Sparlösa kyrka & kyrkogård

Dagens kyrka är uppförd 1848. Föregångaren var en medeltida kyrka från 1100-talet.

1937 togs den så kallade Sparlösastenen, runsten från 800-talet, ut ur kyrkans mur och sedan 1983 står den i en separat byggnad söder om kyrkogården.
Det finns även kyrkstallar som är bevarade från 1800-talet. 

Kyrkogården ligger på den medeltida kyrkplatsen och fick troligen sin nuvarande utsträckning i samband med kyrkobygget 1848. Sparlösa kyrkogård är utökad/utbyggd år 1959–1960. En kallmurad gråstensmur omger kyrkogården. Entréer finns i alla väderstreck.

Den idag äldst daterade gravvården är från 1800-talets början och rest över släkterna Posse och Ribbing.

Arkitekten

Fredrik Blom född 1781 i Karlskrona har ritat Sparlösa kyrka.

I officersutbildningen vid svenska flottan ingick i äldre tider ritnings- och konstruktionslära men det är få officerare som har blivit lika framstående arkitekter som Fredrik Blom.

Bloms uppdrag bland mycket annat var att rita broar, bygga semafortelegrafer, utstaka Göta kanal, fara på diplomatiska uppdrag till Sankt Petersburg och vara arkitekt för kronans offentliga byggnadsverk i Stockholm. Han utnämndes till professor i byggnadskonst och blev chef för byggnadsverksamheten vid flottans eskader på Skeppsholmen. Han var därtill morbror till arkitekten Johan Adolf Hawerman. (Se kyrkorna i Norra Vånga och Skarstad). 

Bloms stora genombrott kom 1817 och han var en av den svenska empirestilens främsta företrädare och han var produktiv i hela landet. Mycket känd för sin samtid blev Blom för sin idé med prefabrikation av trähus, de flyttbara husen. Husens stomme bestod av dubbla brädväggar med lufttät papp emellan. Väggar, golv och tak transporterades i moduler som genom sin spontning var lätta att sammanfoga. Modulerna tillverkades på Bloms verkstad vid Klara sjö på platsen för nuvarande Stockholms central. Husen, som fanns i olika storlekar, var försedda med flyttbara kakelugnar och spiraltrappor. Dessa hus exporterades bland annat till Ryssland och Frankrike.

Bloms uppfinning av flyttbara hus lämpade sig ypperligt till mindre sommarpaviljonger. Karl XIV Johan hade ofta behov av snabbt uppförda byggnader. Kungen var en flitig beställare och det gjorde snabbt de Blomska husen populära. Rosendals slott byggdes som Karl XIV Johans lustslott
och ligger på Djurgården i Stockholm. Även om det inte byggdes för att flyttas användes en snarlik teknik. Det är ett trähus i empirestil, klätt med fasadtegel. Bloms strålande karriär var anmärkningsvärd och han kom under sin livstid att ägna sig åt många skilda arbetsområden.

Åren efter hans död ansågs hans arkitektur torr och fantasilös, men hans tekniska lösningar och grundliga kännedom om ovanliga arbetsmetoder kom att betyda mycket för den moderna stadens framväxt.

1835 avled Blom i en koleraepidemi och han är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.

På Fredrik Bloms gravsten i Stockholm står att läsa: 

MED ÖVERLÄGSNA INSIGTER OCH OFÖRTRÖTTAD VERKSAMHET
GAGNADE HAN I RIKT MÅTT STATEN OCH DET ALLMÄNNA