lönnar reser sig mot skyn och bildar sommartid en svalkande skuggsal. Här finns också tio rundlar där askgravplatser bildar ytterkanten av den vackert planterade rundeln i mitten. Till östra kyrkogården räknas även ängskyrkogården som tillkom 1999. I ett hav av smörblommor, midsommarblomster, blåklockor och akleja syns lågmälda stenar som vittnar om ett naturgravsområde. Gräset slås en gång om året, tas tillvara och komposteras. Jordmånen är mager för att i möjligaste mån påminna om en vildvuxen äng. Bortom ängskyrkogården finner vi en vacker minneslund. I en grund, dammliknande bassäng strilar vattnet sakta nedför en större sten. Det meditativa rum som skapats med hjälp av buskvegetation, planteringar och sittplatser, inbjuder till rast och vila. I minneslunden finns inga gravar utmärkta utan askan grävs ner på ett okänt ställe för de efterlevande. Smyckning med blommor och ljus sker på särskilt anordnad plats. Strax sydost om kyrkan, i en liten sänka, ligger den så kallade "Franzéns grotta". Här är en minnesvård rest över psalmdiktare Frans Mikael Franzén som var kyrkoherde i Kumla på 1800-talet. Strax bredvid ser vi en vacker änglaskulptur, i folkmun kallad Carléns ängel, av stenhuggare Axel Wallenberg. Den är varsamt placerad på familjen Carléns familjegrav, kända ägare till Yxhults stenhuggeri. I närheten av Franzéns grotta finns en klosterbrunn. På området finns även kyrkogårdens bisättningslokal som inrymmer ett mindre gravkapell. Ner mot vägen som skiljer Östra kyrkogården från Nya kyrkogården håller ett nytt askgravplatsområde på att anläggas. Första delen har redan tagits i bruk. Området kallas Rosen på grund av de klätterrosor som tillsammans med Clematis klättrar över de halvcirkelformade spaljéerna och bildar små avskiljda gravplatser.

 

Västra kyrkogården

Västra kyrkogården tar sin början på andra sidan Kungsvägen från kyrkan sett. Här möter oss en öppen yta, fint inramad av lönn och andra lövträd. Utmärkande för den västra delen, som tillkom på 1920-talet, är bland annat den kalkstensmur som omgärdar kyrkogården på tre sidor. Ingångarna är belägna i öster, mitt för kyrkans huvudingång och från nordost. Förutom fler sevärda och vackert utsmyckade gravvårdar av Anton Englund, finns här den "allmänna linjen". Dessa gravar uppläts utan gravrätt. På den nedre västra kyrkogården finns en mindre bod som uppfördes i samma stil som 1800-tals kyrkan. Den byggdes 1942 och används idag som förvaringsbod. Den västra kyrkogården är utsmyckad med konstverk av konstnär Rolf Karlsson.

Nya kyrkogården 

Längs med vägen som leder till Hällabrottet, finner vi den senaste utvidgningen av Kumla kyrkogård. Området som kallas "nya kyrkogården" anlades i slutet av 1970-talet och utmärks av en öppen och ljus planlösning med lönn, körsbärs- och lindträd. Området är genomkorsat av smala asfaltsgångar och inbjuder besökaren att flanera bland gravarna. För att betona områdets parkkaraktär, finns en fontän med speglande vatten centralt placerad. Den omges av en fint ansad gräsyta där inga gravar placeras. Inom området finns en muslimsk begravningsplats.  

Kumla kyrkogård i 360-gradersvy

Se dig omkring