S:t Lars kyrka

Kyrkorummet har plats för ett drygt hundratal besökare. Det helt dominerande materialet, från golv till tak och i alla inredningsdetaljer, är trä i olika nyanser.

Adress S:t Lars kyrka och församlingsgård: Stenviksvägen 13, 43953 ÅSA 

Fyra limträbågar bär upp det branta taket.Förutom genom fönstermosaiken på korväggen får rummet också dagsljus genom sex fönster som placerats parvis mellan limträbågarna på den norra väggen

Arkitekten

I juni 1955 byggdes S:t Lars kyrka. Arkitekt var Chalmersprofessorn Johannes Olivegren som utexaminerades som arkitekt 1952. I maj 1954 vann han segern i en småkyrkotävling och S:t Lars kyrka blev den första av totalt 18 nybyggda kyrkor som Olivegren skulle komma att bygga. Olivegren var en av Sveriges främsta kyrkoarkitekter under 50- och 60-talet.

Kyrkans vinjett

Olivegren samarbetade med konstnären Ralph Bergholtz, och det är förmodligen det samarbetet som ligger bakom färgglasfönstret i gaveltriangeln, med korset och treenigheten, som är S:t Lars kyrkas mest framträdande vinjett.

Gamla militärbaracker

Många småkyrkor som byggdes i Göteborg strax efter 1950 byggdes av avlagda militärbaracker, så också S:t Lars. Den byggdes av bl a en barack som tidigare tjänstgjort som manskapsbod på Hisingen.

Snabbt bygge

Något fantastiskt med S:t Lars kyrka är att den uppfördes på endast 23 dagar! Det var en stiftelse med frivilliga krafter och dess byggnadskommitté med bl a Johannes Olivegren som genomförde bygget. Förvandlingen från platt barack till uppåtsträvande kyrka åstadkom Olivegren genom att i en slags geometrisk lek dubblera barackens tak till två plan som han sedan lät bilda de branta takfallen.

Exteriört

Kyrkan bestod vid uppförandet av två rektangulärt planerade kroppar som med en sidledsförskjutning sammanbyggts till en långsträckt anläggning. I den högre västra delen ligger kyrkorummet, den östra innehöll ursprungligen en bostad men är numer sakristia och arbetsrum. Kyrkorumsdelen har fasader i gråbrun träpanel och ett brant sadeltak som täckts med korrugerad eternit. En utbyggnad av anläggningen mot söder genomfördes efter ritningar av Olivegren 1961, med samma material och formspråk som kyrkorummet men något lägre än detta. I slutet av 60-talet utvidgades anläggningen ytterligare då en långsträckt tvåvåningsbyggnad uppfördes söder om och pararellt med den äldre delen.
Kyrkorummet i S:t Lars är orienterat med koret i öster, vilket markeras med ett stort färgglasfönster i gaveltriangeln. Kyrkans placering över en sluttning gör att den vid ett närmande från anslutningsvägen i nordost upplevs i ett nedifrånperspektiv. Detta ger en viss resning åt en annars tämligen anspråkslös byggnad. 

Interiört

Kyrkorummet har plats för ett drygt hundratal besökare. Det helt dominerande materialet, från golv till tak och i alla inredningsdetaljer, är trä i olika nyanser. Fyra limträbågar bär upp det branta taket. Bågarna både rytmiserar rummet på längden och ger det en vertikal spänst. Sittplatserna är ordnade med kopplade stolar i två kvarter på ömse sidor om mittgången. Altaret är placerat mot korväggen med ett fast skrank framför. Korfönstret över altaret består av ett antal symmetriskt placerade vertikala rektanglar i varierande storlek som tillsammans bildar en rätvinklig mosaik av vitt och färgat glas där en korsform framträder som ett centralt motiv.
Förutom genom fönstermosaiken på korväggen får rummet också dagsljus genom sex fönster som placerats parvis mellan limträbågarna på den norra väggen.
Vid utbyggnaden 1961 anslöts en församlingssal mot kyrkorummet i söder. Med en vikväggskonstruktion mellan rummen fick man den flexibilitet som ofta eftersträvades i tidens kyrkobyggande.
Orgeln är placerad till höger längst bak i kyrka.

Det mesta av informationsmaterialet kring S:t Lars kyrka är hämtat ur: "Form, rörelse, ljus" En studie över Johannes Olivegrens kyrkoarkitektur av Anders Björkman. 1987.